#visahantverket!

Jag har kommit på en grej. Jag har massa fint hantverk hemma som är signerat mig. Alltså, jag har gjort grejerna. Jag har massa, om du frågar mig, asschyssta accessoarer och plagg som jag har gjort. Jag har handledsvärmare, stickade strumpor, sjalar, pannband, mössor, stickade tröjor och några kjolar som jag är väldigt förtjust i. Och stolt över. Helt ärligt, är det inte höjden av slow fashion? Lite back to the roots med saker man tillverkat själv. Vi behöver ge hantverk och hantverksskicklighet den uppmärksamhet den förtjänar och samtidigt sluta vara så mycket jante.

Därför har jag kommit på att jag under oktober månad ska visa upp mina egenhändigt tillverkade accessoarer och plagg mycket mer. Jag kommer använda mina grejer mer frekvent, minst en grej jag har gjort själv om dagen, och dokumentera det under hashtaggen #visahantverket! Så får vi se om detta får någon spridning och om fler vill hänga på. Man får vara med så mycket eller så lite man vill och jag tänkte reposta i stories så mycket jag orkar och vill. Hantverk är rätt inne, och har varit det länge nu. Det är inne att sticka, virka och sy, men mer inne kan det bli! Det är extremt coolt att sy sin egen klänning, sticka sin egen tröja och virka sin egen kjol. Eller hur! Vi ses på instagram, instagram lovers!

Hur länge är det värt?

Tidigare har jag skrivit om att kläder håller sämre idag än vad de gjorde förr av olika anledningar. Kortare fibrer och glesare väv är två av anledningarna. I detta inlägg kan man läsa mer. Jag har nu kommit hit där jag lagar mer än vad jag gjorde förr. Kanske inte mer som i fler plagg, jag är fortfarande kass på att få tummen ur, men jag lagar liksom längre. Och mer. Sådant som förr fick gå hädan har jag nu gett mig på, om och om igen. 

Det här är söndagens skörd för övrigt. En lagning, den som har fått en broderad spindel, är en Monkikaftan jag köpt i en facebookgrupp och den är det nog ingen som ifrågasätter men övriga lagningar är tunnslitna leggings från Indiska som jag har som stapelvara. Förr när de blev tillräckligt tunnslitna, efter några ihopnästningar vid innesömmen på låren, kasserades de. Och jag köpte nya. Jag använder dem i stort sett dagligen så det får vara värt det. Men det stör mig att det går massa hål i inre lårområdet när resten är ok! Nu tycker jag det är värt att lappa och sy små kluster i vallgravsform. Eller hur ska jag beskriva dem. Lagningarna håller rätt bra ändå och jag kan använda dem flera gånger till. Typiskt värt!

Här har vi en annan grej jag tyckte var värt. Jag fick överta en klänning av min personal clothing dealer i vintras som är väldigt tunnsliten. Den är även väldigt tvättpåverkad av sköljmedel men let's not go there. När jag fick den var jag tveksam eftersom den var blå och I don't do blue egentligen. Men jag tycker den sitter bra och jag gillade den! Jag hittade dock en del hål i den, speciellt i mitten på blommorna, i det rosa, vilket är lite lustigt. Jag har lagat den synligt med broderier för att jag kan liksom! Jag kommer nog laga den ett tag till. Det är ju helt klart värt att förlänga livet på ett plagg så här tycker jag!

När vi ändå snackar lagningar har kajsnordin på instagram startat en initiativ att man ska fixa en grej om dagen, lite som min #dagenslagningnovember från i höstas. Jag är inte sen att haka på eftersom jag vill få min hög att minska. Hittills har jag fixat ett par örhängen, en hoodie och ett riktigt tunnslitet linne som nog snart behöver fixas igen. På bilden är dagens fix. En höftväska jag köpte för massa år sedan på Indigo här i Göteborg som jag älskade men hann använda väldigt lite innan jag blev för tjock. Nu kan jag använda den igen med hjälp av lite väskband och ett spänne. Väldigt nöjd! Man kan hitta initiativet under hashtaggen #engrejomdagen. 

Vad som är värt att laga eller fixa är väldigt individuellt. Höftväskan var också värd det. Jag tycker dessutom att mina leggings är jättemycket värda eftersom jag använder dem så mycket. Men vet ni vad jag inte riktigt orkar? Det är strumpor. Jag har hittills dragit gränsen där. Jag pallar helt enkelt inte att sitta och stoppa tunna bomullsstrumpor utan de får gå hädan när det är alldeles för stora hål i dem. Och det känns faktiskt helt ok. For now. Numera använder jag dem längre i alla fall. Förr fick de passera så fort ett hål uppstått men nu är jag inte så knusslig. Men jag vet att många lagar sina slitna gamla skräpstrumpor. Jag apploderar er. Jag är inte där än. Men jag kan kanske bli! Vart går din lagningsgräns?

Dagens hållbara outfit #27

Det här är en outfit jag planerade för en vecka sedan. Eller åtta dagar sedan för att vara mer exakt. Det var inte helt enkelt att hitta den men jag tyckte det blev rätt klockrent. Så, låt oss avhandla stilutmaningen först. Jag är med i utmaningen #stilpeppen dirigerad av noppans_bryderier på instagram. Idag skulle klänningen på och det var ju ingen big deal. Klänning har jag var och varannan dag. Den här klänningen är från Vamlingbolaget och köpt i en instabloppis. Den är välanvänd. Till den har jag mina favoritduckfeets och ett par strumpor som till och med är second hand, fast nya, köpta på Röda Korset i Vänersborg.

Så, till det andra. Kimonojackan! Den är uppseendeväckande på mer än ett sätt. Först och främst är den från Remake STHLM, köpt på Stadsmissionen second hand i Arkaden. Den kostade 1500 spänn (värt!) och är, som märket avslöjar, remake av någon form av blåkläder skulle jag tro. Och apropå blåkläder så är den ju blå! Jag använder inte blått. Turkost, isblått och petrol är undantagen. Denimblått kan funka med. Men inte blåttblått. Framför allt inte marinblått. Då fattar ni hur bra den här är! Den är otroligt välgjord och jag tänker hur mycket snyggare med åren och användningen den här kommer bli. Jag uppmärksammade remake och Remake STHLM i synnerhet förra året i ett inlägg. Jag tycker jag har märkt att det poppar upp mer och mer remake som svampar där ute. Och det gillar jag! Jag tror att det är framtiden vad gäller textilindustrin.

Utmaningarnas fördelar och nackdelar

Genom att köra två stilutmaningar på raken har jag insett en del grejer. Det finns trevliga vinningar på att vara med i stilutmaningar på instagram men det finns även irriterande nackdelar. De stora fördelarna är givetvis det här med att aktivera garderoben och testa nya kombinationer och jobba med det man har på ett nytt sätt. Det är trevligt och utmanande att ha "regler" att förhålla sig till. Jag har i alla fall insett saker på kuppen och hittat nya favoritkombos och utrönat om jag gillar vissa plagg eller inte.

#tänkomstilchallenge hade olika färger och prints som tema och jag fick verkligen rota långt ner i garderoben vissa dagar. Resultatet är som skådas ovan. Det var lite turligt och oturligt att fem av sju temat kändes väldigt främmande för mig. I kronologisk ordning under veckodagarna skulle jag klä mig i vitt, djurprint, blått, rosa, metallic, rött och grönt. Jag är inte så vänligt inställd till vitt, blått, rosa och rött och metallic är inte något jag brukar ha. Resultater blev att jag fick plocka fram sådant jag sällan använder och lufta. Den vita måndagskjolen gillar jag men använder sällan men fick mycket komplimanger för. Den kommer således få användas mer. Jag valde att tolka "blått" som turkos och petrol och kände mig genast bekvämare än om jag hade tvingat på mig "riktig" blå. Jag hatar blått. Rosa är inte min grej och jag insåg att jag inte riktigt gillar klänningen från i torsdags så den kanske får vandra vidare. Likaså leggingsen från fredagen om jag inte väljer att sy ut dem lite. Att dra i nedkasande leggings hela dagen är inte värdigt! När det var rött igår, lördag, rotade jag fram ett par långkalsonger jag köpte 2009 och i stort sett inte använt sedan dess. Men jag insåg att jag gillar dem och kommer använda dem mer. Bara i tisdags och idag har jag knappt behövt fundera över tänkbar lösning och fick samtidigt möjlighet att använda älsklingsplagg från mina småskaliga favoriter Lille-Lo och Rino.se. 

Nackdelar då? Hur trevligt det än är att få tänka till och vara kreativ och aktivera gamla garderobsvärmare har jag även drabbats av missöden. Fina favoritplagg passar sig inte alltid i skolmiljö vilket jag bittert fick erfara i fredags när den fina skjortklänningen, en av mina karmaklänningar, fick en fläck av låsolja mitt på! Ibland borde jag faktisk använda mer oömma plagg på jobbet så de fina inte blir förstörda! Ok, plaggen gör ingen nytta om de är för fina för att användas, men någon måtta får det vara! Turligt nog gick fläcken nästan helt bort av massa skrubbande och vanish. Därtill kan jag även tillägga att den rosa klänningen också blev smutsig i veckan.

Jag hoppar inte på någon "officiell" utmaning nästa vecka. Jag vet att de finns men jag behöver en paus. Däremot kanske jag skulle utmana mig själv att använda mer av mina oömma "jobbplagg" som jag dedikerat till detta när de tjänat klart som finare plagg pga slitna och lagade. Jag har ändå en hel korg i min klädkammare. Jag får helt enkelt sluta vara så sjåpig med att klä mig luffsigt på jobbet och sluta jämföra mig med min extremt piffiga vintagekollega. Det blir min utmaning framöver. Jag får väl återkomma om det med någon gång. Och kort och gott: en trevlig och viktig utmaning med bra teman!

Mellan utmaningarna

Eftersom jul och nyår blev så jäkla trist på klädfronten var jag lite pepp på en stilutmaning till denna veckan. noppans_bryderier som är en favorit på instagram hade dragit ihop utmaningen #stilpeppen och jag hoppade på. Jag tycker det är kul med stilutmaningar men jag har verkligen inte ork till alla, för jag skojar inte, det finns åtminstone en stilutmaning varje vecka bland Sveriges hållbara stilinfluencers. Och ibland gillar jag bara inte temana. Den här veckan, dvs vecka 2, gillade jag det dock och det är ju alltid skönt att få lite hjälp på traven med hur man ska klä sig. Temana var som följer.

Jag konstaterade direkt att lördag och söndag skulle bli svåra. Särskilt söndag. Polokrage ägs ingen. Jag har på riktigt fobi för polos. Jag hade ett par när jag var ung, alltså barn och tonåring, men sedan har de lyst med sin frånvaro i det stora hela. Polokrage får mig att känna mig strypt och det är inte najs! Jag hatar helt enkelt när någon sitter över halsen. Sjal och halstub går bra men icke polo. Och utanför min comfort zone... Sådana kläder äger jag ju inte!

Nu sprang jag dock iväg lite här och började med slutet på veckan men jag kan avslöja att måndagen, som var den lättaste dagen, såg ut så här. Jag äger mängder med kjolar och det var den här jag spontant tänkte på när jag såg temat. Den är från förra årets tjockisloppis och jag tycker den är riktigt fräsig. T-shirten har jag fått av en kompis, koftan är gammal och lagad och strumporna har jag stickat själv. Det var för övrigt första gången jag jobbade hemifrån denna pandemi. Det tog bara tio månader. Så är det när man är lärare.

Tisdagens storskjorta visade jag i förra inlägget men jag kan ju även passa på att visa en annan stor skjorta, nämligen min slöjdskjorta! Jag har tagit den på en klädbytardag och den var min kompis exmans, fast då var de fortfarande gifta. Jag älskar färgerna och jag tycker det är rätt najs med en stor skjorta i oversize ihop med pennkjol. Jag är rätt fräsig ändå. Temat den här torsdag var androgynt och jag är inte så bra på det. Jag var bättre förr och gick gärna i cargobyxor och stora munkjackor, vilket får räknas som androgynt men det här med herrigt mode idag är inte riktigt jag. Jag tycker förvisso att alla kläder kan anses vara androgyna eftersom man får gå klädd precis som man vill i kjol eller byxor vare sig man har snopp eller snippa. Så det så. Och för att se övriga dagar hänvisar jag till mitt stilkonto på instagram. Det blir för tradigt att rada upp alla dagar.

Men så kan jag avslöja att det blir stilutmaning nästa vecka med. #tänkomstilchallenge som handlar om att vi ska tänka om vad gäller konsumtionsvanor och beteende. De här utmaningarna går ju ut på att aktivera garderoben och vara kreativa och med så djupa och betydelsefulla teman kan jag inte stå utanför. Men jag erkänner att flera dagar känns lite knepiga. Jag har liksom i regel inte vita kläder, blåa kläder, rosa kläder, metallic eller röda kläder. Det är inte mina färger. Visst, man får tolka det som man vill och när jag konstaterat min brist på nämnda färger har flera påpekat att man kan jobba med kontrastfärger. Men det är tråkigt. Nu råkar det vara så att jag har varit sugen på att testa mer monokromt länge nu så jag ska ändå göra vad jag kan för att få till så mycket som möjligt av färgerna. Jag får återkomma till resultatet om en vecka. Och haka på du med!

En insikt

Så här en bit in i januari har jag drabbats av en insikt om mig själv. Det är att jag behöver piskan. Alltså, jag behöver något som driver och piskar mig för att få något gjort. I november hade jag en utmaning som gick ut på att göra minst en lagning eller fixning om dagen. Det funkade finfint och jag fick massa gjort. Så kom december: jag fick två grejer fixade. Två. Det var för kasst.

Jag fick i alla fall tidigt kortat ärmarna på den här skjortklänningen som jag köpte i slutet på november i Fancy Fatshion. Enklast möjliga, sprätte bara bort manschetterna, sicksack och en enkel fåll. Bättre än innan när ärmarna var jättelånga. Det behöver inte vara så avancerat och modestrikt hela tiden.

Så, 21 december förlängde jag något istället. Tidigare under året köpte jag en fräsig väska i Circle of clothes. Jag hade dragit ut remmen så mycket det gick men tyckte ändå den var för kort. Jag kände mig inte bekväm. Och jag kan inte med att ha väska annat än tvärs över kroppen. Eller "crossbody" som det tydligen heter. Påfund. Vi hade i vart fall väskband i fräsiga färger på jobbet så det blev orange. Ja, jag vet att det är jävla dåliga bilder men det får duga för nu. Lovar att återkomma med den mer representativ.

Japp, det var allt då. Men lagningshögen har ju bara växt så jag behöver nog ha en #dagenslagningfebruari med. Och mars. Och april. Och maj kanske... Ja ni fattar. Får skärpa mig nu. Jag återkommer på temat.

Och btw, två grejer. Att köpa second hand på facebook och andra delar av nätet var naturligt nog grejen förra året. Och det gjorde jag kan jag säga. Den andra är att storskjortan på bilden som är från igår ingick i en fin stilutmaning. Det blir stilutmaning nästa vecka med! Jag kommer återkomma på det temat också.

Fail!

Jag har failat. Rejält. När jag återstartade denna blogg för snart två år sedan bestämde jag mig för att jag skulle komma med minst 10 inlägg i månaden. Jag skulle inte heller producera mindre än två inlägg i veckan. Det sket sig i december kan jag säga. Jag var oinspirerad, utarbetad, stressad... Ja, ni fellow lärare vet vad jag menar. Så jag sket helt enkelt i det. Det var inte någon planerad paus. Det var inte heller ett statement. Det blev bara så.

Det andra jag har failat med är stilkontot på instagram. När jag startade det i somras hade jag bestämt att jag skulle minst posta en bild om dagen. Jag har hållit det ända till julafton. Sen sket det sig. Återigen, oinspiration och sådant. Och så kom ett annat brev på posten som jag kommer till. Så nä, jag har varit skittråkig på stilfronten det senaste. Det här är min nyårsoutfit för övrigt. Lördagskaftan från Dots'n'bows, mysbyxor och raggsockar. För att få veta vad som finns i papperskassarna - fortsätt läsa.

Och så var det ju så här. Jag var väldigt pepp på mitt jullov. Ledighet med god mat, dryck, kreativitet, långa hundpromenader och utflykter hade jag planerat för. Jag var pepp. Men så kom det där brevet på posten, dvs covid-19. Jag jobbar ju som sagt som lärare och helt ärligt kan inte jag riktigt förstå att det dröjde ända till slutet av december innan jag fick det. Restriktioner och social distancing i grundskolan är ändå ett skämt. Så, jag var "sjuk" helt enkelt. Jag skriver "sjuk" eftersom jag knappt märkte av det. Väldigt milda symptom som jag knappt märkte av. Men testet var positivt så det var ett faktum. Men nu är jag frisk. Men fail på mitt välplanerade jullov. Det har mest varit pyjamas och mysbyxor.

En annan sak jag har failat med är mitt löfte. Nyårslöften är egentligen inte för mig men jag gillar utmaningar. Circlar Fashion Challenge 2019 blev ändå en lyckad historia och förra året hade jag någon form av slow fashion-utmaning samt att jag skulle minska på matsvinnet. Rejält. Det gjordes, även om jag fortfarande slänger alldeles för mycket mat. Men jag är jättemycket bättre. I år, 2021, var jag väldigt pepp på att utmana mig att inte köpa något nyproducerat på hela året. Jag är bra på att köpa second hand och jag tänkte att det kommer jag ju klara fint. Fail! Det kan hända att jag snöade in totalt på Lego under mellandagarna. Jag skyller allt på Lego Masters. Så, när året bara var tre dagar gammalt beställde jag nytt Lego. Även om vi firade nyårsafton med att köpa åtta kilo begagnat via Marketplace, men det är ändå kört. Så, det är bara att glömma den utmaningen nu då. Fast, jag kan ju förvisso fokusera mest på begagnat. Och nyproducerade kläder kan jag ju skita i. Det klarar jag.

Som om inte allt detta vore nog så har jag skokris! Jag, skokris! Kan ni fatta, jag har ju miljarders skor. Men mina skräpsneakers som jag bara brukar ha på korta hundpromenader och oinspirerande dagar på jobbet, de där jag rengjort med tandkräm och som är toppen att bara dra på sig, de faller sönder just nu. Jag har slitit sönder sulan så att småsten kryper in i den och skaver sönder mina fötter underifrån. Typiskt dålig grej. Mina vandringskängor jag köpt på BjörkåFrihet för 150 spänn har visst någon form av slitning på sulorna så de läcker in där. Skitdåligt. Och mina fantastiska vinterkängor som jag köpt på Smyrna second hand för 30 spänn håller inte så bra för väta märkte jag på nyårsafton när jag traskade omkring i en lerig skog. De behöver helt klart impregneras men jag har ingen impregnering! Det är så svårt med impregnering för jag vill ha något bra som inte är skitdåligt för miljön. Vad ska man ta liksom?! Djungel. Vet du nåt bra?

Nä, jag har inte haft min bästa period det senaste men nu får det änna bli bättre! Jag är pepp på mer hållbart mode och kanske en liten tur till en loppis snart. Ja, jag håller avstånd och sköter mig. Jag lovar!

November är slut - men inte lagningshögen

Min lagningshög tar nog aldrig slut. Och jag har nog inte plats för alla kläder i klädkammaren om alla är lagade eller rena samtidigt. Maximalist javisst. Men min garderob är ju en del i cirkeln som ständigt är i förändring. Det får vara bra så. Och under november har jag lagat eller ändrat 36 plagg/grejer. Inte så illa va? Vissa dagar har jag lagat flera plagg och man kanske tycker att jag borde ha lagat fler men vissa plagg har jag faktiskt fått laga flera gånger. Det har blivit mycket leggings kan jag avslöja. När väl mina leggings började håla sig var det som att det aldrig tog slut. Och leggingsen är faktiskt mitt, ett av dem, dåliga samvete. Jag använder dem i stort sett varje dag och till slut går de ju sönder så jag förbrukar några par om året. Jag har köpt några par på Sellpy men annars blir det nästan bara nyköp, och även om jag använder dem länge så är det inte så länge som jag vill. Och så fort jag gör en lagning går de sönder några dagar senare igen. Nu har jag hittat en lagning, för det finns ju inga rätt och fel, som funkar. Lagningarna håller rätt bra och de är rätt kul att göra. Inte supersnyggt men det blir ju ändå rätt najs med fler och små kratrar som dyker upp. Det är värt att ha ett prickigt skrev för det. Fyra par leggings har i alla fall lagats, i olika omgångar. Det är väldigt mycket bättre än att köpa nya. 

Desto roligare lagningar är mina småkryp. Hål, och även fläckar, kan lätt döljas med en spindel. Jag har nu insett att spindlar har åtta ben, och inte sex som mina spindlar oftast fått tidigare, och visst blir de wonky men det gör inget. Ibland vill jag att de ska synas men ibland vill jag ha mer diskret och väljer en matchande färg. Jag är verkligen inte så himla bra på fritt broderi men det gör liksom inget. Jag gillar när det är lite spretigt och inte så perfekt och ju mer jag gör desto nöjdare blir jag. Vi ska se om jag inte kan utöka repertoaren av småkryp i framtiden. För fler sådana här lagningar och fläckdöljningar lär det bli.

Men jag blev ändå lite löjligt nöjd med tusenfotingen över en defekt/tråddraging i tyget på mina loppisharemsbyxor. Så fler tusenfotingar får det nog bli i framtiden! Just den här sortens lagningar gillar jag särskilt mycket för övrigt. Jag gillar att sitta och småpula framför tv'n så mycket mer än att sy snett vid symaskinen, för snett blir det. Jag är inte alltid så noga. Jag kan dock meddela att tillfredsställelsen över det lagade plagget är lika stor, vare sig det är en pytteliten spindel eller en bytt dragkedja.

Men så har jag ju bytt dragkedja på en av partnerns jackor med. På fulvis. Jag fick tips om att klippa bort piggarna på den trasiga dragkedjan och sy på en ny med trestegssicksack. Ok, det var lättare sagt än gjort eftersom jackan är skräpig fast fashion och är sydd så att man inte riktigt ska kunna byta dragkedjan ens på fulvis. Och i och med detta blev jag återigen påmind om varför jag avskyr fast fashion så mycket! Det är inte meningen man ska kunna laga så klart. Meningen är ju att man ska köpa nytt. Men jag går inte på den lätta och lagar på. Så, jag har som sagt mer att laga och jag kommer nog fortsätta en hel del i december. Så om du har en sådan stor lagningshög som jag, eller berg kanske är mer korrekt sätt att uttrycka det, kan jag verkligen rekommendera att utmana sig själv så här. När man väl har börjat är det liksom svårt att sluta. Så laga på!

Halvlek i #dagenslagningnovember

Nu har det gått 15 dagar i november. Nu ska jag alltså ha åtminstone 15 lagade eller fixade plagg lagda till handlingarna. Jag tar #dagenslagningnovember på största allvar och tänker inte misslyckas. Mitt inlägg om själva utmaningen har lästs 683 ggr och det är många. Tyvärr har jag inte sett 683 lagningar där ute men de flesta kanske lagar i lugn och ro i sin egen kammare och basunerar inte ut det på sociala medier? Jag har sett att några joinat mig men poängen var ju att utmana mig själv och få grejerna lagade, hur ensam jag än skulle bli. Och jag lagar på med fanan i topp.

Dag ett gjorde jag faktiskt två, om än väldigt anspråkslösa, lagningar. Jag hade tappat en knapp i kappan första dagen på minisemestern på schlätta och den fick vänta en hel vecka på att bli isydd igen. Och när jag ändå höll på förstärkte jag en annan knapp som hängde lite på sniskan i en annan kappa. Båda kapporna är köpta second hand. Den ena har jag köpt dyrt i en facebookgrupp och den andra har jag köpt billigt av en kompis. Båda är trevliga plagg. 

Energin är ju lite olika olika dagar och man kan ändå konstatera att lagningar kan ta tid och ork. Mitt jobb är rätt ansträngande nowdays så ibland blir det riktiga små fislagningar. Den minsta jag gjort är en väldigt snabb ihopnästning av en slitning på en tröja jag använt jättemycket. Men det räknas också! Den är för övrigt också köpt second hand.

Lite omsömnad har det också blivit. Jag hade en klänning, eller tunika egentligen men den är klänning på mig eftersom jag är så kort, som jag inte riktigt kom helt överens med. Jag tyckte kanske att den var lite i kortaste laget samt att den liksom slimmade sig fast i mina leggings så den kröp upp och korvade sig. Men jag har så mycket klänningar så den var inte oumbärlig. T-shirts är däremot inget jag har mycket av så det var ju lämpligt att korta av klänningen då. Det blev himla bra faktiskt!

Jag måste också säga att jag blev himla nöjd med min containerfyndade hoodie. Jag skäms inte över att jag dumspter dive:ar ibland och den här har legat och väntat på en ny dragkedja sedan förra året. Jag är inget fan av att byta dragkedjor direkt men en fullkomligt i övrigt funktionell hoodie bör få leva vidare. Dragkedjan var den enda som fanns i rätt längd så det blev en röd. Min slöjdlärare från universitetet vänder sig troligtvis i sin grav vid närmare titt på mitt hantverk men det syns fasen inte på! Jag är nöjd och som vanligt är det bättre att det blir gjort än att det blir snyggt. Jag har använt den en hel del sedan makeovern. 

Dagens lagning var rätt omfattande ändå. Min lite-kallare-höst-fast-inte-riktigt-vinter-kappa hade gått sönder i fodret, släppt i min fuluppläggning av ärmarna samt att jag tyckte att den saknade en knapp enligt mig. Alltså det skulle inte vara en knapp till men jag hade velat ha det. Jag gillar inte när det är för öppet för långt upp så man fryser om snippområdet. Fodret i den här historien är skitsyntet som bara fransar sig så jag ville sy på en lapp. Det enda fodertyg jag hade var en snutt jag hittat hemma hos min mormor någon gång efter att hon gått bort. Så den är också återbruk. Och att det blev en annan färg spelar ju ingen roll. Sedan tidigare har jag också ersatt hanken som var en kedja som lossnat med andra kedjor från några loppisfyndade små angry birds (byrackan gillar angry birds). Jag sydde även äntligen på den där agraffen jag köpte för två år sedan, längst ner under knapparna. Att det alltid ska ta sån tid att få tummen ur. Men jag tycker det blev rätt bra ändå!

Hittills har det blivit 19 lagade eller ändrade plagg. Inte så illa! Jag har bl.a. bytt dragkedja på fulvis på sambons gamla skräpjacka så han numera har en ok hundjacka. Jag har även gjort synliga lagningar, lagatskor och leggings. För att nämna några. Jag har dock insett hur himla mycket jag hatar att laga fast fashion! Kläder idag görs inte för att de ska kunna lagas. Ibland känns det som att de med mening sys så att de verkligen blir helt omöjliga att laga! Men det hindrar inte mig. Då får man fullaga på sätt som skulle få sömmerskan att blekna. Men jag gillar det! Jag är klart övertygad om att jag kommer klara den här utmaningen fint! Och kika in på hashtaggen #dagenslagningnovember om ni vill se fler av mina lagningar!

Utmaning: en lagning om dagen i November

Har du liksom jag en megahög med kläder som ska lagas hemma? Jag gillar ju egentligen att laga, särskilt när det är klart! Den tillfredsställelsen, när jag förlängt livet på ett plagg, är rätt oslagbar! Men jag är ändå så kass på att få tummen ur...

Jag såg dock att Johanna Nilsson och hennes kompanjon Jennie gav sig på att göra en lagning om dagen i oktober. Lysande tyckte jag men upptäckte det några dagar in i oktober och då går det inte att hoppa på! Jag är en sån som måste vara med från början. Att läsa bok tre i en bokserie först eller att se uppföljaren innan film nummer ett är inte ett alternativ för mig! Därför bestämde jag att det får bli i november istället.

Så, under varje dag i november ska jag göra minst en lagning från min megalaghög! Och ja, det kommer räcka månaden ut. Jag har även konstaterat att fix gills med eftersom jag har en del plagg som inte är trasiga men behöver ändras till förmån för min form. Så, det är novembers utmaning. Det kommer bli små och stora lagningar och fix, alla räknas! 

Är det någon mer som är med mig? Kom igen nu, det är bara att få tummen ur, det är därför jag skriver här på bloggen! Då går det liksom inte att backa ur. Där kan ju folk kommer hålla koll på mig så jag sköter mig. Jag kommer även rapportera på instagram. Och nu tror jag att jag snor någon annans citat men det får jag för det är så bra; det är bättre att det blir av än blir snyggt! För det viktigaste är ju att plaggen blir lagade och använda än att man använder några konstens regler. I lagning finns det ju inget rätt eller fel ändå.

Dagens hållbara outfit #24: fulmatcha

Dagens, och sista temat, i #hållbarstilchallenge, den riktiga hållbara utmaningen, är "fulmatcha". Jag tänker att fulmatcha är finmatcha! För några år sedan hade jag inte kunnat tänka mig att kombinera olika mönster, prints, rutor, ränder och prickar med varandra. Nu tänker jag typ: ju grällare desto bättre! Jag gillar de olika ränderna ihop! Tröjan fick jag hem i veckan och det är en sån där kulturtantig grej från Gudrun igen. Jag fick den för en spottstyver (älskar det uttrycket) i Circle of clothes. Kjolen innehåller blått. Jag hatar egentligen blått i alla former, förutom petrol och turkos och en och annan isblå. Fast det är ju inte blått, utan petrol och turkos. Och isblå då kanske. Men blått ihop med grönt, det är grejer det! Jag köpte den förra året på Reningsborg i Angered och den är definitivt inte ny. 80-90-tal garanterat och den är made in Denmark. Bara en sån sak. Favoritleggings från Indiska som det brukar bli, och sneakers, Nike Air Force 1 som är mina nya favoriter, köpta på tradera. Strumporna är faktiskt också second hand. Jag köpte dem, om än nya, på Myrorna Järntorget förra året för en tia. Jag älskar när det finns nya strumpor second hand. Och hatar det. För vad är det som gör att de inte kan säljas nya i "vanlig" butik? Det är ju bara strumpor.

Så var då #hållbarstilchallenge till ända. Och fint var det! I mina ögon hade denna utmaning en större genomslagskraft än den som Säker stil arrade, och det glädjer mig. Jag älskar att vi är så många som inte ställer upp på fejkad hållbarhet och greenwashing och faktiskt gör något åt det! Jag är förvisso av åsikten att allt som är ett steg åt mer hållbart är bättre än inget alls men det gör inte att man inte kan ifrågasätta och protestera om det behövs. På instagram har det ändå blivit en liten svallvåg och både här och där påpekas det att det får ju vara hållbarhet på riktigt nu! Johanna Nilsson skrev att det inte är upp till var och en vad hållbarhet är och jag håller verkligen med. Trettiodagarharnovember stack ut hakan med att om man om man har ett större konto med en uttalad hållbarhetsprofil då kan man förvänta sig att man har koll på saker och ting och inte bara gissa sig till "fakta". Jag håller med där med. Det går liksom inte att bara slänga ur sig saker för att sedan ursäkta sig med att "nä jag vet ju inte egentligen" och hävda att man inte är "expert". 

Jag är ingen expert, så är det. Men vad jag däremot kan konstatera är att jag hela tiden när jag läser i social media eller lyssnar på poddar kan slå hål på både det ena och det andra. Nej, det är inte fritt fram att köpa hur mycket nyproducerat som helst bara för att det är GOTS-märkt för GOTS är inte så bra som det verkar. Levnadslöner garanteras ej, bl.a. Det är bara ett exempel på grejer jag reagerat på. Jag är ändå trygg i att jag kan det här, bättre än de flesta. Jag har koll och jag lär mig mer och mer varje dag. Jag tänker inte vara blygsam i det. Jag är bra på vad som är hållbarhet i kläder och jag delar gärna med mig av min kunskap. Fråga och diskutera med mig gärna!

Dagens hållbara outfit #23: kärlek till höst

Har man koll sedan förra hösten vet man att jag inte alls känner någon kärlek till hösten. Jag hatar höst! Det är ju inte jag som valt temat utan det är ju sista dagen i #hållbarstilchallenge. Jag var inne på gult för tredje dagen i rad men jag valde istället lite dov kulturtant. Koftan från Gudrun Sjödén, kulturtanternas kulturtant, och leggingsen har jag köpt på Sellpy och jag ser nu att jag fått lagom rynkiga ben, som sig bör som tant. Klänningen är en flera år gammal från H&M och den är väldigt välanvänd och lagad. Skorna, som är för höga för mitt bästa, har jag köpt på Myrorna Olskroken. Jag har även ett par örhängen under barret som jag gjort själv. Ser jag höstig ut eller? Jag kanske borde ha satsat på gult ändå...

Dagens hållbara outfit #22: lufta garderobsvärmaren

Temat idag är "lufta garderobsvärmaren". Jag har alltid varit bra på att ha garderobsvärmare. Dels för att jag köper utan att tänka. Det blir jag dock bättre och bättre på. Men också dels för att jag är alldeles för nostalgisk med mina kläder och har svårt för att göra mig av med plagg som jag gillar, även om de kanske inte passar längre. Där finns det också förbättringspotential. 

Dagens garderobsvärmare är nog egentligen en tunika, fast det blir ju en klänning på mig, från H&M från början som jag köpte på Reningsborg i Frölunda i våras på min sista riktiga loppisrunda innan the c-word. Jag orkade inte prova den, trots att jag vet att jag ska. Jag tänkte att den passar nog. Det gjorde den förvisso men den är lite stor, och samtidigt lite liten. Ibland undrar jag om det är människor kläderna skapas för? Den är skitsmal över axlar och i ärmarna men stor över bröstkorgen. Och den ska nog ändå vara lite mer slimmad. Men med ett bälte från en klädbytardag funkar det i alla fall ok. Tycker ni att jag ska behålla den?

I övrigt har jag örhängen, skor och jeggings som också behöver luftas lite mer. Örhängena har jag tagit på en klädbytardag och de är väldigt tjusiga men jag tycker de sällan passar in i sammanhanget. Jeggingsen har jag fått av en kompis och de har jag både lagat och kortat. Väldigt bekväma och idag lyckades jag faktiskt lura en kollega att de var jeans. Och skorna är ett par Dr Martens jag fått av en annan kompis som jag använde en hel del för ungefär sju år sedan men som jag inte har lyckats gå in helt ännu. Jag har så himla breda fötter. De är dock ursnygga och jag har även fått beröm för mina bra skor av skomakaren när jag lagade dem. Just nu jobbar jag på att gå in dem på jobbet. Och nu är det bara två dagar av #hållbarstilchallenge kvar!

Dagens hållbara outfit #21: outfit på repeat

Outfit på repeat är temat idag i den riktiga hållbara utmaningen. Jag hade både klänningen och tröjan för ett par veckor sedan, men inte tillsammans. Outfiten som är på repeat är konceptet tröja och klänning tillsammans, som jag har insett att jag älskar! Det är fan den bästa kombinationen. Även om jag älskar kjolar och koftor med. Men inte lika mycket tror jag. Tröjan köpte jag på en liten lätt loppistur för en månad sedan på BjörkåFrihet Backaplan. Jag var lite osäker på modellen först, men materialet (lin och bomull) och färgen avgjorde att den var värd en femtilapp. Den var dessutom på tillbud. Klänningen är också på repeat eftersom jag i dagsläget har två stycken av den. Båda har jag köpt på tjockisloppisar, men den här är ett par storlekar större än den "gamla" och passar därmed bättre så den här behåller jag. Den lite mindre tänkte jag kränga. Skorna har jag köpt i facebookgruppen Circle of clothes och de är helt awesome! Örhängen är en historia för sig men jag kan erkänna att jag har fallit för en trend igen. De är från Pow studio. Gult är den bästa färgen enligt mig. Och så vill jag avsluta med att säga att ni kommer att få se mig i tröja och klänning här igen. Outfit på reepeat.

Dagens hållbara outfit #20: lappat och lagat

#hållbarstilchallenge tuffar på och jag försökte få på mig så mycket lagat som möjligt idag. Jag har mycket lagade kläder men inte så stora och avancerade saker. Än. Jag har har däremot en stor laghög som behöver lite tid och omsorg. Koftan är en gammal sak från Indiska som fått en synlig lagning i form av langettstopp som är en av mina favoritlagningar. Klänningen från Monki har jag köpt i facebookgruppen Circle of clothes och den lyckades jag spräcka tyget i första gången jag provade den. När jag böjde mig ner för att gosa med min hund gick den sönder precis vid nedersta knappen. Det lagade jag hyfsat osynligt och sen har jag gjort samma sak med näst nedersta knappen. Bräckligt tyg alltså. Leggingsen har fått ett minihål som lagats medelst snörpa ihop med sytråd och mina bästa Duckfeet har fått nya sulor hos skomakaren. 

Till och med strumporna, som har mopsar på, är lagade och örhängena med. Örhängena köpte jag för ett par år sedan på Ebbe och Haldis när det fanns kvar på Vallgatan och jag tycker de är döfina! Jag hittade en lös tråd en dag som jag klippte av och då visade det sig att den släppt och när jag klippte den tappade jag pärlor. Så jag fick reparera skadan med ny sytråd och de pärlor jag hade kvar. Så ena damen är lite naggad i kanten nedtill. Men det syns ju inte! Någon mer än jag som har en fäbless för sådana här pärlsmycken?

I övrigt så gillar jag konsten av att laga skarpt! Jag kan vara lite kass att få tummen ur och lägga på hög som sagt men tillfredsställelsen när jag har fått en lagning kvar och vet att jag ökat plaggets livslängd är oslagbar. Och av någon anledning gör jag de mest avancerade lagningarna till min partner. Inte för att han är försöksperson på något sätt utan mer att det känns mer värt att laga hans kläder. Mina kan jag ju laga någon annan gång! Jag har dessutom en bra deal med mina kollegor när deras kläder behövs lagas som ni kan läsa om här.

Dagens hållbara outfit #19: lägst PPA i garderoben

Idag är temat i hållbarhetsutmaningen att ha plagg med lägst PPA (pris per användning) i garderoben på sig. Man kan läsa mer om det fenomenet i detta gamla inlägg för övrigt. Jag har förvisso plagg som säkerligen har lägre PPA men de är köpta nyproducerat och det ville jag inte ha på mig idag. Så det blev den här trotjänaren till kofta som köptes på Lindra när det låg i Backa för 80 kr. Den användes fem dagar i rad häromveckan (en annan utmaning) och bara det bättrade ju på PPA:t rejält. Och så mycket som jag har använt den tror jag nog att jag är nere i ca 1 kr per användning. Klänningen kommer från förra årets tjockisloppis och kostade runt en 50-lapp och den har jag också använt mycket. Leggingsen fick tyvärr bli ett par nyproducerade men de är välanvända och skorna från Eriksjälpen i Kortedala (95 kr) är garanterat nere i mindre än en krona per användning. Örhängena, som fick ett eget inlägg för ett tag sedan, kostade 234 kr på Etsy och det känns som att jag har använt dem 2234 kr vid det här laget så de har riktigt låg PPA! Bra jobbat till mig själv.

Och jag har insett det att ett PPA på 1 kr är en bra allmän inställning. Jag har nog undermedvetet tänkt så att om ett plagg kostar 10 kr på loppis ska jag väl ändå kunna använda det 10 ggr. Och om jag investerar i ett lite dyrare second handplagg, för säg 200 kr, då är ändå mitt mål att använda det 200 ggr. Förhoppningsvis duger kvalitet och mina lagningskunskaper till det med. För kläder är ju till för att användas. Eller vad tycker du?

Dagens hållbara outfit #18: köpt i andra hand

Idag var så första dagen i utmaningen #hållbarstilchallenge som jag skrev om igår, som för mig är en slags motreaktion till en annan utmaning där man kan vinna presentkort på nyproducerat. Jag vill inte ha det så jag valde den schyssta utmaningen istället. Dagens tema var "köpt i andra hand" och jag gick in för att försöka ha allt på kroppen begagnat. Jag erkänner att jag misslyckades med linnet, underbyxorna och strumporna. De är från GeKås, Dollarstore och Kappahl tror jag. Koftan däremot har jag köpt på Myrorna på Järntorget och jag älskar den! Leopard och cerise, kan det bli bättre? Toppen och leggingsen är från Sellpy, kjolen från årets tjockisloppis och skorna, som har klack hör och häpna, köpte jag på megaloppisen i Majorna förra året. Till och med örhängena är begagnade från Erikshjälpen i Frölunda. Och jag kan avslöja att jag köpt bh:n i en facebookgrupp. Det som är lite kul med skorna förresten är att jag fick låna ett par likadana av en kollega på en blöt rastvakt härom året. De var för stora men jag gillade dem skarpt och började leta efter dem på Tradera och Sellpy utan resultat. Så stod de bara där i rätt storlek för 30 spänn på ett av de första borden jag tittade på på megaloppisen. Destiny! Kjolen är för övrigt hemmasydd och även om det här inte var det jag var sugen på att ha på mig idag blev jag väldigt nöjd! Får bara öva lite på det där med klackar igen då jag kommit av mig efter att ha vägrat klack i flera år. I morgon får ni se ett nytt hållbart tema!

#hållbarstilchallenge, greenwashing och osäker stil

Det dyker ju som sagt upp en och annan stilutmaning då och då på instagram. Jag har inte tid eller lust att haka på alla, men det har ju hänt ett par gånger. I somras var det #northstylechallenge och för ett par veckor sedan var jag med i en där jag skulle ha samma plagg på mig alla fem vardagar i veckan. Väldigt inte jag, men det gick ju bra. 

Säker stil är en podd som är rätt välkänd. Det finns även böcker med samma namn och jag vet ju att Ebba och Emilia är väldigt väl ansedda när det handlar om stil och kläder. I veckan lanserade de en stilchallenge för v 40, dvs nästa vecka. En hållbar utmaning där man ska visa upp återälskade plagg, lappat och lagat och så vidare. Man skulle ju kunna tro att jag jublar. Mden jag kände ändå att något inte stämmer när en hållbar stilutmaning lottar ut 2000 spänn till en webbutik som börjar på Z som säkert flera känner till. Det där zätat säljer asmånga olika märken påbjuder ju ändå till överkonsumtion och är en del i fast fashionkulturen. För mig rimmar det rätt illa att en utmaning som går ut på att vara hållbar kommer innebära 14000 spänn till Z och konsumtion av nyproducerat. 

Det har givetvis, som sig bör, ifrågasatts. Jag själv påpekade att det ju hade varit fräschare med ett presentkort hos t.ex. Myrorna. Flera andra frågade vad Z har för hållbara märken egentligen och det var fler än jag som reagerade över det olämpliga att uppmana till att ännu mer nyproducerat säljs. Svaren som löd var rätt luftiga. Det sades saker som "Vi är övertygade om att våra följare är medvetna nog att göra kloka köp". Typ. Och de verkar tycka att Z gör ett bra hållbarhetsjobb. I beg to differ. Visst, man kan tydligen se någon flaggning om vilka plagg som är hållbarhetsmärkta på något sätt när man är inne på deras sida men jag tycker inte det är good enough när det ändå är ett företag som bygger på fast fashion. Även om så klart alla initiativ för att lyfta hållbarhet är bra men att uppmana till nyproduktionsköp är inte så himla härligt enligt mig. Det känns som seriös greenwashing här.

Så nä, det kändes inte rätt för mig och jag ville inte hoppa på den utmaningen. Tur för mig då att vi, jag skriver vi för jag var med, skapade någon form av motreaktion och en annan utmaning dök upp, signerat aeknsgarderob och en.garderob.till. Det här känns mycket fräschare! Klockrena teman och man vinner ingenting. Och tanken med det här är inte för att shamea någon eller något, folk gör som de vill, men om det inte känns rätt att vara med i en z-utmaning kan man få vara med och leka ändå. Den här känns det bra att vara med i. Så bra och peppigt att det kan hända att jag får rapportera dagligen från den här på bloggen. #hållbarstilchallenge, eller #osäkerstilmenhållbart som jag kallar den, är här. Get used to us.

#ettplaggfemdagar

Nu kan man ju tro att jag är lite schizofren med tanke på vad jag bloggade om för en vecka sedan. Då påstod jag att jag är en väldigt inbiten olika-kläder-varje-dag-människa, och det är jag! Ändå hoppade jag på en stilutmaning på instagram som gick ut på att man skulle ha samma plagg fem dagar i veckan. Alla fem vardagar skulle jag alltså ha ett och samma plagg på mig och stajla det olika. Jag borde ju fattat att den utmaningen inte var för mig men jag blev faktiskt lite pressad också. Eller utmanad. Eller påhejad om du hellre vill det. Sagt och gjort, jag har ändå hävdat att den där koftan från Gina Tricot, som jag köpte i Lindras förra butik i Backa för snart två år sedan, funkar till allt. Jag har använt den jättemycket, året runt, så upp till bevis. 

Så här såg det ut. I måndags och torsdags hade jag orangea kjolar. Måndagens kommer från Sellpy och är en Gudrun Sjödén, märket jag egentligen inte vill gilla men gör ändå, och torsdagens är en hemsydd historia jag köpt av min kompis Anna på tjockisloppis. Slytherin-t-shirten har jag fått av en annan kompis. I onsdags försökte jag ändå vara lite kreativ och drog på ett bälte över koftan. Lite mer påhittigt kanske men inte så himla snyggt egentligen. Tisdagens look var jävligt bekväm och najs, vilket har behövts den här veckan pga överöst med extrajobb. Den klänningen är också köpt av Anna på samma tjockisloppis. Fredagen var nog den dagen jag blev mest nöjd med när jag återigen hade hemmasydd kjol från nämnda tjockisloppis och ett linne, också hemsytt, jag köpt i Fancy Fatshion på facebook. Det är älvor och kantareller på det. Bara en sån sak!

Vad tyckte jag om veckan då? Jag kan inte påstå att det kändes tryggt och skönt att veta att jag skulle ha samma kofta på mig inför varje dag och utgå ifrån den. Jag är inte så himla bra på att kombinera och lattja med uttryck och kombinationer. Jag vet att jag behöver öva på det, men mitt jobb och min kroppsform kan begränsa mig ganska rejält i det. Upplever jag i alla fall. Och jag tyckte ärligt att det var tråkigt att ha samma kofta varje dag. Och det är något som inte är helt socialt accepterat med att ha samma kläder på sig dagligen. Därför valde jag ett så säkert kort som en vanlig svart och icke uppseendeväckande kofta som jag vet passar till vad som helst jag tar på mig. Mesigt och lite fegt av mig. Och jag blev helt ärligt irriterad i veckan över att jag inte kunde ta på mig tröjan jag köpte förra helgen på BjörkåFrihet. Det var för varmt för både den och koftan samtidigt nämligen. Dessutom blev koftan lite lätt svettig i veckan så... Jag borde bli bättre på vädring!

Ok, det var väl ändå lite utvecklande för mig att göra det här eftersom jag helt ärligt är askass på det. Men jag gillar att vara ombytlig med mina kläder och ha en ny outfit vare dag när jag rör mig ute bland folk. Så det kommer jag fortfarande göra. Men jag har ju fått nosa på att bli lite mer kreativ och kombinera i alla fall. Om du är nyfiken på vad andra sysslade med i veckan kan du klicka in på hashtaggen #ettplaggfemdagar på instagram. Alla var inte lika mesiga som jag kan jag säga. Och tur var väl det.

Dagens hållbara outfit #15: #påmedblusen

Jag hakade visst på nån sorts utmaning till på instagram. #påmedblusen heter den visst. Man ska bära blus varje dag i en veckas tid. Men alltså, jag använder inte blus. Blus är fint, absolut, men det är inte riktigt jag. Jag inbillar mig att det inte riktigt funkar med min figur och det är damigt och vuxet på ett sätt jag inte identifierar mig med. Vad det gäller blus på mig då. På andra passar det. Jag har använt ett fåtal blusar förr. En och annan schysst 70-talare med broderier har funnits med. Men det var många år sedan. Och jag ser inte skjorta och blus som samma sak. Så jag tänkte att denna utmaning skulle glida förbi men jag hakade på så här i slutet en dag i alla fall. Jag trodde inte jag hade någon blus men det här får väl räknas som en ärmlös blus väl? Både den och kjolen (som jag även ingick i förra #dagenshållbaraoutfit) köpte jag på förra årets tjockisloppis. Och så de där stapelleggingsen. Men jag behöver nog inte nämna dem i fortsättningen. Jag använder ju dem varje dag. Så, nu lär det inte bli blus igen på ett tag.