En insikt

Så här en bit in i januari har jag drabbats av en insikt om mig själv. Det är att jag behöver piskan. Alltså, jag behöver något som driver och piskar mig för att få något gjort. I november hade jag en utmaning som gick ut på att göra minst en lagning eller fixning om dagen. Det funkade finfint och jag fick massa gjort. Så kom december: jag fick två grejer fixade. Två. Det var för kasst.

Jag fick i alla fall tidigt kortat ärmarna på den här skjortklänningen som jag köpte i slutet på november i Fancy Fatshion. Enklast möjliga, sprätte bara bort manschetterna, sicksack och en enkel fåll. Bättre än innan när ärmarna var jättelånga. Det behöver inte vara så avancerat och modestrikt hela tiden.

Så, 21 december förlängde jag något istället. Tidigare under året köpte jag en fräsig väska i Circle of clothes. Jag hade dragit ut remmen så mycket det gick men tyckte ändå den var för kort. Jag kände mig inte bekväm. Och jag kan inte med att ha väska annat än tvärs över kroppen. Eller "crossbody" som det tydligen heter. Påfund. Vi hade i vart fall väskband i fräsiga färger på jobbet så det blev orange. Ja, jag vet att det är jävla dåliga bilder men det får duga för nu. Lovar att återkomma med den mer representativ.

Japp, det var allt då. Men lagningshögen har ju bara växt så jag behöver nog ha en #dagenslagningfebruari med. Och mars. Och april. Och maj kanske... Ja ni fattar. Får skärpa mig nu. Jag återkommer på temat.

Och btw, två grejer. Att köpa second hand på facebook och andra delar av nätet var naturligt nog grejen förra året. Och det gjorde jag kan jag säga. Den andra är att storskjortan på bilden som är från igår ingick i en fin stilutmaning. Det blir stilutmaning nästa vecka med! Jag kommer återkomma på det temat också.