Loppistips #16: Hjällbo klimatsmart

Idag tipsar jag om en loppis jag faktiskt är lite kluven till. På Bergsgårdsgärdet 89C i Hjällbo i Angered ligger Hjällbo klimatsmart second hand. Den drivs av Kristna Alliansförsamlingen och SAM-hjälp biståndscenter och är en sådan second hand som man både kan skänka till men som också hämtar upp dödsbon. De har det mesta här. Mycket glas har jag reagerat på, en hel del lampor och elektronik och sådant men man kan också fynda fina kläder. Läser man på deras hemsida idag står det att de minskat sina dagar de har öppet pga c-ordet, men de har istället öppet längre under de dagarna. Just nu är öppettiderna 10-18 på tisdagar och torsdagar samt 10-15 på lördagar.

Eftersom det här inte är en sån där klassisk box-second hand som Myrorna eller BjörkåFrihet tycker jag det blir ett annat utbud. Jag får känslan av att kläder som annars skulle ha rensats ut och antingen kasserats eller sålts utomlands kan få en chans här vilket jag gillar. Priserna är i regel bra, men som på alla second hander och loppisar egentligen undrar jag ibland hur det tänkte där. Jag har reagerat på att deras lilla och röriga textilhörna känns overpriced och inte särskilt inbjudande, inklämd i ett hörn.

En kul effekt av att butiken ligger i förorten är dock att man kan hitta plagg man annars inte brukar se röken av på loppisar, som de här fina afroplaggen t.ex. Och det gillar jag. Guldkornen finns helt klart här även om jag tycker att klädavdelningen är lite trång att röra sig i. Och man får rota lite, men det gillar ju jag.

Jag har tidigare bloggat om den här fantastiska stickade ulltröjan i näverstickning som jag fullkomligt älskar. Den hittades på Hjällbo klimatsmart förra året och håll i er nu, den kostade bara 50 kr! Vilket fynd! Färgerna och garnet är helt fantastiska och det är ett superfint hantverk. Den hade tidigare lite knepiga detaljer eftersom muddarna var stickade som tunna tuber som sytts på horisontellt vilket ledde till att de blev strama och helt utan resårfunktion. Jag sprätte och repade upp dem och stickade på "normala" muddar i resårstickning. Det blev super.

Jag kan inte heller låta bli att visa mina fantastiska pyjamasbyxor jag hittade där i höstas. De gör sig inte riktigt i helfigur då modellen är mer komfort än skönhet så de får synas som bakgrund till vegansmulpaj i loppisfyndad dessertskål jag köpt på Gnosjö Hjälper. Men tro mig, de är fantastiska. Bara det att det är hundar på gjorde det värt för mig att köpa dem. Jag har dock fått lite kritik för att de är äckliga eftersom de är just pyjamasbyxor. Jag har som bekant dock inga betänkligheter vad gäller det. Lata dagar i soffan blir liksom bara så mycket bättre med de här!

Och apropå hundar så ska jag nu förklara varför jag är kluven till Hjällbo Klimatsmart. Får jag en inte så najs upplevelse på en second handbutik blir jag lite anti och inte superförtjust. Den är bra och har verkligen loppisfeeling och det gillar jag men jag är inte superkär. Första gången jag var där frågade jag om jag fick ta med hunden in eftersom jag kände att den var lagom sunkig (i positiv bemärkelse givetvis) och liksom påbjöd hundvänlighet. Hon i kassan tittade på mig som om jag var dum i huvudet vid min fråga och sa att hundar inte får följa med in. Jag fattar ju att det kan vara hundförbud i butiker men varför ge mig den blicken? Sist jag var där var det någon före mig i kassan som krånglade med något varpå jag började förbereda med att betala med swish, som det stod en skylt om att man kan göra med swishnummer och allt, för att spara lite tid. Då blev hon i kassan sur på mig för att jag ville betala med swish. Jag frågade om jag inte fick det men då muttrade hon något ohörbart och såg jäkligt sur ut. Vad är problemet? Det här gör att jag inte är översvallande förtjust. Men hittar man en sådan fin stickad tröja för 50 spänn har butiken potential och jag kommer så klart ändå besöka den igen. Och tipsa om den.

En riktigt bra ulltröja

Det är något alla borde ha. I alla fall om du frågar mig. Ull är ju ändå det ultimata materialet. Det värmer när det är kallt samtidigt som det liksom svalkar när det är varmt ute. Det är vattenavstötande (så länge lanolinet är kvar då det vill säga) och det renar sig själv då räcker oftast bara att vädra istället för att tvätta, samt att det är slitstarkt. Det är dessutom helt återvinningsbart. Det är bara några av de goda egenskaperna som ull, eller ylle som det heter om det är ett tyg, besitter. Personligen lider jag inte heller av lite kli. Så, en riktigt bra ulltröja tycker jag att alla borde ha sin garderob. Eller flera.

Lite olika kvalitet och tjocklekar är ju ändå bra att ha. Ulltröja kan man ju ändå använda året runt. Jag insåg häromdagen under skogspromenaden att en lite tjockare tröja som den jag använde då är perfekt just nu. Och det här med att sticka sin egen tröja måste väl ändå vara höjden av slow fashion va? Långsamt går det i alla fall, man får oftast spendera en lite mer pengar eftersom garn i regel kostar en del och då tror jag att man automatiskt tar mer hand om plaggen. Ingen annan har heller fått lida under tillverkningsprocessen. Men man ska vara noga med vilket garn man använder eftersom garnindustrin också kan vara rätt smutsig. Stora miljöbelastningar och att någon annan betalar priset kan man räkna med när man köper billigare garn. Precis som med fast fashion är det svårt att veta vart garnet kommer ifrån och om allt gått rätt till när det är storskalig produktion. Småskaligt och lokalt rekommenderas istället.

Som i den här tröjan. Det heter Flax light och den stickades vintern 17/18. Garnet är 100% svensk ull från Ullcentrum Öland. Miljövänligt, småskaligt och lokalt. Perfekt helt enkelt. Och tröjan är perfekt med då den är tunn och skön och samtidigt värmer. Den funkar lika bra på sommaren som på vintern. Bilden ifråga är faktist tagen i Tallinn i juli. Det funkar med ull i solen med. Den här tröjan är så perfekt att jag håller på med en till. En grön den här gången. Garnet från Öland kostar en del, som sig bör. Har man inte möjlighet eller lust att betala lite mer för garnet och inte vill stödja en mindre bra garnindustri kan jag rekommendera loppis och second hand. Inte alltför sällan kan man hitta jättebra och fint garn i toppenkvalitet för inte så mycket pengar alls. Jag har även hittat påbörjade tröjor och koftor ibland om man vill ge sig på det.

Men ok, jag fattar att alla inte kan (utan att öva i alla fall) eller vill sticka sina egna tröjor. Då kan jag återigen rekommendera loppis och second hand. Tröjan på bilden hittade jag förra våren på Hjällbo Klimatsmart här i Göteborg för så mycket som 50 kr! Garnet är en dröm och hantverket alltså! Just den här tekniken kallas näverstickning eller entrelac och jag känner mig sjukt lycklig som hittade den. Det här är också en lite tjockare tröja som funkar perfekt som ytterplagg i fint vårväder. Eller i svampskogen i höst tänker jag.

Och som om jag inte var lycklig nog när jag hittade entrelactröjan förra året. Jag hittade även den här flerfärgsstickade koftan för 139 kr på Myrorna vid Olskrokstorget i höstas. Hur fin är den inte? Ett fantastiskt hantverk här med. Just flerfärgsstickning är inte min starka sida så då är det ju perfekt om någon annan redan stickat en åt mig. Och jag kan lova att second handbutikerna dignar av fina både handstickade och maskinstickade tröjor och koftor i högkvalitativt ullgarn som bara väntar på att få bli återälskade. Mina favoriter här i Göteborg som garanterar jackpot är Smyrna second hand på Ringön och Myrorna på Järntorget. Det är dock större chans om man är där under "säsong, det vill säga inte på sommaren.

Och en parentes: jag var i ulltröjans förlovade land i Tallinn i vintras. Vad jag tycker om Humana har jag bloggat om tidigare men den här Humana vintagebutiken är fruktansvärt trevlig. För en som har stick- och ullfäbless blir det nästan som ett museibesök. Jag fick inte köpa nåt dock. Partnern var tråkig och ville inte ha en fabulös tröja som satt perfekt. Tråkmåns.

Ok, om du nu inte har möjlighet att sticka och inte heller vill leta runt på second handbutiker men vill ha en ulltröja nu nu har jag lösningen. Outdoorbutiken Röjk Superwear säljer nämligen en jättefin ulltröja i unisex som är ofärgad, oblekt och i ekologisk svensk ull som annars skulle gått till spillo. I Sverige slänger eller bränner vi i regel all ull från våra köttdjur. Röjk tar då tillvara på ull från får utanför Kungsör som sedan handskyttlas och tröjan tillverkas i Estland. Vi är ju tyvärr inte så bra på konfektion längre i Sverige och då är ju Estland ett nära och bra alternativ. Tröjan heter Norrby wool sweater och kostar 1499 kr. Den säljs bara via webben och jag tycker den både är snygg och har ett bra pris med tanke på vad man får.

Så, om du inte redan har en eller ett par bra ulltröjor tycker jag att du antingen ska lära dig sticka en egen eller rota runt på second hand. Eller du kanske har någon äldre släkting vars garderob du kan raida? Det brukar finnas ull i sådana. För en ulltröja bör alla ha. Om man inte är vegan då. Då kan det bli lite problematiskt. Och låt nu ulltröjan komma ut i solen! Den är värd det!

Laga och fixa mera!

Nummer två på min lista med hållbara klädtips är att laga och sy om. Jag har tidigare hävdat att alla kan sy i detta tidigare inlägg så jag utgår från det. Däremot behöver man inte ha en egen symaskin även om det underlättar mycket. Vill man ändå sy på symaskin kan man säkerligen låna av någon man känner och bor man i en lite större stad kan man ibland till och med låna hem symaskiner från bibliotek. Här i Göteborg finns det t.ex. på Linnéstadens bibliotek. Ett lysande koncept enligt mig!

Det är lätt att samla lagningar på hög men det är sjukt tillfredsställande när det är klart! Det känns liksom värdefullt! Häromdagen visade jag sambons välanvända och nötta shorts som med lite raksöm och langettstygn kommer hålla ett tag till. Jag sashiko:ade även ihop ett hål i en av fickorna, nu när jag gått kurs i tekniken. Sashiko är ett bra sätt att laga på utan symaskin. Jag har tidigare skrivit om det här.

Jag tycker att man tydligt höjer värdet på ett plagg när man lagar eller syr om och fixar till det så som man vill ha det. Att lägga ner tid och arbete på ett välanvänt plagg eller loppisfynd är så långt ifrån fast fashion man kan komma anser jag. Man får liksom ett starkare band till plagget om man anpassat det själv. På bilden ser vi lite jag grejat med. En jacka köpt på tjockisloppisen hade på tok för långa ärmar för mig så jag sprätte helt enkelt bort manschetten och kantade med ett fint band på insidan, som man kan vika upp för en snygg detalj, istället. Second hand-köpta regnbyxor kortades med en enkel kanal och resår. Jag har i allmänhet svårt att hitta regnbyxor pga kort och tjock så dessa sketstora i herrstorlek blir skitbra till mig! En midjeväska med uttjänt kardborre jag fått av en kollega var för kort/smal för mig så jag sydde på band och snäppspänne. Enkla grejer som man egentligen skulle kunna göra för hand. I somras köpte jag även en urläcker gul vintagejacka på Myrorna som hade en trasig fickpåse. Jag sprätte bort den, ritade av en ny i ett gammalt påslakan som jag overlockade ihop och sedan sydde i för hand med kaststygn. Lite knivigt men det blev superbra! Den fickan är mycket bekvämare att ha handen i än originalfickan i nåt slamsigt polyestertyg.

Man kan även fixa till sin stickade tröja så den blir som man vill ha den. Skönheten på bilden inköptes för 50 pix (!) på en second handaffär i Hjällbo. Den var superfin men när jag ändå spräckte sömmen vid resåren vid provning passade jag på att sprätta jag bort den, repade upp den och stickade på en ny "vanlig resår". Den var nämligen horisontell innan och det gillade jag inte helt. När jag ändå höll på pillade jag även bort resårena runt ärmar och hals med och stickade om de med. Vips har jag en superfin näverstickad tröja som jag är superförtjust i.

Jag hade dock önskat lite fler vanliga sykurser som fokuserar på lagningar och omsömnad. Jag ser en och annan då och då men jag vet inte om de är så välbesökta. Jag lovar även här och nu att jag ska införa detta i större grad i skolan. Laga och sy om är en fantastisk sysselsättning! Vad har du lagat eller sytt om?

Matematik

 

Jag har ägnat mig åt lite matematik. Jag har under veckan ägnat en timme om dagen åt att kroka på min filt och under en veckas tid har jag krokat 68 rutor. Jag har även räknat ut att jag behöver göra den 4.8 ggr större för att få den storleken jag vill ha (överkast till dubbelsäng) och om jag då gör 68 rutor i veckan kommer jag bli klar med filten på 70 veckor. Dvs, det kommer ta mig ca ett år och fyra månader att bli klar med filten. Inte så illa ändå. Det ska jag nog stå ut med. Och jag tänker att i perioder kommer jag ju kroka mer än så så kanske blir den klar snabbare till och med.

Men vad som däremot stör mig är att jag upptäckte idag att någon har ätit på filten! På två ställen var det lite trasigt. Det gick att laga men det stör mig verkligen! Jäkla kryp. Ska man aldrig vara säker från dem...

Fantastiska människor och fantastiska restgarner!

Idag fick jag två paket på posten med mjukt innehåll! Jag hade visat min krokade restgarnsfilt i flera olika handarbetsrelaterade grupper på facebook, eftersom jag till slut fått tummen ur att fota den, och jag måste ändå erkänna att jag väldigt stolt över den redan innan den är klar! Och vips hade ett par sköna bönor (som Stickpodden uttrycker det) hört av sig och erbjudit mig att skicka lite restgarnsstumpar de hade liggande! Det tackar man ju inte nej till direkt, eftersom det är just det den här filten ska bestå av, små restgarnsstumpar som egentligen är för små för att göra något med och som ändå bara ligger och tar plats. I det första paketet jag öppnade gömde sig detta:

Fler paket! Och lite Lane Cervinia som är ett favoritgarn bland strumpgarner. Som synes fick jag både Opal, Regia, Lidls strumpgarn och lite Miniraggi av olika ålder. Och att givaren har tagit sig tid att slå in små paket och skriva små kommentarer är ju verkligen jättekul! Och dessa små snuttar var verkligen perfekta att ha i min filt! Perfekt storlek och många roliga färger som jag inte har sedan innan.

Det andra paktet innehöll omsorgsfullt inpackade garnrester i plastfickor väl märkta med vilket garn det var. Här fick jag både Regia, Opal, Fabel och lite annat. Rena julafton! Och vad dessa rester kommer att passa i min filt!

Totalt hade jag fått 35 snuttar till min krokade filt! Vilken lycka! Jag måste tacka Susann och Lotta som varit så snälla och skickat denna skatt till mig! Jag är superglad! Det har varit rena julafton här i eftermiddags och jag måste erkänna att det är lite tillfredsställande att sitta och nysta om småsnuttarna så de blir i likadan form allihop. I går satt jag och nystade om mina snuttar som jag hade sedan tidigare så att de är i likadana små härvor.

För ett par veckor sedan hade jag och några vänner klädbytardag här hemma och efter den hittade jag en korg som någon hade haft med sig. En korg är ju alltid bra att ha och den passade perfekt att ha mina strumpgarnssnuttar i till filten. Och som ni ser har jag en hel del snuttar nu. En del snuttar som ligger längre ner i botten är lite större snuttar och de ska få bli något annat först innan de blir mindre snuttar till filten, så allt i korgen är faktiskt inte till filten, men jag har en hel del garn ändå. Men det läskiga är att även om jag krokar in allt detta i filten skulle jag ändå tro att det inte ens räcker till halva filten så som jag har tänkt den och dess storlek. Så har ni såna där pyttesnuttar i Opal, Regia, Fabel, Miniraggi eller liknande som kanske ändå aldrig används upp, eller ännu värre, kanske slängs, då vet de vart de gärna hamnar!

Jag har nog inte pratat om den nog...

Jag erkänner, jag är barnsligt stolt och förtjust i min krokade filt jag håller på med, som jag nämnt ett antal gånger innan. Det är delvis den som gör att jag överdoserar strumpgarner, och bara inte kan sluta att handla sådana en masse! Sedan så älskar jag ju att sticka strumpor med, det ska jag ju inte sticka under stolen med. Men i alla fall, jag har kommit igång att kroka på den igen, och jag har även utökat min samling rester av strumpgarner. Ni vet sådana där som Opal, Regia, Fabel, OnLine, Austerman step och Frost, som jag handlar hela tiden. Eftersom jag bestämt mig för att den ska vara krokad helt i restgarner innebär ju det att jag måste sticka en jäkla massa strumpor av mina garner, vilket inte är mig emot. Idag tog jag och spände ut filten och den är nog lite mer än 1x1 m nu, men det är mycket kvar innan den täcker dubbelsängen som ni ser. Jag och sambon planerar dessutom för en 180 i framtiden med, när vi har större boende. Så det är en hel del kvar. Men jag vill även passa på att tacka alla som bidragit till denna filt hittills! Ni är många fantastiska människor som varit så generösa! Ni vet vilka ni är!

FSS

Blev bjuden på fika av Lena idag. Hon behövde intervjua mig för ett skolarbete. Men så var vi så klart tvungna att prata lite stickskvaller och sådant med. Jag kom in på min frustration över min krokade filt som skymtar i bakgrunden på bilden och hur jag känner att mitt garnbehov till den liksom inte mättas. Att man måste sticka så mycket strumpor för att få snuttar över. Och vi konstaterade båda två att det här med SSS - second sock syndrom, det är nog en myt. Det stämmer inte in på oss i alla fall! FSS - first sock syndrom, det liter vi av! Man kommer igång och börjar sticka på en strumpa, och det går bra och är kul, men någonstans efter hälen tar det stopp. Varför ska det behöva vara så? Strumpa nr 2 stickar nästan sig själv däremot. Då är man ju sugen på att få klart strumporna för att kunna använda dem. De strumporna som jag stickar nu efter ett drops-mönster kommer att sitta som en smäck och jag tycker verkligen att de är roliga att sticka, men jag får liksom inte ro till det. Jag vill mest kroka på filten just nu, och det unnar jag mig att göra eftersom jag har haft massa annat att göra hela tiden så den har fått vila, men nu tycker jag faktiskt att jag får kroka på den, samtidigt som jag gör massa annat så klart. Men då behöver jag ju mer restgarn och då måste jag sticka mina strumpor. Det är en ond cirkel alltihop...

World Wide Knit In Public Day

Idag har det varit just det, WWKIPD, på Världskulturmuseet i Göteborg. Det samlades ett helt gäng stickerskor och stickare i trappan på Världskulturmuseet och stickade. Jag träffade mina vänner från Stickklubben Göteborg men även en hel del andra människor. Bl.a. Visalisa som jag träffar alldeles för sällan.

Jag hade med mig mitt stora spetssjalsprojekt att sticka på som jag nämnt innan. Det går ganska sakta men säkert framåt. Jag har så mycket annat att sticka, virka och kroka på och just nu monogamstickar jag inte alls.

Man fick ha med stickade plagg och saker man ville visa upp men jag glömde så klart ta med mig något. Hade annars tänkt ta med min krokade Pax som jag ändå är väldigt nöjd med. Och apropåå krokning så fick jag se ett par vackra krokade ting i trappan. En dam hade krokat en helt fantastisk tröja som jag blev väldigt avundsjuk på! Någon dag ska jag också kroka en tröja.

Och en tjej höll på med en näverkrokad filt i Fame Trend som också är to die for! Bilden innehåller även mitt finger upptäckte jag men det bjuder jag på.

Det var väldigt trevligt men jag stannade tyvärr inte så länge. Jag skulle faktiskt hem och titta på prinsessbröllopet. Är man rojalist så är man! Och det fick mig att tänka på ett annat prinsessbröllop jag tittade på för tre år sedan och insåg då även att jag numera har haft den här bloggen i tre år. Det första inlägget skrevs faktiskt den 13:e juni, vilket innebär att den firar tre år på torsdag. Jag får nog fira det med någon tävling eller så, så håll utkik efter den!

Jag gillar: #30 Krokning

Krokning är grejer det! För er som inte vet vad det är så kan jag enkelt förklara det som en blandning av stickning och virkning. Man har en sticka med en krok i ena änden eller en lång virknål, vad man nu vill kalla det. Man kan tro att krokning varken är lika roligt, tätt, elastiskt, fint eller enkelt som stickning eller virkning men det skulle jag vilja påstå att det är. Det finns olika varianter av krokning så det finns säkerligen en struktur som passar dina behov. Kan du inte redan kroka och är sugen på att prova kan jag rekommendera dig att gå in på Slöjdmagasinets enkla beskrivning och lära dig. Kan du redan kroka och vill ha lite inspiration kan jag rekommendera Ullcentrums blogg. Kan du redan kroka och vill lära dig en ny teknik kan du även hitta en hel del där också. Skulle du vilja prova på den roliga tekniken näverkrokning som jag krokar i min filt kan jag rekommendera den här youtube-serien. Så ut och kroka med er nu!

Jag gillar: #27 Att jag kan handarbeta på jobbet

Jag har ett jobb som inte är drömyrket direkt. Men jag har inget CSN och då måste man jobba. Jag har ett jobb där jag sitter i telefon och det kan ibland vara ganska lugnt och då passar det utmärkt att sitta och handarbeta mellan samtalen. Vi får dessutom inte slentriansurfa och det här med att sitta och stirra rakt framför sig fungerar inte för mig. Alltså handarbetar jag. Perfekt att handarbeta! Jag har broderat, krokat, stickat, virkat, smygmaskvirkat och nålbundit på jobbet. De senaste två dagarna har jag haft med min filt och krokat på så jag har hunnit en del. Den blir större och större men varven är långa nu så det märks inte så tydligt att den faktiskt blir större. Men jag har i alla fall bestämt att det ska bli ett överkast till en dubbelsäng. Lika bra när man ändå håller på. Jag stickar strumpor för fulla muggar (lider inte direkt av det) för att få restgarn, men jag har även fått en hel del av flera snälla personer. Så tack så mycket! Jag älskar den grälla mångfalden i den här filten! Jag har dessutom upptäckt att entrelackrokning även kallas näverkrokning. Och jag gillar ju att använda svenska uttryck så jag kommer kalla det för det hädanefter har jag bestämt.

Entrelac-krokning

Mitt senaste projekt är detta! Jag började igår kväll och har redan kommit så här långt och lite mer därtill under kvällen! Entrelac-krokning har jag velat lära mig länge nu men aldrig riktigt vågat. Verkade mer avancerat än vad det var kan jag säga. Jag inspirerades av dominostickade filtar i strumpgarn som mina vänner fick dille på i våras men jag tänkte att jag vill inte vara som alla andra utan jag ville kroka istället så igår satte jag igång! Roligt är det! Jag använder mig av strumpgarnsrester av olika slag såsom Fabel, Opal, Regia och annat. Jag känner dock att mina rester räcker inte hur länge som helst så antingen får jag sticka massor med strumpor av de mängder med restgarn jag har eller så får jag försöka få tag på snuttar någon annanstans ifrån. Så om någon där ute sitter på strumprestgarner som är så små snuttar att det inte riktigt går att göra något vettigt av dem så kan jag förbarma mg :)