Att verkligen ogilla elastan

Jag hörde på en plattform för hållbart mode en gång påståendet att ett plagg måste innehålla några procent elastan för att sitta bra och falla snyggt. I could not agree with you mindre! Rena naturmaterial är alltid bäst enligt mig, och ju tjockare desto bättre. Jag förstår verkligen inte grejen med elastan. Det är bara irriterande att nästan allt ska innehålla det nu för tiden. En gång när jag var inne i en tygbutik frågade jag om de inte hade collagetyg utan syntet. "Det är ingen syntet i de där!" påstod personalen då. Eh jo, det innehöll ju ändå 3% elastan vilket jag påpekade. "Kan du hitta trikåtyg utan elastan i idag?!" frågade hon då och nog är det svårt! Men det går. Man får bara leta lite. Ni vet det är det som är det fiffiga med trikåtyg, det är stickat alltså är det stretchigt av sig själv. Man behöver ingen jäkla elastan!

Jag ska då erkänna att jag blev förvånad när jag en dag tittade i materiallappen i min favoritkofta och såg detta! Jag visste att det var elastan i, det känner man ändå, men 18% polyester? Jag förvånade mig själv. Till mitt försvar säger jag dock att jag har köpt den second hand och det tillhör inte vanligheterna att jag har sådana här blandmaterial i mina plagg. Så, vad är då elastan? Det är en polyuretanfiber, syntet = plast alltså, som är väldigt elastisk. Lycra och spandex är egentligen samma sak fast särskilda handelsnamn. Elastan finns ofta i träningskläder (kanske därför jag inte har så många plagg med det...) men det finns även ofta i underkläder, strumpor och badkläder. Tyvärr. Det är ett helskotta att hitta underbyxor utan elastan och min snippa tål inte elastan! Och syntet = plast = dåligt för miljön och ohälsosamt pga kemikalier och lösningsmedel och det kan även vara cancerframkallande. Och så ska vi ju inte glömma mikroplasterna som släpps vid tvätt!

Det fula med att blanda i elastan i massa plagg, förutom det nämnt ovan, är att blandmaterial i dagsläget egentligen inte går att återvinna. Återvinning vad gäller kläder är i stort sett none existing och den som finns handlar om rena material. Bomull med elastan i är alltså obrukbart i återvinningssammanhang. Värdelöst helt enkelt, inte bara när det är ett plagg som används, då det lätt blir slafsigt och hafsigt på kroppen, utan även när plagget är utslitet och borde kunna återvinnas. Och faktum är att det verkar gå någon jäkla trend i att allt ska innehålla elastan numera. Som den här klänningen från Gudrun Sjödén t.ex. Obs, också köpt i andra hand. Den är i vävt tyg och minimalt stretchig. Den lilla minililla stretch som finns i plagget är helt irrelevant för plaggets funktion eller känsla så vad gör skiten där? Oförståeligt. 

Och här ska jag visa vad lite elastan gör med ett plagg. Det här är partnerns hundbyxor som jag har lagat otaliga gånger. Jag vill inte ge upp dem. Det finns ju massa bra tyg kvar. Men kolla in bubblorna som blir av bara 2% elastan! Så blir det när elastanen börjar bli slapp och töja ut sig. Skitfult helt enkelt och jag kan avslöja att det är ett helskotta att laga sådana här stretchjeans. Riktigt, riktigt otrevligt. Men folk verkar ju gilla det där. Nu handlar det här blogginlägget egentligen inte om något särskilt mer än att elastan finns och att jag hatar det. Men så är det. Min rekommendation till dig, om du vill ha någon, är att undvika elastan så mycket du kan. Det gör inget positivt för plagget (enligt mig) eller miljön och det är skräp att laga. Personligen letar jag främst plagg och tyger utan det, men ibland får jag göra ett undantag. Du då? Team elastan eller team utan?

Ofräscht

Idag ska jag skriva av mig lite om vissa osanningar som vissa far med. Men vi kan väl börja med lite fakta. Visste ni det att vi svenskar är rätt bra på det här med att skänka textilier? Vi slänger förvisso några kilo fullt brukbara kläder och andra textilier varje år men sju av tio personer lämnar ändå in kläder och annat som inte används till välgörenhet t.ex, och däribland second handaffärer. I snitt lämnar vi in 3.8 kilo kläder, men vi köper bara ungefär 0.8 kilo. I snitt då. Jag köper några kilo till eftersom jag blivit värsta second handhoardern på kläder de senaste åren. men för mig blir det ju ett kretslopp.

Men, när det ska förklaras varför medelsvensken bara köpet 0.8 kilo kläder second hand varje år när hen lämnar in så mycket som 3.8 kilo får man se och höra sådana påstående som att second hand är ofräscht, som om det skulle vara någon slags sanning. Som bot på det ges ofta tips om att besöka "fräschare" butiker med ett utvalt sortiment som t.ex. Arkivet eller Varié. Sådana butiker som är lite mer snofsiga och säljer på kommission helt enkelt. Inget ont om sådana butiker, de är garanterat jättebra (jag har dock inte mycket egen erfarenhet av just den katergorin) men jag tycker ändå att man attackerar ämnet från helt fel håll. Att hävda att second hand och loppis är ofräscht är en väldigt subjektiv åsikt som jag vill hävda inte är sann.

Visst, jag kan uttrycka mig som att vissa second hander är "sunkiga" ibland men det menar jag inte nödvändigtvis som något negativt. Jag tänker mig mer att vissa second hander och loppisar är lite röriga, bråtiga och kanske lite väl trånga så man verkligen får rota runt för att hitta fynden och det älskar jag! Jag älskar också de mer cleana butikerna där det är ordning och reda och noga uppmärkt. Båda kategorierna funkar fint för mig och i regel är det inte ofräscht. För vad är ofräscht egentligen? Att köpa något som någon annan brukat innan är inte per definition ofräscht. Vissa kanske tycker det men det är inte en absolut sanning. Och jag menar att vi behöver bryta normen där med att bruksföremål vi behöver måste vara nyproducerade och obrukade när de kommer in i våra hem. För så ser det ju verkligen inte ut i verkligheten. Precis som mina gurus i favvopodden Återbrukspodden så många gånger återkommit till så återbrukar vi bostäder, bilar, hotellakan och porslin på restaurangerna utan att blinka och inte hör jag hört någon pipa "ofräscht" då.

Vi får helt enkelt sluta med att ursäkta icke secomd handshopping med att "vi förstår att vissa tycker att det är ofräscht" för jag förstår helt enkelt inte. Alla återbrukar vi rätt ofta enligt exemplen ovan och aldrig har jag hört någon fråga: "Men tycker du inte att den där figurinen av Lisa Larsson du köpt för ett par tusenlappar är rätt ofräsch, någon annan har ju haft den innan?". Jag köper gladeligen det mesta jag behöver second hand och det finns ju faktiskt både diskho, diskmaskin och tvättmaskin lite här och var i detta landet. Och när det gäller kläder har jag redan berättat är jag så oäcklad att jag numera oftast inte ens tvättar dem när de kommer hem från butikerna. Är de fräscha och inte stinker parfym eller något funkar de finfint för mig. Jag tycker däremot att det känns rätt ofräscht med nya grejer som stinker av diverse kemikalier.

Inte kräver jag tvätt först när jag lånar kollegans kofta på jobbet när det är kallt. Att begagnat skulle vara ofräscht tror jag egentligen inte är problemet. Jag tror egentligen det bottnar i något annat, men det får jag ta en annan gång!

#whatsinmyclothes

Till årets Fashion Revolution Week har det lanserats en ny hashtag, dvs #whatsinmyclothes. Från början startade veckan för att försvara mänskliga rättigheter, som en reaktion på olyckan i Rana Plaza. Schyssta arbetsvillkor och att vara schysst mot miljön och klimatet när kläder produceras går dock hand i hand. I och med hashtagen ber Fashion Revolution Week producenterna att välja material ansvarsfullt och att ha en god miljöpolicy i företaget. Det handlar bland annat om så små miljöpåverkningar som möjligt vad gäller bomullsodling, inte för mycket kemikalieutsläpp vad gäller viscose, så lite plast som möjligt i hela produktionsledet och att skydda våra hav från mikroplaster. Produktionsprocessen med bomullsodling, färgning, tryck och olika behandlingar av tyget är genererar stora mängder kemikalier och utsläpp, om det inte handlar om ekologiska och schyssta kläder då. Men det finns det förhållandevis väldigt få av. Och detta har vi direkt mot huden. Man kan ju bara föreställa sig hur skadligt det är för oss. Plagget med lappen ovan, som är ett finfint tjockisloppisfynd, innehåller för övrigt en liten del lin. Lin är lite av ett favoritmaterial som inte alls är särskilt dåligt för miljön. Jag hade önskat att det var mer än 15% dock. Dessa blandningar.

Jag har rätt bra koll på vad som finns i mina kläder får jag ändå säga, och jag är rätt trygg i att det inte är för mycket bös som är skadligt för mig. Jag hatar syntet och köper nästan uteslutande naturmaterial och eftersom i stort sett alla plagg jag köper är second hand och redan tvättade räknar jag med att de skadliga kemikalierna är urtvättade. Jag tittar alltid i materiallappen direkt innan jag ens provar plagget, vare sig det är ett nytt eller ett andrahandsplagg. Faller inte materialinnehållet mig i smaken provas det inte ens. Lappen ovan är väldigt ovanlig i min garderob. Typ utrotningshotad. Polyester är det mest förhatliga materialet enligt mig så ska det kvala in i min garderob ska de vara något alldeles speciellt. Som en gul kaftan/sjok från Monki t.ex. som inte sitter åt någonstans och bara böljar runt en som en dröm. Den är dessutom köpt på Sellpy så den är begagnad. Och jag hade forskat ordentligt (dvs frågat oraklet Anna) huruvida det skulle vara bärbart, trots plast. Skarpögda läsare ser dessutom att det är polyester i plagget ovan. Där handlar det dock om foder och där är det typ stört omöjligt att undvika. Trist.

Så här trivs jag allra bäst. 100% bomull. Jag är fullt medveten om att bomull är en väldigt smutsig fiber rent miljömässigt, men jag älskar, älskar att ha det på mig. Då är det helt ok att vara bomullofil om man bara handlar second hand. Man kan för övrigt läsa mer om vad jag tycker om bomull här och lite om vad jag tycker om fibrer och material här.

Men frågan är, är du medveten om vad du har i dina kläder? Vet du vilka material dina byxor innehåller och har du någon aning om hur mycket vår planet har fått betala för att tillverka dem? Det är värt att tänka på menar jag. Vi har ett ansvar när vi köper nya kläder, och därför tycker jag att vi ska köpa gamla kläder istället. Hur man än gör så är det alltid bäst att köpa kläder som redan finns för second hand i första hand är alltid det mest miljövänliga valet. Så börja med att ta reda på vad du har i dina kläder och fundera lite över det. När man väl börjar nörda ner sig i olika fibrer och material är det rätt skoj faktiskt.

Sköljmedel - vilket jäkla påfund!

Jag kan faktiskt inte förstå att det fortfarande finns folk som använder sköljmedel. Jag förstår inte att det fortfarande finns på marknaden om jag ska vara ärlig! Själv har jag använt det bara en väldigt kort period av mitt liv. Vi använde det inte hemma när jag växte upp så jag fattade inte riktigt grejen när en f.d. sambo introducerade mig för det. För honom var det helt självklart. Dock var vi fattiga studenter och köpte billigast möjliga så jag tror effekten uteblev. Så onödigt det kan bli.

Om det är någon som inte vet så är sköljmedel ett flytande gegg som man tillsätter när man tvättar kläder i maskin. Poängen är att det ska göra textilierna mjukare, att de ska lukta gott och att det ska minska statisk elektricitet i dem, om man nu använder syntetmaterial. Det som gör detta sistnämnda är katjoniska tensider. Det görs helt enkelt genom att det bildas en vattenavvisande film på fibern. Låter inte helt nyttigt det där. Naturfibrer däremot drar åt sig fukt och det sköljmedlet gör att det binder fukten till fibern. Det är detta som gör att plagget känns extra mjukt. Vi går omkring med fuktiga kläder på oss helt enkelt.

Sköljmedel innehåller också ftalater som också ofta finns i plasttryck för att de ska hålla sig mjuka och inte spricka. Har man en t-shirt med ett extra klibbigt tryck kan man räkna med att det är ftalater i det. Det finns många olika ftalater och flera av dem är förbjudna enligt EU pga att de är cancerframkallande hos djur, hormonstörande och framkallar allergier och hudirritationer. Och varför skulle man vilja ha det i sina kläder? Poängen med sköljmedel är ju dessutom att det ska lukta gott och för det behövs ju parfym. Parfym är inte heller någe vidare för allergiker.

Sköljmedel är helt enkelt en kemikaliecocktail man inte bör ha direkt mot kroppen. Vad brukar man oftast tvätta ihop med sköljmedel? Sängkläder, underkläder och handdukar skulle jag tro.Som man har direkt mot kroppen. Äckligt skulle jag vilja påstå! Att sköljmedel även sliter på kläderna genom att förstöra elasticiteten när man går omkring med fuktiga plagg hela tiden är ju inte heller en hit. Det förkortat klädernas livslängd helt enkelt vilket inte är hållbart ur miljösynpunkt. Dessutom stinker sköljmedel! Parfym är äckligt enligt mig och då är poängen med sköljmedel ganska lika med noll.

Om man ändå vill använda ett mer miljövänligt sköljmedel för att göra kläderna mjukare, mindre statiska och att bli av med eventuell dålig lukt så finns det en lösning. Nämligen ättika. Jag kan tycka att sköljmedel inte behövs alls men jag har ett och annat insvettat plagg som jag tänkte ska få vara försöksplagg.

Och som sista grej vill jag bara säga: sköljmedel är så sjukt omodernt! Precis som rökning. Sluta med det.

GOTS-märkningen - vad jag egentligen tycker om den

Häromdagen bloggade jag om olika märkningar på kläder, både sådana som har med miljö och socialt ansvar att göra. Jag nämnde GOTS och att det är den mest omfattande märkningen och den som är mest "poppis" hos oss hållbart modenördar. Här kommer jag dock berätta vad jag högst personligen tycker om den. Värt att påpeka är att jag inte är ute efter att skamma någon. Det här handlar inte  individnivå.

Det som är så bra med GOTS är att den omfattar både miljömässiga och sociala krav och att det gäller för hela produktionskedjan. För att ett plagg ska bli GOTS-märkt ska det vara nära på 100% ekologiska fibrer i det, ingen konstbevattning eller bekämpningsmedel får förekomma, kemikalier under processen är strikt reglerade, klorinblekning är inte tillåten, förpackningar får inte innehålla PVC och mycket, mycket mer. För att nörda in sig riktigt ordentligt i märkningen kan man läsa på GOTS egen hemsida. So far so good va?

Men jag har hittat något jag tycker man helt klart kan förbättra. Och rätta mig gärna om jag har fel, för det har jag gärna, men jag kan inte komma fram till att strikta levnadslöner ingår i kraven. Man kan hitta informationen att levnadslöner tillämpas på vissa hållbarhetssidor men jag lyckas bara komma fram till, via deras lite torra och sjukt omoderna hemsida, att det bara är minst minmilön som garanteras. Detta är enligt ILO's krav. Den informationen har jag även sett på flera andra ställen, bl.a. här och här. Man kan ju utgå ifrån att levnadslön förespråkas men att det enbart är minimilön som ställs krav på, det är helt enkelt inte good enough.

Jag har sett att vissa ibland i denna hållbart mode-bubbla liksom rättfärdigar en del nyköp med att det ju ändå var GOTS-märkt så då är det ju safe. Missförstå mig inte här nu, jag tycker verkligen att märkningen är bra. Och jag har full förståelse för att second hand kanske inte är ens allas kopp te, samt att allt man behöver inte alltid finns där, och ska man ändå köpa nytt är ju GOTS-märkta plagg ändå det säkraste. Men jag tycker att de direkt ska utöka sina krav till att innefatta levnadslöner. Vissa kanske tänker att om det ska vara krav på levnadslön kanske det inte kommer finnas knappt några GOTS-plagg kvar på marknaden. Men jag har en enkel lösning på detta. Man kan i detta nu hitta GOTS-märkta bomullstoppar på Lindex för 99 kr. 99 kr alltså! Lägg till några tior på den toppen så kan jag nästan garantera att sömmerskan och bomullsplockaren kan leva på sin lön. Det skulle vi helt klart ha råd med anser jag.

Jag mailade faktiskt Lindex för några månader sedan och frågade hur det kan vara möjligt att deras GOTS-kläder är så billiga. De hänvisade bara till deras hållbarhetssidor på hemsidan. Och där hittar jag ingen riktig förklaring. Så inte riktigt det svaret jag hade hoppats på kan jag säga. Så nej, gör om gör rätt alla inblandade. Och heja GOTS ändå.

För att läsa mer om levnadslön vs. minimilön, se detta inlägget.

Några miljömärkningar

Det allra bästa för vår miljö vad gäller klädkonsumtion är ju så klart att inte köpa något alls. Men ibland måste man ju. Då är det bästa valet att köpa second hand. På så sätt belastar man inte miljön ytterligare eftersom plagget redan finns. Men om man inte är så sugen på det, eller om man helt enkelt inte hittar det man behöver, kan man ändå försöker göra det bästa möjliga miljövalet. Då finns det ett antal miljömärkningar till ens hjälp. Jag tänkte presentera några här.

Jag hade egentligen velat visa bilder på märkningarna från mina egna plagg. Faktum är dock att jag  knappt inte har några plagg med märkningar i. Varken lite större och "bättre" eller kedjornas egna. Jag har en del plagg som jag vet har varit ett bättre val enligt den avtagbara lappen. Jag har t.ex. ett linne med återvunnen polyester i och en tunika i ekologisk bomull men själva plagget är inte miljömärkt. Är inte det lite kasst?

Global Organic Textile Standard - GOTS
Det här anses vara den "bästa" märkningen. Det är den som är bäst omtalad. Märkningen tar hänsyn till både miljön och det sociala ansvaret i hela produktionskedjan med allt från odling, beredning, produktionen av plagget och även det färdiga plagget. Märkningen gäller naturfiber, logiskt nog, och finns i två nivåer. Det som skiljer nivåerna åt är mängden ekologiska fibrer. Plagget måste innehålla minst 70% eller minst 95% ekologiska fibrer. Man kan alltså inte räkna med 100% ekologisk bomull t.ex. Ändock är det den bästa märkningen som de flesta köper med gott samvete. Jag har inget plagg med denna märkningen, men däremot några tyger.

Fairtrade
Fairtrade är en oberoende organisation som arbetar för odlare och anställdas förbättrade arbets- och levnadsvillkor i utvecklingsländer. Det finns även vissa miljökrav så som minskad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel men inte krav på ekologisk odling. Däremot är ofta fairtrademärkta plagg även märkta som ekologiska. Fairtrade finns inte bara på textilier utan även på kaffe, bananer, choklad mm. Jag själv har inget plagg som är fairtrade men sambon har ett par jeans och flera t-shirts från Dedicated. Jag har även några fairtrademärkta tygpåsar.

EU Ecolabel
EU Ecolabel ställer krav på begränsning av utsläpp i vatten och luft från fabriker samt användning av ämnen i produktionen som kan vara skadliga för miljö och hälsa. Det får inte heller finnas miljöfarliga ämnen i de färdiga textilierna. Denna märkning ser man oftare på andra produkter och tjänster såsom elektronik och hotell t.ex. Jag har inga plagg med denna märkning heller.

Bra Miljöval - Falken
Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens märkning man kan se på bl.a. rengöringsmedel men den finns även på textilier. Denna märkning är oberoende och ställer både miljömässiga krav på fiberinnehållet som på processerna därefter såsom färgning och strykning t.ex. Det ställs också krav på arbetsförhållandena då arbetarna ska kunna leva på sin lön. Second handkläder och Re-design kan också märkas med bra miljöval. Man kan tycka att det är kasst att jag inte har någonting med denna märkning så jag kunde ta en egen bild men jag vet att jag definitivt har produkter med denna märkning. Jag har bara inte kvar någon förpackning.

Oeko-tex
Denna märkning finns också i två olika nivåer. Här handlar det inte om någon ekologisk odling utan bara om att textilierna inte ska innehålla något gift. Har en produkt denna märkning ska man vara garanterad att inte utsättas för kemikalierester som kan orsaka allergiska reaktioner och andra hälsoproblem. Detta är Oeko-Tex 100. Det finns en Oeko-Tex 1000 med. Där finns det även vissa krav på produktionen vad gäller miljöfarliga hjälpmedel eller färgämnen. Bilden är på min kudde.

Det finns fler märkningar men de här tänker jag är de vanligaste/mest relevanta. Det är dock vanligt att klädkedjorna har sina egna märkningar. Det är inte ovanligt att man märker upp plaggen med gröna lappar och annat för att locka miljömedvetna kunder. Ibland är det till och med rena lurendrejeriet. För ett par år sedan t.ex. märkte Polarn och Pyret upp sina kläder med "ECO". Det är inte så konstigt om man tolkar det som att de kläderna är ekologiska. Det var de dock inte. Inte fullt ut i alla fall. ECO betydde istället Environmentally Conscious Option. Inte riktigt samma sak. Läs mer om den skandalen här.

Här är exempel på hur det kan se ut i kläder. Istället för att märka sina kläder med reglerade märkningar hittar man på sina egna. Man kan ju ana att det handlar om att de inte skulle hålla måttet för en GOTS-märkning t.ex. Och när ett plagg har en märkning med Organic cotton inuti samtidigt som det "bara" står 100% bomull på tvättrådslappen, inte 100% organic cotton, är det verkligen säkert att plagget är i 100% bomull då? Troligtvis inte. Men vi kan ändå sluta oss till att det är bättre att köpa ett plagg med vilken miljömärkning som helst, reglerad eller "påhittad", än ett plagg med ingen märkning alls. Slut på meddelandet.

Avlagda paltor

Igår skrev jag om mina tre bästa tips på hur du får en mer hållbar garderob. Idag ska jag presentera det första tipset på den listan lite mer. För det finns nog en och annan där ute som behöver övertygas.

När jag pratar med folk om att köpa kläder second hand får jag inte sällan höra saker som att "jag vill inte ha andras avlagda gamla paltor" eller "jag tycker allt är så urtvättat och fult". Det är så klart inte helt sant men jag ska börja med att förklara för dig just varför du ska köpa folks "gamla avlagda paltor", för det är faktiskt det allra bästa.

Köper du redan använda kläder på second hand är de redan tvättade vilket innebär att de redan har krympt klart. För även om du vet att nya kläder kan krympa i tvätten, köper du ett plagg som är för stort och inte sitter helt hundra då? Köper du istället ett använt plagg som sitter som det ska är risken väldigt liten att det krymper eller förlorar formen i första tvätten. Och är det så att du hittar ett välanvänt plagg som du gillar passform och skick på så lovar jag att du kommer fortsätta att uppskatta det ett bra tag till. Nya kläder är stela och har en viss finish, det troliga är att det snabbt ser annorlunda ut. Resultatet är att du blir besviken och gör dig av med det. Så har det i alla fall varit för mig.

Och personligen tycker jag oftast att välanvända plagg är snyggare än nya och stela. Som den här tröjan t.ex. 100% bomull från Monki, hade använts en hel när jag hittade den på Emmaus. Den är dock lika fin nu som när jag köpte den förra sommaren. Och jag har också använt den mycket.

Att kläderna redan är tvättade innebär även att du inte exponerar dig för lika mycket giftiga kemikalier som om du har ett nytt plagg på dig. För seriöst, tvättar du plagget först innan du använder det, trots att du vet att man egentligen ska det? Det gör inte jag i alla fall. Och det här med att man måste tvätta alla second hand-plagg innan man använder dem för att det är ofräscht annars tycker jag bara är överdrivet. De flesta skäner ändå nytvättade kläder och luktar de fräscht är de garanterat det.

Sedan är det ju inte heller så att alla kläder som finns på second hand är solkiga. Ibland har man tur och hittar helt nya plagg. Jag har t.ex. hittat både en kjol och ett par jeans på senare tid som har haft lapparna kvar. Jag har dessutom hittat två par riktigt bra kängor som har varit väldigt lite använda. Perfekt med vandringskängor för 150 spänn till hundpromenaden i Rya skog tidigare idag.

Kort och gott: allt är inte anlagda paltor men avlagda paltor är faktiskt något bra om du vill vara en miljömedveten konsument. Avlagda paltor håller längre, enligt mig. Sedan tycker ju jag att second hand är väldigt kul med, men det får bli ett annat inlägg!

Mina tre bästa tips för en hållbar garderob

Är du sugen på det här med att gå över till en hållbar garderob men du vet inte riktigt hur du ska börja? Jag har svaren på det. Eller nej, jag har lite egna tips, såna som jag tycker är bra. Och utanför listan finns så klart the obvious, använd det du har. Men bortsett från det tycker jag att du ska göra så här:

1. Köp naturmaterial - men på second hand

Syntetmaterial är ju plast och att det är kasst för miljön är ju ingen nyhet. Regenatfibrer är processad cellulosa från träd som träffat på massa kemikalier innan det är färdigt och det är ju också rätt kass. Men många som inte har är helt inlästa är nog inte medvetna om att bomull, vårt mest populära naturmaterial, är skitkasst för miljön! Vattenförbrukningen, jordbrukskemikalierna och all skit som används vid beredningen samt alla transporter gör bomull rätt solkigt faktiskt. Personligen älskar jag bomull. Det är faktiskt min favoritfiber. Det är mjukt och skönt, slitstarkt och både svalt i varmt väder samt att det faktiskt värmer om man har lite tjockare plagg. Som tröjan på bilden som jag köpt för 50 pix på Lindra på Wieselgrensplatsen. Som synes är den i ekologisk bomull och från H&M från början. Att den dessutom är i interlock istället för singeljersey gör att den är tjockare, hållbarare och även varmare om man vill åt det. Andra bra material att leta efter på second hand är t.ex. lin, ull och hampa. Fast hampakläder är ju inte så vanligt... Men köper man sina naturmaterial, som i min värld innebär bättre kläder än plastskit, blir ju miljöpåverkan lika med noll. Bortsett från eventuell transport, tvätt och så vidare. Bra va?!

2. Laga och sy om

Vi är alldeles för kassa på att laga våra kläder idag. Det har jag tidigare skrivit om här. Men det där favoritplagget som var så bekvämt, det fortsätter faktiskt vara det, även om det är lappat och lagat! Bättre till och med kanske! Och de plaggen vi har, som någon sytt med sina bara händer för alldeles för lite lön, de förtjänar faktiskt att leva vidare. Vi har ett alldeles för lättvindligt synsätt på våra kläder idag. Jag symboliserar detta med ett par lagningar jag gjort på sambons shorts idag. Hål syddes igen om den slitna kanten fixades ihop med langettstygn. Blev rätt fräsigt tycker jag.

Och hittar du något du gillar, men som inte sitter helt bra, eller som saknar den där detaljen som skulle göra plagget helt perfa, då kan du garanterat lätt fixa till det. Och det är faktiskt bättre att köpa det du vill ha, som inte passar helt och sy om det än att köpa något som inte riktigt är det du vill ha men du hittar inget bättre. Du kommer garanterat inte använda det plagget och göra dig av med det i förtid. Typiskt dåligt.

3. Byt kläder med vänner

Klädbytardagar är verkligen the shit. Jag har bytt kläder med mina vänner i över 10 år och i perioder har jag byggt hela min garderob genom dem. Jag tycker inte ens att man behöver hitta ett gäng som har samma storlek eller stil som en själv, det är ju det som är poängen att man byter bort det man inte kan/vill ha och man hittar alltid något. Mitt tips är att träffas och byta ofta för att piffa till din garderob. Det botar all shoppinglust i världen skulle jag säga. För klädbytardagar är ju som att shoppa, fast gratis! Undrar du hur en bra klädbytardag går till, då ska du läsa detta inlägg med mitt bästa recept. Idag har jag på mig ett av mina bästa fynd just nu. Mina Slytherinbyxor från min fellow Slytherin byttes egentligen lite utanför senaste klädbytardag, men ingick ändå i konceptet men det är en alldeles för komplicerad och trist historia för att slösa plats på här. Awesome är de i vart fall! I samma veva fick min fellow Slytherin ett par leggings till sin dotter. Bytt är bytt! Men kan komma igen. För det är ju det som är så bra! Tröttnar man på nåt kan det lätt komma tillbaka.

Ja, detta var mina bästa tips. Inget svårt va?