Ge inte knark till en knarkare

Kan någon tala om för mig hur jag ska få slut på mitt stash när alla envisas med att ge mig garn hela tiden? Tack snälla Moa för det fina garnet! Jag är ju som bekant svag för strumpgarn och det här är perfekt både till strumpor och min krokade filt. Vilka stickvänner jag har alltså!

Stickläger i Dalarna.

Japp, jag har varit i Fattigskogen på stickläger och det var väldigt trevligt! Mellan onsdag och söndag i förra veckan var jag alltså i Dalarna på Fattigskogens vildmarksby och ägnade dagarna åt att sticka, kroka och även nålbinda lite. Och tjöta med andra stickare.

Som ni ser var miljön fantastisk och dessutom var maten god och sällskapet trevligt! Lite småaktiviteter som workshops, tipspromenad, quiz och färgning fanns att ägna sig åt, men annars var det bara att sitta i sin campingstol och sticka utomhus hela dagarna. Vi bodde i små stugor utan el och på skvällarna satt jag och mina stugkompisar från Stickklubben Göteborg i stugan med levande ljus och pannlampor och stickade.

Jag hade med mig sex olika stickningar men fick bara tid att ägna mig åt tre av dem. Och min krokade filt då, som fick följa med ut och lufta sig lite.

 

Det enda som faktiskt blev färdigt under lägret var en stackars flerfärgsstickad strumpa vid namn Gander som jag stickar i Drops Fabel och Tant Koftas handfärgade strumpgarn. Tantkofta-garnerna är rester från Socks of Kuindness och Basket weave rib socks som jag stickat innan. Jag har egentligen inte stickat flerfärgsstickning innan mer nåt par bäbisstrumpor och början på ett par Butterflies are free som jag repat upp, så jag är mäkta stolt över mig själv! Strumpa nr 2 blir mycket jämnare än den första, men det är väl bra att jag utvecklar min flerfärgsstickning tänker jag.

Det fanns väldigt många snygga sjalar, koftor, strumpor och annat som skapade ett stort sticksug så nu har jag ökat på min kö på Ravelry en hel del. Bl.a. är jag helt plötsligt väldigt sugen på en Siri som jag inte haft en tanke på att sticka innan. Och apropå Siri så gjorde Moa slag i saken att steeka sin Siri efter ett par glas vin i skum belysning i storstugan, vilket skapade stor uppmärksamhet!

Men det blev väldigt bra och dessutom fick vi lite diskobelysning med en pannlampa som blinkade var tionde sekund av någon anledning.

Och man vet att man har hamnat på ett nördigt stickläger när man tittar ner. Sex par handstickade strumpor i olika skor och sandaler. Det är för övrigt enda gången det är legitimt att använda strumpor i sandaler - när man är på stickläger och de är handstickade. På bilden ser vi mina gula Basket weave rib socks tillsammans med Kajsas, Lisas, Linneas, Camillas och Moas finfina strumpor!

Jag hade egentligen ingen särskild plan på att shoppa något speciellt men ändå kom jag hem med så här mycket garn! Hur gick det till? Jo, det var både garnlotteri (där jag fick tag på massa fint) och utdelning av goodiebags, men även massa trevlig försäljning där.

Samma dag som vi kom slog jag till på en jättefin härva Easyknits Timeless Tweed som jag faktiskt spanat in innan och när jag såg att den fanns tog det inte lång stund innan den var min. Jag visste inte riktigt vad den skulle bli när jag köpte den, jag var helt enkelt bara tvungen till att ha den, men nu vet jag att den ska bli en Clincher.

Sedan så fanns det så mycket annat fint att köpa så jag slog till på två fina projektpåsar från Bibblostick, en annan prjektpåse med Star Trek tyg från Lotta H, stickmarkörer i form av legobitar och ett stickmått i form av en babushka. Stickmarkörerna som ser ut som garnnystan fick jag i en goodiebag.

Jag köpte även nya stickor av märket Hiya Hiya. Jag behövde ett par storlek 4, men eftersom de satt i en annan stickning (som jag iofs ändå inte skulle använda eftersom jag måste repa upp och byta stickor) och jag var sugen på att testa detta märket fick jag helt enkelt lov att köpa nya stickor. Kabeln är ju dessutom turkos. Bara en sån sak! Och jag gillar dem! Stickningen de sitter i är en Surry Hills av Maria Magnusson som jag kom igång med under lägret. Ja, ni läste rätt, jag stickar äntligen en kofta till mg själv! Jag tar utmaningen på allvar Sigrid! Det är ett jätteroligt spetsmönster att sticka, men det krävdes lite svordomar och tårar innan det stod klart (klarare) för mig hur mönstret skall tolkas. Det är mest Kajsas och Anettes förtjänst. Garnet är Rowan Calmer.

Men jag gjorde inte bara åt pengar under lägret, utan jag fick även in lite klirr i kassan. Jag hade med mig nålbindningsnålar och fick sålt hela sju stycken under lägret. Jag fick även äran att lära fem trevliga garnnördar att nålbinda och jag hade så superduktiga elever! Det var roligt!

Lägret var som ni förstår jättetrevligt och det här med stickläger har skapat ett nytt sug hos mig. ERtt stickläger sug dvs. Förhoppningsvis blir det mer av den varan i framtiden!

Matematik

 

Jag har ägnat mig åt lite matematik. Jag har under veckan ägnat en timme om dagen åt att kroka på min filt och under en veckas tid har jag krokat 68 rutor. Jag har även räknat ut att jag behöver göra den 4.8 ggr större för att få den storleken jag vill ha (överkast till dubbelsäng) och om jag då gör 68 rutor i veckan kommer jag bli klar med filten på 70 veckor. Dvs, det kommer ta mig ca ett år och fyra månader att bli klar med filten. Inte så illa ändå. Det ska jag nog stå ut med. Och jag tänker att i perioder kommer jag ju kroka mer än så så kanske blir den klar snabbare till och med.

Men vad som däremot stör mig är att jag upptäckte idag att någon har ätit på filten! På två ställen var det lite trasigt. Det gick att laga men det stör mig verkligen! Jäkla kryp. Ska man aldrig vara säker från dem...

Fantastiska människor och fantastiska restgarner!

Idag fick jag två paket på posten med mjukt innehåll! Jag hade visat min krokade restgarnsfilt i flera olika handarbetsrelaterade grupper på facebook, eftersom jag till slut fått tummen ur att fota den, och jag måste ändå erkänna att jag väldigt stolt över den redan innan den är klar! Och vips hade ett par sköna bönor (som Stickpodden uttrycker det) hört av sig och erbjudit mig att skicka lite restgarnsstumpar de hade liggande! Det tackar man ju inte nej till direkt, eftersom det är just det den här filten ska bestå av, små restgarnsstumpar som egentligen är för små för att göra något med och som ändå bara ligger och tar plats. I det första paketet jag öppnade gömde sig detta:

Fler paket! Och lite Lane Cervinia som är ett favoritgarn bland strumpgarner. Som synes fick jag både Opal, Regia, Lidls strumpgarn och lite Miniraggi av olika ålder. Och att givaren har tagit sig tid att slå in små paket och skriva små kommentarer är ju verkligen jättekul! Och dessa små snuttar var verkligen perfekta att ha i min filt! Perfekt storlek och många roliga färger som jag inte har sedan innan.

Det andra paktet innehöll omsorgsfullt inpackade garnrester i plastfickor väl märkta med vilket garn det var. Här fick jag både Regia, Opal, Fabel och lite annat. Rena julafton! Och vad dessa rester kommer att passa i min filt!

Totalt hade jag fått 35 snuttar till min krokade filt! Vilken lycka! Jag måste tacka Susann och Lotta som varit så snälla och skickat denna skatt till mig! Jag är superglad! Det har varit rena julafton här i eftermiddags och jag måste erkänna att det är lite tillfredsställande att sitta och nysta om småsnuttarna så de blir i likadan form allihop. I går satt jag och nystade om mina snuttar som jag hade sedan tidigare så att de är i likadana små härvor.

För ett par veckor sedan hade jag och några vänner klädbytardag här hemma och efter den hittade jag en korg som någon hade haft med sig. En korg är ju alltid bra att ha och den passade perfekt att ha mina strumpgarnssnuttar i till filten. Och som ni ser har jag en hel del snuttar nu. En del snuttar som ligger längre ner i botten är lite större snuttar och de ska få bli något annat först innan de blir mindre snuttar till filten, så allt i korgen är faktiskt inte till filten, men jag har en hel del garn ändå. Men det läskiga är att även om jag krokar in allt detta i filten skulle jag ändå tro att det inte ens räcker till halva filten så som jag har tänkt den och dess storlek. Så har ni såna där pyttesnuttar i Opal, Regia, Fabel, Miniraggi eller liknande som kanske ändå aldrig används upp, eller ännu värre, kanske slängs, då vet de vart de gärna hamnar!

Krokad filt

I våras när jag var hemma visade min mamma upp ett par krokade filtar som hon köpt för inga pengar alls på Second hand och loppis. Någon månad senare ringde mamma och berättade att hon köpt en till krokad filt på Second hand i Gnosjö. Hon meddelade även att det fanns två till och att hon kunde köpa en åt mig om jag ville ha. Det ville jag ju så klart. Krokade filtar mår man ju inte dåligt av. Denna var dessutom av lin och det är ju trevligt. Hon var i alla fall ganska säker på att de var krokade och meddelade att de var i rutor och lite olika spräckliga färger. Vi kom fram till att hon skulle köpa den största till mig om den fanns kvar, och det fanns den! Nu har inte vi träffats på ett tag, men idag levererades den hem till mig och visst var den krokad! Den är krokad i tekniken våffelkrokning, som Ullcentrum kallar den för, eller krokade vävmaskor som den benämns i Stora stick- och virkboken. Det är en trevlig krokningsteknik där man plocka garnet mellan de lodräta maskbågarna istället för om dem, och då blir det ett luftigt och trevligt resultat. Jäkligt snyggt också. Den är krokad av flera olika trädar lingarn i olika färgar, därav det spräckliga resultatet. Jag misstänker att det är vävgarn. Den luktar lite linigt och unket, men det ska nog gå att vädra ur den. Jag älskar den så klart! 120 eller 150 kr tror jag det var hon sa att den kostade. Väl värt, helt klart!

 

Olika

Jag har som tidigare kanske märkts en liten passion för att sticka i strumpgarn. Om inte annat för att jag ska få småsnuttar till min krokade filt. Och jag har tidigare även nämnt att jag måste ha en strumpstickning på gång hela tiden för att vara helt nöjd. I filten siktar jag främst på att ha med självrandande garner, och jag föredrar faktiskt att sticka med dem med. Det händer så mycket då. Jag vet att det är många som inte gillar det, men jag gör det verkligen. Jag har även läst en del diskussioner på nätet kring det här med att sticka i självrandande garner och det är många som när de stickar exempelvis strumpor "måste" sticka dem likadana, annars får de krupp. Sådan är inte jag. Att hålla på och mixtra och trixa för att påbörja strumpan på exakt samma ställe på garnet för att få dem likadana orkar jag inte hålla på med. Jag menar, det finns ju ingen garanti för att de blir likadana ändå. Det kan finnas knutar och skarvar på garnet och då måste man trixa ännu mer, och jag för min del lyckas aldrig sticka med exakt samma masktäthet när jag gör två grejer, det liksom bara blir inte så, även om det ibland kan skilja extremt lite. För min del hade det varit risk att det blir en liten liten skillnad på strumporna och det hade stört mig mer än om de är helt olika.

Jag håller just nu på och stickar lite tågstrumpor och tågvantar och eftersom de är så väldigt små, kan det hända att det bra blir en liten del av det printade garner som kommer med i vanten. Det har hänt här i dessa tågvantar stickade i Drops Fabel färg nr 151. Man kan tro att de är stickade i helt olika garner, men så är det alltså inte. Det kan säkert störa en hel del människor, men jag tycker att det är häftigt! Vad tycker du? Hur noga är det egentligen att båda strumporna, vantarna eller handledsvärmarna ser exakt likadana ut? Jag gillar olika, vad gillar du?

World Wide Knit In Public Day

Idag har det varit just det, WWKIPD, på Världskulturmuseet i Göteborg. Det samlades ett helt gäng stickerskor och stickare i trappan på Världskulturmuseet och stickade. Jag träffade mina vänner från Stickklubben Göteborg men även en hel del andra människor. Bl.a. Visalisa som jag träffar alldeles för sällan.

Jag hade med mig mitt stora spetssjalsprojekt att sticka på som jag nämnt innan. Det går ganska sakta men säkert framåt. Jag har så mycket annat att sticka, virka och kroka på och just nu monogamstickar jag inte alls.

Man fick ha med stickade plagg och saker man ville visa upp men jag glömde så klart ta med mig något. Hade annars tänkt ta med min krokade Pax som jag ändå är väldigt nöjd med. Och apropåå krokning så fick jag se ett par vackra krokade ting i trappan. En dam hade krokat en helt fantastisk tröja som jag blev väldigt avundsjuk på! Någon dag ska jag också kroka en tröja.

Och en tjej höll på med en näverkrokad filt i Fame Trend som också är to die for! Bilden innehåller även mitt finger upptäckte jag men det bjuder jag på.

Det var väldigt trevligt men jag stannade tyvärr inte så länge. Jag skulle faktiskt hem och titta på prinsessbröllopet. Är man rojalist så är man! Och det fick mig att tänka på ett annat prinsessbröllop jag tittade på för tre år sedan och insåg då även att jag numera har haft den här bloggen i tre år. Det första inlägget skrevs faktiskt den 13:e juni, vilket innebär att den firar tre år på torsdag. Jag får nog fira det med någon tävling eller så, så håll utkik efter den!

Krokade filtar

Jag är nu hemma i Göteborg igen. Gnosjö i all ära, men nä, jag tänker inte flytta tillbaka. Men, något som är trevligt med att komma hem är att mamma visar upp en massa textilier hon hittat på second hand affärer. Min mamma gillar att handla på second hand affärer kan jag säga. Hon gillar nog att handla helt enkelt. Men den här gången visade hon bl.a. upp ett par helt fantastiska krokade filtar! Och hon hade köpt dem för nästan inga pengar alls! Den gröna med blommorna kostade 20 kr trodde hon, och den andra mindes hon inte men påpekade att det inte kan ha varit så mycket. Den gröna och vita är krokade i remsor och blommorna är broderade i korsstygn. Den hade ett fodertyg på baksidan med, som var lite för kort, så den hade aldrig blivit klar. Men mamma skulle fixa till den sade hon. Och den röda är krokad i dubbelt garn, med någon sorts dubbel- eller trippelstolpar som liksom ligger över arbetet. Och så har den virkade kanter. Helt fantastisk! De två filtarna är definitivt något jag kommer lägga beslag på i framtiden! Tänkte bjuda på en liten bildkavalkad av filtarna så även ni får njuta av dem.

Jag gillar: #27 Att jag kan handarbeta på jobbet

Jag har ett jobb som inte är drömyrket direkt. Men jag har inget CSN och då måste man jobba. Jag har ett jobb där jag sitter i telefon och det kan ibland vara ganska lugnt och då passar det utmärkt att sitta och handarbeta mellan samtalen. Vi får dessutom inte slentriansurfa och det här med att sitta och stirra rakt framför sig fungerar inte för mig. Alltså handarbetar jag. Perfekt att handarbeta! Jag har broderat, krokat, stickat, virkat, smygmaskvirkat och nålbundit på jobbet. De senaste två dagarna har jag haft med min filt och krokat på så jag har hunnit en del. Den blir större och större men varven är långa nu så det märks inte så tydligt att den faktiskt blir större. Men jag har i alla fall bestämt att det ska bli ett överkast till en dubbelsäng. Lika bra när man ändå håller på. Jag stickar strumpor för fulla muggar (lider inte direkt av det) för att få restgarn, men jag har även fått en hel del av flera snälla personer. Så tack så mycket! Jag älskar den grälla mångfalden i den här filten! Jag har dessutom upptäckt att entrelackrokning även kallas näverkrokning. Och jag gillar ju att använda svenska uttryck så jag kommer kalla det för det hädanefter har jag bestämt.

Entrelac-krokning

Mitt senaste projekt är detta! Jag började igår kväll och har redan kommit så här långt och lite mer därtill under kvällen! Entrelac-krokning har jag velat lära mig länge nu men aldrig riktigt vågat. Verkade mer avancerat än vad det var kan jag säga. Jag inspirerades av dominostickade filtar i strumpgarn som mina vänner fick dille på i våras men jag tänkte att jag vill inte vara som alla andra utan jag ville kroka istället så igår satte jag igång! Roligt är det! Jag använder mig av strumpgarnsrester av olika slag såsom Fabel, Opal, Regia och annat. Jag känner dock att mina rester räcker inte hur länge som helst så antingen får jag sticka massor med strumpor av de mängder med restgarn jag har eller så får jag försöka få tag på snuttar någon annanstans ifrån. Så om någon där ute sitter på strumprestgarner som är så små snuttar att det inte riktigt går att göra något vettigt av dem så kan jag förbarma mg :)