Skagen levererar

Jag och sambon (eller kanske får börja kalla honom för fästmannen nu) brukar åka till Frederikshavn i augusti varje år. Inte för att Frederikshavn är en så rolig stad (för det är den inte, den är dötrist!) utan för att vi uppenbarligen är lite traditionsbundna. Första året vi åkte dit åkte vi mest för att vi spenderat hela sommaren i sängen och soffan. Det kan låta mysigt men det var det inte. Vi var hyfsat nykära, men anledningen till att vi låg i sängen så mycket var för att han fått en läskig ledsjukdom som gjorde att han inte kunde röra sig utan stor smärta. Så det var sängen/soffan och svenska deckare för hela slanten! Så i augusti var han så pass bra att vi kunde åka stenabåten i Frederikshavn, som också vår ekonomi tillät just då. Och jag köpte lite garn. Ett par år senare köpte jag likadant garn på danska Coop, utan att  ha använt det första jag köpte. Garnet, som heter Lane Cervinia Strømpegarn använde jag först när jag stickade ett par strumpor med avbruten mosstickning and I loved it! Så stickade jag även ett par Ugly ducklings och ett par med istickshäl och sen var garnet slut till mitt stora förtret eftersom jag insåg i augusti förra året att butiken jag handlat garnet i har blivit en annan butik som inte har garn. Bajskorv. Men så i år konstaterade vi att vi är mer än lovligt trötta på Frederikshavn och bestämde oss för att åka till Skagen över dagen i år och jag hade ju givetvis kollat upp att det fanns en Coop.

 

Och där fanns garnet! Yay! Men jag blev lite överväldigad. Jag visste inte vad jag ville ha. Så jag köpte två nystan lite grönturkos flammig färg, ett vitt,  ett petrolblått (som jag haft innan) och ett rosa. Varför köpte jag inte mer? Kan någon tala om det för mig? Det här var ju inte nog! Varför köpte jag bara ett nystan av varje färg av de enfärgade? Det räcker ju ingenstans. Jaja, jag får väl åka till Skagen igen då. 

Vad är det då som är så bra med garnet? Jo, det är lite tjockare än exempelvis Drops Fabel och Opal, och för mig som gillar riktigt täta strumpor är det asbra. Det är sjukt trevligt att sticka med och det håller bra i tvätten och you name it! Jag är nöjd med allt förutom att jag köpte för lite då.

 

Tallinnsemester

Tallinn, denna underbara stad! Det blev semester där i år igen. Men varför bryta ett vinnande koncept? Staden är vacker, folket är trevliga, maten är god, spriten är billig... Och hantverket då. I år blev det mindre shoppande då jag inte besökte himmelriket Karnaluks (tänker att jag kanske åtminstone ska börja använda det jag köpte där förra året först) men lite garn och annat blev det ändå.

Bortsett från en härva jag köpte till en kompis som är väldigt dålig på att blogga köpte jag två härvor på över 200 g styck av det fantastiska garnet Aade Lõng Artistic 8/2. Jag har en plan på att sticka den här kjolen nämligen och då behövs det en del. Men härvorna kostade bara lite drygt 11 euro så det är ju ingenting! Ingenting jämfört med Kauni i alla fall, som ju egentligen är samma garn men som har blivit väldigt garnhipstrigt och kostar massor.

Jag fick ju så klart även köpa sådan som andra strickat åt mig och hade redan planerat att köpa vantar. Förra året köpte jag jättefina halvvantar som jag slitit ut den högra av, men de kostade i stort sett ingenting och jag använde dem varje dag i vintras, så ett par till sådana fick det bli. I en lite snajsigare färg den här gången. När jag var i Tallinn för tre år sedan köpte jag ett par superfina svarta och gula vantar med löstagbar topp med fingrar som blivit lite slitna sedan dess och jag har inte velat använda dem eftersom jag inte vill slita ut dem. Jag ska laga dem när jag får tummen ur. Förra året hade jag tänkt köpa sådana men det blev inte av så det fick bli i år istället. Jättesköna är de! Jag betalade lite drygt 250 kr för dem. Som hittat!

Jag köpte även ett par örhängen i form av kasettband och en fingerborg med Tjocka Margareta på. Man behöver så klart en fingerborg med Tjocka Margareta!

I övrigt var det klassisk textilspotting på restauranger och museer och jag fick bl.a. se de här godbitarna:

Lägg märke till den fantastiska stickade klänningen! Jag har ingen aning om vad den kostade men jag antar att det inte var några småsummor!

Dessutom råkade det vara en sång- och dansfestival i staden som bara är vart femte år och detta innebar att det gick runt massor med folk i folkdräkt hela tiden och det var ju inget jag mådde dåligt av direkt!

Det kanske inte kommer som en överraskning direkt men jag diggar Tallinn stenhårt! Det finns stor risk att vi kommer spendera semestern där nästa år igen. Bara jag lyckas övertyga den andre hälften.

Kielgarn och regnbågsstickning

Jag har varit på en liten sportlovskryssning till Kiel i veckan och var så klart tvungen att besöka ett par garnaffärer. Först var jag i en Lana Grossa-affär som hade massa fint men inget jag blev kär i. Sedan var jag i en butik som hete Wolle & Hobby som hade allt möjligt, och däribland massa garn. Jag har som mina trognare läsare har märkt blivit garnsnobb på senare tiden så jag var inte så sugen på att slentrianshoppa. Men jag hittade ett fint Opalgarn med massa gult i som ju är min favoritfärg, och ett nystan Jawoll Magic som jag lite suktat efter innan. Jag tror det ska bli en sjal kombinerat med svart. Jag är väldigt inne på regnbågsfärgat och svart i kombination just nu. Och jag förnekar ju inte mig själv heller denna gång eftersom jag köpter självrandande, strumpgarn, gult och regnbågsfärgat. Jag kanske rent ut sagt är lite enkelspårig.

Och när vi ändå snackar regnbågsfärgat så pågår det ju ett OS just nu, som på alla sätt skall gå i regnbågens färger. Därför håller jag på och stickar ett pannband som fått namnet Love in a cold climate som är framtaget just för detta OS och HBTQ-rörelsen. Jag nämnde det i förra veckan när jag köpt garn till det. Jag älskar det! Stickar det grå Drops Fabel och Opal Surprise så det blir inte riktigt likadan randning som på originalet, men jag tror att det kommer bli fint ändå. Men alltså, flerfärgsstickning är verkligen inte min grej. Det trasslar och blir fel. Jag har fått repa upp och börja om två ggr och just nu går det mer bakåt än framåt. Men jag får ju helt enkelt öva och bli bättre på det här med fler färger så kanske det faktiskt blir min grej till slut. Och tanken är ju ändå att jag ska bli klar med mina Butterflies are free någon gång med! Så det är bara att sticka på och sticka fel och repa upp så blir det nog bra till slut.

Frederikshavn

Jag och sambon brukar åka till Frederikshavn en dag i Augusti bara för att dricka öl, shoppa lite taxfree och ha det lite gött. Frederikshavn är en enormt tråkig stad så det finns inte så mycket annat att göra. De tre tidigare åren har jag även shoppat lite garn. Jag har varit inne på danska Coop och köpt trevligt strumpgarn tre år i rad och förra året köpte jag kanonfint knallgrönt Lane Cervinia som jag stickade fina avbrutna mosstrumpor av. I år såg jag fram emot att köpa mer sådant. Jag ville ha fler strumpor i sådant garn. Men ve och fasa, de hade byggt om och bytt kedja i den butiken, så det fanns inte längre något garn! Jag blev så besviken så jag fick gå och tröstshoppa i garnaffären Strikkefeen istället. Och eftersom jag var inställd på strumpgarn så fick det bli det.

Ganska tråkiga färger får jag säga, men det var vad jag hittade som min budget tillät. Jag ser fram emot min första lön må jag säga! Jag köpte även ett nystan Drops Lin i en fin lila färg för 20 danska kronor. Tycker det garnet är trevligt.

Tallinnshopping

Även fast det stora målet med denna resa var att äta och dricka gott så var en del shopping planerad. Jag planerade t.ex. att köpa en turistig fingerborg eftersom jag börjat samla på fingerborgar. Det gjorde jag också.

Tyvärr upptäckte jag i butiken jag gick in i efteråt att de hade fingerborgar med Tjocka Margareta på och det hade jag nog hellre velat ha men då har jag något att skriva upp på shoppinglistan inför nästa gång jag åker till Tallinn. Jag planerade även att köpa ett par nya vantar i modellen torgvantar med både fingrar och "hylsa" eftersom de jag har har blivit lite slitna på insidan av tummen. Det blev inte alls så. Det blir inte direkt som man tänkt sig när man vandrar bland alla käsitöö-butiker och utomhusstånd utan man blir väldigt spontan och köper det man gillar utan att tänka.

Det blev det här i stället. Muminstrumpor minns jag inte att de hade sist och jag kände att de helt enkelt kallade på mig. Får dock ge er alla ett tips och en tumregel vad gäller att köpa strumpor i utomhusstånden i gamla staden i Tallinn. Säger damen i ståndet att strumporna är i en viss storlek skall ni lägga på minst två storlekar till. Jag bad om storlek 36 och de här är för stora. Min sambo som har storlek 42-43 kan tom. ha dem. Men det funkar på mig med. Blir mysstrumpor i soffan, och det var lite det jag var ute efter med. De fingerlösa vantarna kallade på mig, och jag gillar den modellen med. Strumporna kostade 15 euro och de fingerlösa 12. Det blir ungefär 132 respt 106 kr. Som hittat! De andra vantarna såg jag när jag kikade in i en lite käsitöö-butik strax intill Depeche Mode Baar en kväll och jag blev lite kär. Jag kände att jag helt enkelt behövde dem. Dagen efter gick jag dit och det var en mycket liten och trång butik full med hantverk och det jobbade en jättesöt tant i dem. Och här får jag ändå säga att jag slog på stort. De kostade hela 38 euro vilket blir ungefär 335 kr och det är dyrt i Estland skulle jag säga! och om ärligheten ska fram är de kanske på gränsen till för små för mig då de sitter väl tight över tummen. Men de är bara så fina! Flerfärgsstickade med flätor i resåren och en virkad kant och jag kunde bara inte motstå dem. 100% ull är de och jag har bestämt mig för att det är tanten som stickat dem själv. Och det är lite blandat både i butiken och stånden huruvida plaggen är handstickade eller maskinstickade, men priset skiljer inte direkt skulle jag vilja påstå. Och det är jättefint hantverk alltihop!

 
Mor och far skickade även bud att jag skulle köpa lite åt dem så jag köpte lite stickat till dem med. Båda fick strumpor och mammas är garanterat för stora med, men pappas kan nog passa. Han har feta fötter. Pappa fick ett par vantar eftersom mamma fick ett par sist och mamma fick även en mössa som garanterat är maskinstickad och ganska kommersiell, men jag tror att hon kommer passa i dem.

Jag hade skrivit upp en lista över alla garnaffärer jag kunnat snoka upp i min mobil och hade plan på att besöka en och annan av dem. Dock hanns det bara med en av dem. Och det är rena himmelriket kan jag säga. Nämligen Karnaluks. Har ni aldrig besökt Karnaluks kan jag verkligen rekommendera att ni gör det. Det ligger lite off, tar ca 25-30 min att gå från båten, men är väl värt det. När man väl kommer fram till adressen som är K.A. Hermanni 1 ska man gå in i port C (och inte A som vi gjorde för då hamnar man fel) och sedan är det bara att följa tanterna. Man får ringa på en klocka för att komma in och innanför dörren finns det något helt underbart. Vi var där med Jaana sist vi var i Tallinn och då shoppade jag en del men fick lite ångest och blev överväldigad så när jag gått därifrån hade jag ännu mer ångest över att jag missat att shoppa saker. Den här gången var jag mer vågad.

Jag missade tyvärr att fota den här gången men har bilder från sist och här kommer ett smakprov på hur det ser ut där inne. Vad man ska tänka på när man är där är att alla priser är utan moms så det blir ett påslag på 20% i kassan, men det är sjukt billigt ändå! Man kan hitta i stort sett allt. Där finns garn, lite tyg, stickor, spets, band, tofsar, knappar mm. När jag var där sist köpte jag lite smått och gott men ångrade mig rejält att jag inte köpt tillräckligt med maskinbroderitråd. Jag vågade inte heller gå i närheten av garnet i stort sett för det var för överväldigande. Och det var det den här gången med, men jag kom in i det efter ett tag och började fylla korgen. Jag hade dock inga speciella planer på något garn jag skulle köpa så jag gick efter lösgodisprincipen, dvs. att köpa två av allt jag tyckte verkade spännande.

Ja, jag gillar gult. Jag tycker att det ganska skoj att sitta och räkna ut vad det blir i svenska pengar, och allt det här, bortsett från den regnbågsfärgade härvan längst ner i bild som jag köpte på ett annat ställe, kostade lite drygt 450 kr. Får säga att det är helt ok. Maskinbroderitråden köpte jag tio av eftersom det då kostade 4 kr rullen! Det visade sig även att jag råkat köpa en rulle av samma färg som jag köpte sist, men det är en fin färg så det gör inget. Pärlgarnet kunde man också köpa 10 av för billigare pris, men jag nöjde mig med fyra, men det kostade ändå 4 kr rullen. Det dyraste jag köpte var en dubbeländad kroknål i bambu som kostade 66.63, men väl värt ändå. Jag plockade på mig sådant garn som jag gillar eller som är svårt att hitta i Sverige och kom då hem med två nystan Punto från Schachenmayr för ca 9 kr styck, Rowan Calmer (som inte tillverkas längre) för ca 27 kr styck, strumpgarnet Lane Cervinia som jag tidigare köpt i Frederikshavn och gillar för 23 kr styck och ett mysigt garn med angora i från Austerman för strax över 30 kr styck. Det gula nystanet är "klassisk" estnisk tvåtrådig ull av Aade Löng-typ och kostade hela 21 kr! Borde mer. Stickorna är jag väldigt nöjd med. Kortare stickor i plast som är till för barn i storlek 3.5 och 4, tio par för 20 kr. Jag tänker på dem ur pedagogisk synpunkt. Resårspetsen är till spetstrosor och kostade 21, 23 och 28 kr metern. Jag gick även loss på lite stickmarkörer och en kroknål i storlek 3.75 som jag inte har sedan innan.
Det regnbågsfärgade garnet köpte jag i en ull- och linnebutik mitt emot stickmarknaden. 91 kr för 240g är inte att förakta! Det var något jag planerade att köpa och det ska nog bli en sjal av det.

Det var allt från Tallinn för den här gången men jag hoppas på att få återkomma dit snart igen! Landet, folket och hantverket är verkligen i en klass för sig!

Den där maten

Resebloggen fortsätter. I mitt senaste inlägg nämnde jag att fokuset på denna Tallinnsemester var att äta och dricka gott. Och det gjorde vi. Det finns både bra mat och dricka i Tallinn. Senast jag var där besöktes ett antal matställen jag ville ta med sambon till. Olde Hansa var ett av dem. Olde Hansa är en medeltidsrestaurang som verkligen håller måttet. Ok, ska jag vara helt ärlig är jag väldigt skeptisk till att vår servitris klänning var i ylle, men det gör inte mig någonting om de fuskar lite. Stämningen med levande musik, fina kläder, god mat och dryck och passande "porslin" gör att det känns autentiskt nog. Jag gillart.

All mat ska ju fotas så klart. Vi åt i stort sett samma hela tiden. Inte för att vi är tråkiga utan för att vi har samma smak antar jag. På Olde Hansa åts det korv gjord på älg, björn och vildsvin tillsammans med kålrot, surkål mm. Till det drack jag ett jättegott honungsöl. Jag gillar honungsöl.

Ett annat ställe som besöktes senast är Kuldse Notsu Körts som betyder Den glada grisen och är en traditionell estnisk restaurang. Jättemysigt med bra mat. Vi åt lever. Jag har egentligen inte ätit det innan (mer än kalkonlever blandat med köttfärs) men jag tyckte att nu var det dags. Jag var kanske lite skeptisk till en början, även fast jag valde det själv, men efter lite tillvänjning var det väldigt gott. Jag drack en honungsmjöd.

Tyvärr var vår servitör väldigt ointresserad av sitt jobb just då, men vi var nöjda ändå. Dessutom hade de väldigt fina virkade bordsdukar.

Andra ställen jag valde att besöka igen var det mysiga caféet Maiasmokk och Reval café. Det sistnämnda är en kedja som finns här och var i Tallinn som serverar frukost, fika och mat och har överkomliga priser och mysig stämning. Det förstnämnda är Tallinns äldsta café som är ett riktigt myscafé! Bör upplevas!

Jag gjorde även en del nya bekantskaper i det kulinariska Tallinn. Vi höll hos i stort sett bara i den gamla medeltidsstaden, inte för att resten av Tallinn inte är bra, men för att medeltidsstaden bara är så himla bra. Rakt över gatan från Olde Hansa ligger Peppersack som vi inte testade sist. Det är också en restaurang med medeltidstema, men här håller man inte på etiketten lika bra då de bl.a. serverar potatis. Men det var ett trevligt ställe ändå.

Vi åt kassler med potatis, surkål och picklad pumpa. Jättegott! Och servitrisen var jättesöt. Jag drack en honungsöl. Ni börjar ana ett mönster här va?

En riktig pärla vi upptäckte var Talukörts. Det ligger ett par trappor upp på Viru 18 men har även en uteservering på gatan. Vi valde dock att sitta inomhus eftersom de dels har en billigare meny inomhus och dels för att den söta inkastaren med en jättefin stickad tröja lockade med en snaps om vi satt inne. Man kanske kan tycka att det är konstigt att de har olika priser ute och inne men vi tolkade det som att de får ha det så för att locka turisterna att sitta inne på sommaren eftersom de flesta vill sitta ute. Uteserveringen var liten och låg som sagt ute på gatan, och Viru är den mest människotrafikerade gatan i gamla staden, så vi tyckte det var lite rörigt där och ville gärna sitta inne. Dessutom verkar de inte ha någon varuhiss utan vi misstänker att de får gå i de långa trapporna med maten och disken så jag förstår att de gärna vill att man sitter inne. Och det var det värt för det var ett jättemysigt ställe och vi fick världens sötaste servitris! Vi var sådär turistiga och fotade så klart inomhus.

 

 

Här hade de också fina virkade dukar på borden. Vi åt fläskkött med potatis och drack vin till. Ingen honungsöl här alltså.

 

En sista matpärla vi tyvärr bestämde oss för att testa först sista dagen, trots att vi gått förbi det varje dag och tittat åt det hållet var Kolmas Draakon. Det är ett litet mysigt ställe som ligger i rådhuset där det serveras älgsoppa för 2 euro, piroger för 1 euro och korvar för 3 euro. Inte så dyrt alltså. Vi tog en skål soppa, som man dricker ur fina skålar, och en pirog var och var jättenöjda! Soppan var jättegod och personalen var väldigt käck och trevlig. När jag skulle betala för maten sa damen i kassan att det blir minst 6 euro. Det är alltså frivilligt att betala mer. Mycket trevligt!

Jag drack ingen honungsöl där heller. Men däremot gjorde jag det på Beer House. Sambon hade letat upp ett ställe han ville besöka och det var alltså Beer House. De har nämligen ett eget bryggeri och man kunde köpa ett testpaket för 20 euro. Som hittat tyckte vi och beställde in ett var. Servitören verkade lite förvånad men försökte dölja denna förvåning. Däremot gjorde inte folket på gatan det. Vi väckte mycket uppmärksamhet bland såväl ester som svenskar, britter och finnar. Tja, kanske såg det lustigt ut där vi satt med ett helt bord fullt med öl.

Ölen var bara 25 cl, men vi var ganska oroliga för att vi skulle vi rätt fulla. De var ju ändå sju stycken, och vi hade tagit en till maten precis innan med. Men de var inte så starka, och vi tog det lugnt. Mina favoriter var Medovar honey (surprise) och Dunkles Extra. Och det var inget problem att dricka upp.

 

Däremot kan jag varna om att man blir ganska mätt och uppblåst i magen när man dricker så mycket öl på ganska kort tid. Stället var också mycket trevligt. De hade servitörer med lederhosen och servitriser med små dirndlar och menyerna såg ut som stora ölstop. Det såg riktigt trevligt ut inomhus också.

 

Och gillar man det här med små bryggerier kan jag även rekommendera Hell Hunt på Pikk 39. De brygger även några ölsorter själva och vi var ju så klart tvungna att testa ett par av dem. Tyvärr gick vi även hit sista dagen, precis innan vi skulle gå till båten, men det här är ett ställe jag gärna återkommer till. Mysigt och de spelade bra musik i högstalarna. Mycket 80-tal, och det gör de på många ställen i Tallinn. Bl.a. vid frukostbuffen på det hotellet där vi bodde. Jag skulle tro att de gillar 80-talsmusik i Estland. Jag skulle även tro att de gillar synth och elektropop. Det finns t.ex. en hel bar med Depeche Mode-tema, dvs Depeche Mode baar vi var ju så klart tvungna att gå dit med. Vi gillar Depeche Mode båda två. Där kunde man dricka drinkar döpta efter Depeche-låtar och sitta och softa i mysig miljö.

 

Det förvånade mig dock att det var så lite folk där. Jämför man med exempelvis Haket i Göteborg var det väldigt folktomt. Men jag misstänker att de är mer nattsuddare i Estland. Stället är i vart fall öppet till 04.00 varje dag! Men hit återvänder jag också gärna igen. Jag rekommenderar alla dessa matstället varmt, och jag rekommenderar Tallinn varmt! Mat och dryck kan de. Hantverk likaså. Men det får bli temat för nästa reportage.

Semester i Tallinn!

 

Jag har spenderat några väl förtjänta semesterdagar i Tallinn! Jag har ju varit där innan, två ggr till och med, och det är ett ställe jag gärna återkommer till! Förra gången jag var där var syftet att få uppleva skolan, slöjden och hantverket i landet, men denna gång koncentrerade jag och sambon oss på maten och drycken får jag nog säga. Vi såg även en del sevärdheter och jag shoppade även givetvis lite hantverk och material, konstigt vore det väl annars. Jag får nog göra om bloggen till en reseblogg tillfälligt för det är massor jag vill dela med mig av. Vi kan börja med de sevärdheter vi passade på att besöka.

Vi koncentrerade oss som sagt främst på att äta och dricka gott men lite sevärt får man ju besöka. Vi passade på att besöka Tjocka Margareta, eller Paks Margareeta som hon heter på estniska. Tjocka Margareta är ett kanontorn byggt under tidigt 1500-tal som idag inhyser Tallinns sjöfartsmuseum. Det var ett ganska klassiskt museum, med klassiska utställningar, och sådant gillar ju jag. Man kunde bl.a. se fiskeutrustning och en gammal dykardräkt. Jag nördade direkt in på verktygen som en båtmodellbyggare använt fram till 70-talet.

 

Det var även en tillfällig utställning av en konstnär vid namn Anne Türn som hade gjort något manet- och sjöstjänreliknande tingestar som var väldigt fina. Konstnären hade även spelat in en film med dessa tingestar ute på stranden och på isflak och liknande som var jättesöta. 

Precis utanför museet finns även ett monument över Estonia som heter "Broken line" som består av en avbruten linje helt enkelt, som ser hel ut när man står i en speciell vinkel. Alla 852 personer som omkom i olyckan står även namnade här. Ett konstverk som berör. Jag själv minns det jättetydligt när Estonia förliste och kommer nog göra det hela livet.

När vi betalade inträdet till sjöfartsmuseet blev vi erbjudna att lösa en kombinerad avgift för både Tjocka Margareta och Sjöflyghamnen som är ett relativt nybyggt museum. Vi hade ändå tänkt gå dit, och spenderade således den sista dagen där. Och detta var verkligen ett kanonfint museum!

Museinörd som jag är imponerades jag väldigt av utställningarnas uppbyggnad och hur de displayar sina föremål. Museet innehåller massor med information och föremål som berör krig, flygplan och båtar och därmed även Estlands historia.

Man kunde bl.a. gå ombord på en ubåt vid namn Lembit. Bara en sådan sak!

Vi besökte ytterligare museum som handlade om Gustav Adolfs gymnasium, skolan som min kompis Kristiin jobbar på och som vi besökte hösten 2011. Jätteintressant roligt eftersom jag varit där, och det var en jättesöt tjej som studerar till lärare som guidade runt oss där. Tyvärr fick jag inte taget några bilder där.

Däremot fotades det massor i den alltid så fantastiska medeltidsstaden och här kommer några smakprov. Jag rekommenderar annars alla att åka dit!

 

Årets Danmarkstur

För två år sedan blev min sambo sjuk. Han fick en läskig ledsjukdom som gjorde att han inte kunde röra sig på i stort sett hela sommaren. Vi kunde inte göra så mycket då. jag var dessutom arbetslös så det blev verkligen inte mycket gjort. Men en dagstur till Fredrikshavn fick vi till och det har blivit en tradition för oss. Så i förra veckan åkte vi stenabåten till Fredrikshavn för tredje året i rad. Det blir mest öl och alkoholinköp där för Fredrikshavn är verkligen en _mycket_ tråkig stad. Men jag har i alla fall lyckats hitta en Coop som säljer garn. För två år sedan hittade jag grått strumpgarn som ännu ligger oanvänt och förra året hittade jag jättefint randigt garn som det har stickats strumpor av. Jag blev vansinnigt nöjd med dem faktiskt! Tyvärr var jag inte riktigt uppmärksam och slängde in dem i en för varm maskin. Jag trodde att de skulle klara 40 som Drops Fabel gör men tyvärr krympte de. Surt! I år hoppades jag på att hitta nytt sånt garn i vilket fall, så jag skulle kunna sticka nya. Det är nåt no-name märke som säkert bara finns på Coop så jag har inte hittat det nån annanstans. Men tyvärr så fanns det inte. Så jag slog till på knallgrönt och petrolblått istället. Två för 35 dansa är helt ok, även fast de höjt priset lite. Tidigare har man fått två för 30. Men traditioner skall hållas och strumpgarn på danska Coop blir det varje år! Och de randiga strumporna går att ha fortfarande även fast de är lite trånga. Och jag har ett nystan kvar så jag ska nog kunna få till ett par till, kanske i kombination med något annat garn. Sedan hittade vi faktiskt en riktig garnaffär med! Vi måste ha gått förbi den varje år utan att se den. Strikkefeen hette den och ligger på Söndergade 21. Jättefin butik och ett nystan Natur Uld från Hjertegarn blev inhandlat. Det kostade 54 danska vilket är billigare än i Sverige för just den melerade sorten vad jag har förstått. Det skall bli en ny nålbunden vintermössa till mig själv tänkte jag.

Estland!

Estland är underbart! Det visste jag egentligen redan, men eftersom det var 11 år sedan jag var där sist så fick jag åka dit igen för att bli påmind om hur underbart landet och folket är! Båda gångerna jag har varit där har det varit någon form av skolresa, och inte någon nöjesresa, men att besöka landet är nöje nog!

Denna gång hann vi bara besöka Tallinn, men jag har ju sett Tartu innan, och vill gärna åka dit igen, men Tallinn är värt en hel vecka kan jag säga! Denna gång fick jag se mycket mer av den gamla stan och det var en fröjd! Tallinn är en medeltidsstad vilket även dagens Tallinn kan vittna om. Visst är gamla Tallinn bra turistigt, men det är inget jag lider av. Det är bra turistigt! Och det är rent överallt. Inget skräp på gatorna och massa fina gamla hus och mysig stämning.

Nu åkte vi dit för att besöka skolor och slöjdundervisning, men vi fick en lagom stor dos av både det och den estniska kulturen. Vi besökte två mycket trevliga skolor och universitetet där man kan läsa till slöjdlärare. Både slöjdundervisningen i skolorna och den på universitetet var väldigt inspirerande! I Estland är inte hantverk nördigt, och man är stolt över sina hantverkstraditioner. Det är ok att gå i en "folkdräktskjol" när man går på hantverksmässa till exempel. Och man är väldigt stolt över sitt ursprung och sin kultur i Estland. Detta är väldigt intressant att få ta del av!
Och detta hantverk! Vad vi har shoppat! Det var faktiskt lite överväldigande med allt hantverk som fanns! Jag började att shoppa garn och vantar redan första dagen på turistgatorna. Vår vän Jaana på universitetet rådde oss att inte göra det då det var mycket dyrare där. Men det gick inte att låta bli. Det fanns så mycket fint och för oss i Sverige är det faktiskt billigt med 140 kr för ett par handstickade vantar! Jag kan nu visa ett urval av allt jag shoppade i Estland. Skulle jag visa allt skulle detta bli icke hanterbart stort inlägg på min blogg ;)


Men några av pärlorna är t.ex. keramiken jag köpte på Old hansa-butiken vid torget. Där fanns en fantastiskt mysig medeltidsrestaurang med jättegod mat och tidsenlig inredning och mycket bra service, som även hade en butik där de sålde keramik, glas, läderhantverk mm. Jag shoppade loss och köpte en kanna och två vinmuggar. De är inte i exakt lika storlek, men de är handgjorda så det är lite av charmen :)


Vår vän Jaana från universitetet tog också med oss till en fantastisk butik som låg inne i ett hus bakom en massa dörrar som man trodde skulle leda in till en lägenhet eller ett kontor eller nåt, men där inne fanns en fantastisk butik med allt man kan tänka sig inom textilt hantverk. Och det blev faktiskt lite för mycket. Jag blev lite stressad över att det fanns så mycket att jag inte kunde fokusera på vad jag ville ha. Så det blev lite maskinbroderitråd, pärlgarn till virkade örhängen, trikåspets, en virknål, strumpstickor och en frivolitetsskyttel som jag letat efter. Detta gick på lite mer än 130 kr och det tyckte jag var helt ok!


Vi var även på en stor och helt fantastisk hantverksmässa som bara är en gång om året och vi lyckades pricka den! Där var fullt av stickat, broderat, en del trä och lite smide och massa med kulturtanter. Kulturtanter som vi också är (åtminstone jag och Anna) så trivdes vi!


Mycket fick följa med därifrån och jag shoppade på mig ett par urfina böcker med estniska spetssjalar och en med klassiska broderier. Sedan fick jag även lov att köpa en färdig sjal med. Jag ska ju lära mig att sticka spetssjalar nu med hjälp av denna bok, men en fin och stor trekantssjal för 24 euro, vilket blir ca 228 SEK, är dumt att lämna kvar tyckte jag. En HBT-sjal som sambon uttryckte det när jag kom hem. Mycket nöjd.


Här har vi det enda, och mycket vackra, garnet jag köpte första dagen, med ett par av vantarna jag köpte och ett litet mobilfodral med klassiska estniska broderier på. Båda de två sistnämnda är från mässan. Mobilfodralet kommer jag nog inte använda, men det kosta 2 euro och jag ville ha en souvenir med just denna form av broderi, som är en annan form än det man kan se i boken. De kom från en annan region i Estland om jag förstod det rätt.

Så detta var som sagt ett urval. Jag har shoppat vantar, strumpor, träknappar, honung, knyppelpinnar, smörknivar, örhängen och allt möjligt! Denna resebudget kommer aldrig komma igen och jag tackar för den! Estland är underbart, inte bara för prisvärt hantverk utan för människorna, kulturen och stämningen. Jag vill även delge er en mysbild från ett ställe som heter Boheem, som hade mysig inredning, då det var inrett i en lägenhet, god mat och trevlig personal. det var Kristiin från Gustav Adolf Gymnasium (en av skolorna vi besökte) som tog med oss dit, och utan henne och Jaana hade inte denna resa varit densamma!

Garn är knark!

Härmed förkunnar jag att garn är knark! Det var min kompis Sofia som sa det en gång när jag försvarat mig med att det är bättre att lägga sina pengar på garn än knark. Hon tyckte även att min blogg skulle heta så: Garn är knark, men det nuvarande namnet visar ju vem jag är med. Och det här med provlappar står jag verkligen för!:)

I veckan har det hänt en del. Sambon har ju fyllt år, jag har fått jobb, ätit havskräftor en masse, varit i Danmark och kommit in på lärarprogrammet! Så jag är nöjd än så länge! Och i torsdags var vi då i Fredrikshavn för att fira födelsedagen och även jobbet blev det. Och det visade sig att Fredrikshavn var en ganska tråkig stad. Jag jämför lite grand med Helsingør som jag har varit i mängder med gånger i min barndom där det finns spritbutiker, ostbutiker och charkuterier i varenda gathörn. Det gjorde det inte i Fredrikshavn kan jag säga. Vi hade sagt att vi skulle köpa salami, äta smørrebrød, wienerbröd med chokolade, røepølse och även köpa massa sprit. Men så blev det inte. Den bra spritbutiken var nedlagd, wienerbröd med chokolade fanns inte heller, smørrebrøden hittade vi för sent och jag åt en annan korv istället för røepølse, men den var god! Och så hittade vi till slut en ostbutik där de sålde salami. Nån sån där klassisk röd som mina föräldrar alltid köpte hittade vi inte heller, så det blev en ungersk med paprika och vitlök istället, och den var god!

Så får jag ju komma till ämnet den här bloggen egentligen handlar om. Jag hade sagt innan att om jag hittar en loppis eller garnaffär måste jag nog gå in och det godkändes så länge sambon skulle få gå in i spelbutiker. Spelbutiker hittade vi två, men ingen garnbutik. Till slut hittade jag garn i en vanlig matbutik, danska Coop, och av principsak var jag tvungen att handla något. Så det här blev det:


Strumpgarn med 70% ull och 30% polyester var det närmaste min smak som fanns. Det fanns en sort med 100% ull i vitt som inte var nåt speciellt och det kostade lite mer med. Det här fick jag ge 30 DK för två, och det tyckte jag var ok. Var ändå ute efter ullgarn i den här färgen så det här var ju nästan. Kanske blir det smygmaskvirkade handledsvärmare av det, annars blir det kanske strumpor, vi får se.

Men vi drack i alla fall massa öl och hade en trevlig dag i Fredrikshavn, även om det visade sig vara en ganska trist stad.