Bajskorv

Nej jag håller inte på och krokar en bajskorv. Men det är bajskorv att min kroknål har knäckts! Så vet jag det att jag inte ska ta med en kroknål i bambu i en tygpåse igen. Och det var min favorit i den här tjockleken med... Får försöka hitta en liknande. Den här har jag nämligen köpt i ett helt kit från Tradera och jag behöver inte dubbletter av de andra storlekarna...

Tallinnshopping

Även fast det stora målet med denna resa var att äta och dricka gott så var en del shopping planerad. Jag planerade t.ex. att köpa en turistig fingerborg eftersom jag börjat samla på fingerborgar. Det gjorde jag också.

Tyvärr upptäckte jag i butiken jag gick in i efteråt att de hade fingerborgar med Tjocka Margareta på och det hade jag nog hellre velat ha men då har jag något att skriva upp på shoppinglistan inför nästa gång jag åker till Tallinn. Jag planerade även att köpa ett par nya vantar i modellen torgvantar med både fingrar och "hylsa" eftersom de jag har har blivit lite slitna på insidan av tummen. Det blev inte alls så. Det blir inte direkt som man tänkt sig när man vandrar bland alla käsitöö-butiker och utomhusstånd utan man blir väldigt spontan och köper det man gillar utan att tänka.

Det blev det här i stället. Muminstrumpor minns jag inte att de hade sist och jag kände att de helt enkelt kallade på mig. Får dock ge er alla ett tips och en tumregel vad gäller att köpa strumpor i utomhusstånden i gamla staden i Tallinn. Säger damen i ståndet att strumporna är i en viss storlek skall ni lägga på minst två storlekar till. Jag bad om storlek 36 och de här är för stora. Min sambo som har storlek 42-43 kan tom. ha dem. Men det funkar på mig med. Blir mysstrumpor i soffan, och det var lite det jag var ute efter med. De fingerlösa vantarna kallade på mig, och jag gillar den modellen med. Strumporna kostade 15 euro och de fingerlösa 12. Det blir ungefär 132 respt 106 kr. Som hittat! De andra vantarna såg jag när jag kikade in i en lite käsitöö-butik strax intill Depeche Mode Baar en kväll och jag blev lite kär. Jag kände att jag helt enkelt behövde dem. Dagen efter gick jag dit och det var en mycket liten och trång butik full med hantverk och det jobbade en jättesöt tant i dem. Och här får jag ändå säga att jag slog på stort. De kostade hela 38 euro vilket blir ungefär 335 kr och det är dyrt i Estland skulle jag säga! och om ärligheten ska fram är de kanske på gränsen till för små för mig då de sitter väl tight över tummen. Men de är bara så fina! Flerfärgsstickade med flätor i resåren och en virkad kant och jag kunde bara inte motstå dem. 100% ull är de och jag har bestämt mig för att det är tanten som stickat dem själv. Och det är lite blandat både i butiken och stånden huruvida plaggen är handstickade eller maskinstickade, men priset skiljer inte direkt skulle jag vilja påstå. Och det är jättefint hantverk alltihop!

 
Mor och far skickade även bud att jag skulle köpa lite åt dem så jag köpte lite stickat till dem med. Båda fick strumpor och mammas är garanterat för stora med, men pappas kan nog passa. Han har feta fötter. Pappa fick ett par vantar eftersom mamma fick ett par sist och mamma fick även en mössa som garanterat är maskinstickad och ganska kommersiell, men jag tror att hon kommer passa i dem.

Jag hade skrivit upp en lista över alla garnaffärer jag kunnat snoka upp i min mobil och hade plan på att besöka en och annan av dem. Dock hanns det bara med en av dem. Och det är rena himmelriket kan jag säga. Nämligen Karnaluks. Har ni aldrig besökt Karnaluks kan jag verkligen rekommendera att ni gör det. Det ligger lite off, tar ca 25-30 min att gå från båten, men är väl värt det. När man väl kommer fram till adressen som är K.A. Hermanni 1 ska man gå in i port C (och inte A som vi gjorde för då hamnar man fel) och sedan är det bara att följa tanterna. Man får ringa på en klocka för att komma in och innanför dörren finns det något helt underbart. Vi var där med Jaana sist vi var i Tallinn och då shoppade jag en del men fick lite ångest och blev överväldigad så när jag gått därifrån hade jag ännu mer ångest över att jag missat att shoppa saker. Den här gången var jag mer vågad.

Jag missade tyvärr att fota den här gången men har bilder från sist och här kommer ett smakprov på hur det ser ut där inne. Vad man ska tänka på när man är där är att alla priser är utan moms så det blir ett påslag på 20% i kassan, men det är sjukt billigt ändå! Man kan hitta i stort sett allt. Där finns garn, lite tyg, stickor, spets, band, tofsar, knappar mm. När jag var där sist köpte jag lite smått och gott men ångrade mig rejält att jag inte köpt tillräckligt med maskinbroderitråd. Jag vågade inte heller gå i närheten av garnet i stort sett för det var för överväldigande. Och det var det den här gången med, men jag kom in i det efter ett tag och började fylla korgen. Jag hade dock inga speciella planer på något garn jag skulle köpa så jag gick efter lösgodisprincipen, dvs. att köpa två av allt jag tyckte verkade spännande.

Ja, jag gillar gult. Jag tycker att det ganska skoj att sitta och räkna ut vad det blir i svenska pengar, och allt det här, bortsett från den regnbågsfärgade härvan längst ner i bild som jag köpte på ett annat ställe, kostade lite drygt 450 kr. Får säga att det är helt ok. Maskinbroderitråden köpte jag tio av eftersom det då kostade 4 kr rullen! Det visade sig även att jag råkat köpa en rulle av samma färg som jag köpte sist, men det är en fin färg så det gör inget. Pärlgarnet kunde man också köpa 10 av för billigare pris, men jag nöjde mig med fyra, men det kostade ändå 4 kr rullen. Det dyraste jag köpte var en dubbeländad kroknål i bambu som kostade 66.63, men väl värt ändå. Jag plockade på mig sådant garn som jag gillar eller som är svårt att hitta i Sverige och kom då hem med två nystan Punto från Schachenmayr för ca 9 kr styck, Rowan Calmer (som inte tillverkas längre) för ca 27 kr styck, strumpgarnet Lane Cervinia som jag tidigare köpt i Frederikshavn och gillar för 23 kr styck och ett mysigt garn med angora i från Austerman för strax över 30 kr styck. Det gula nystanet är "klassisk" estnisk tvåtrådig ull av Aade Löng-typ och kostade hela 21 kr! Borde mer. Stickorna är jag väldigt nöjd med. Kortare stickor i plast som är till för barn i storlek 3.5 och 4, tio par för 20 kr. Jag tänker på dem ur pedagogisk synpunkt. Resårspetsen är till spetstrosor och kostade 21, 23 och 28 kr metern. Jag gick även loss på lite stickmarkörer och en kroknål i storlek 3.75 som jag inte har sedan innan.
Det regnbågsfärgade garnet köpte jag i en ull- och linnebutik mitt emot stickmarknaden. 91 kr för 240g är inte att förakta! Det var något jag planerade att köpa och det ska nog bli en sjal av det.

Det var allt från Tallinn för den här gången men jag hoppas på att få återkomma dit snart igen! Landet, folket och hantverket är verkligen i en klass för sig!

Inte bara krokning

...även om det ju blir en hel del... Men jag har stickat också! Jag har blivit klar med dessa revlingar! Revlingar är handledsvärmare från Bohuslän. Fiskare använde dem "förr i världen" för att värma sina handleder, fast jag tänker mig att de även skyddar handlederna från att bli skavda och såriga av de stela linoljade klädesplaggen. Fiskarna linoljade sina kläder för att de skulle stå emot väta nämligan, innan galonen kom. Jag kan tänka mig att revlingar skyddade bra mot skav på handlederna. Och de är verkligen jättesköna! Och snygga med tycker jag. Jag har hittat beskrivningen på 365 saker du kan slöjda och garnet är Senjagarn från Gjestal köpt på Nille i Kinna. Dessa gjorde jag i mosstickning, men jag tänker mig att det blir minst lika snyggt med rätstickning! Så det blir nog fler. Det borde ju även gå att kroka revlingar...

Jag har nu även tagit tag i något som höll på att bli ett UFO. Jag har börjat sticka sjaldelen på sjalen Gratitude. Lövkanten stickade jag klart för flera veckor sedan, men jag blev inte nöjd med den slätstickade delen när jag satte igång med den. Enligt beskrivningen skulle man göra förkortade varv med nån slags ihopstickning av två maskor och jag tyckte inte alls att det blev fint. Det blev liksom knoppar i strukturen, och det gillade jag inte. Därför fick sjalen vila lite tills igår kväll när jag tog tag i att lära mig förkortade varv utan hål och utan knoppar. Fina Elin från Stickpodden har tipsat om en kanonbra video från Pickles som jag satte mig med, och det blir kanonbra! Jag minskar således inte några maskor per varv och tänker mig att sjalen kommer bli lite annorlunda jämfört med originalet så det ska bli spännande att se resultatet! Färgen är inte så matt grön i verkligheten och är verkligen mysigt och blir kanonfint! Jag får avslöja senare vad det är för garn...

Jag håller även på att stickar på en Hermione hearts Ron som jag hittat på Ravelry i Sandnes Mini Alpakka. Mönstret är på engelska vilket jag verkligen behöver öva på att sticka efter, men det har varit en "bumby ride" kan jag säga. Jag ville ha den grå som originalet, men jag ville inte köpa något nytt garn eftersom jag verkligen behöver använda upp det jag har. Och jag ville gärna sticka den i alpacka. Sagt och gjort så snokade jag fram ett nystan Sandnes Mini Alpakka som var lite påbörjat, men jag tänkte att jag skulle räcka. En ny sticka i storlek 2.5mm 40 cm till resåren hade jag köpt på Symässan i Kviberg. Men jag insåg rätt snabbt att garnet inte skulle räcka. Jag tittade på Sandnes hemsida och insåg att den enda butiken som troligen skulle ha garnet var Hannas garn på Axel Dahlströms torg. Jag gick dit och de hade det, men det var ett väldigt annorlunda färgbad, så annorlunda att inte ens jag hade velat ha det i min mössa. Jag brukar inte vara petnoga med sådant, det får gärna skifta lite, men inte så mycket. Så då fick jag skicka Linda till Kinnagarn där jag köpt det från början istället, men jag hade ju så klart missat att skriva upp vilket färgbad det var! Jag brukar annars vara noga med det på Ravelry. Så hon fick köpa ett nystan av var färgbad som fanns (tack och lov bara två) och så fick jag jämföra. Garnet höll nästan på att försvinna i posten dessutom, men till slut så hade jag det. Och jag tror att det är samma färgbad. Annars är skillnaden inte märkbar så det ska nog bli en mössa till slut! Jag fick dessutom köpa en ny sticka också, trots att jag redan hade en 3mm 40cm hemma. Men det var en gammal skrutt som var stel i kabeln och själva stickorna var dessutom i längsta laget så jag fick ont i händerna. Jag hittade inga korta tippar i 3mm heller, så det fick bli en fast från KnitPro för en gångs skull och jag älskar den! Men någon bild får ni inte för min mobilbild krånglar med mig och vill bara lägga sig upp och ner. Ni får se den när den är klar istället.

Men jag har ju så klart krokat en del med så klart. I ett nafs krokade jag ett pannband i Drops Alaska. Jag ville ha en blomma på, och en krokad sådan, men hittade ingen modell jag gillade så jag uppfann en själv. Och det blev faktiskt inte så dumt! Ok, själva pannbandet blev kanske i största laget, men då får jag plats med en tofs eller fläta under, vilket jag ju oftast går med. Så nu får jag försöka bli en pannbandsmänniska med.

Jag har även krokat ett armband och håller på att kroka sjalen Pax i ett tweedgarn (vilken visade sig ha en helt omöjlig beskrivning men det är en annan historia) och lite annat smått och gott, men jag har faktiskt även gjort en kroknål till. Min snälla kurskamrat Ciccis snälla sambo Calle jobbar med plexiglas och kom över en liten skräpbit plexiglas som jag kunde göra en kroknål av. Denna var också 8mm precis som den jag gjorde av rundstav. Biten jag fick räckte till tre bitar så jag hade egentligen tänkt göra en vanlig och en kortare med krok i båda ändarna, men det var mycket mer jobb med plexiglaset än med rundstaven så det blev bara en krok. Jag fick börja med att såga ner en skåra med hjälp kontursåg och sedan fick jag fila bort det överflödiga. Först försökte jag tälja med det var alldeles för hårt och jobbigt. Så en liten en fil och massa tålamod fick det bli. Sedan putsade jag till den på putsbandet och polerade på nån polertrissa i pelarborren. Resultatet blev bra (även om jag har något sluttande form på det jag filade av, men skit samma) och det är ju häftigt med en kroknål jag gjort själv i plexiglas, men shit vilket jobb alltså! Det dröjer nog en stund innan jag ger mig på de bitar jag har kvar. För kroknålar får det ju ändå bli!

Men snart är krokningsprojektet slut och skall redovisas så snart kanske det inte bli så mycket krokning längre. Eller så har jag snöat in på det totalt och vill inte sluta. Och Pax ska bli klar!

Det blir mycket krokning nu

På grund av mitt projekt i skolan med krokning så blir det inte mycket annat än krokning nu, och inte mycket annat att skriva om på bloggen heller. Hoppas jag inte tråkar ut folk med detta. Men jag fick till slut tummen ur och krokade ett par vantar!

 

Jag har ett par beskrivningar på krokade vantar som jag köpt på mig, men de var anpassade efter tunnare garn och jag fattade inte riktigt hur man skulle räkna om det, så jag körde på och krokade på frihand. Och det blev faktiskt riktigt bra! Jag freestylade helt, och tumhålet blev kanske lite stort, men det var lätt att täta till med några stygn efteråt och det blev bra. Jag gjorde även tumhålen på två olika sätt. På den första (högra) vanten gjorde jag som så att jag krokade en luftmaska och släppte sedan den för att plocka upp själva maskan och sätta den på kroknålen. Jag satte sedan tillbaka luftmasköglan på kroknålen och krokade en luftmaska till för att släppa den och sedan hämta upp maskan igen, och fortsatte så tills jag hade så många maskor som jag behövde. Luftmaskekedjan fästes sedan på det krokade partiet lika många maskor bort som det var luftmaskor. På den andra (vänstra vanten) tog jag en ny garnände och gjorde ett antal luftmaskor med den för att sedan släppa från kroknålen och hämtade sedan upp alla luftmaskor i ett svep med den garnänden som blev kvar på andra sidan luftmaskkedjan. Jag hade läst mig till att man kunde göra så. men helt ärligt så gillade jag mitt sätt bättre. Det blev inte lika slappa maskor och det blev mindre garnändar att fästa. De må vara något oformliga i topp och tumme men de sitter faktiskt som en smäck! Garnet jag använde är ungefär ett nystan Drops Eskimo i svart och ett nystan regnbågsfärgat Naturgarn från Viking av Norway. Kroknålen jag använde var min egenhändigt gjorda 8mm och den var kanon! Helt ärligt! En fröjd att kroka med, och det stör mig inte alls att den har en ganska bred krok. Jag tror även att nybörjare skulle kunna kroka med denna! Och jag gillar helt ärligt att vantarna är olika!

Jag är även klar med mössan krokad fram och tillbaka. Efter att jag skaffat kroknålen som man kan sätta kabel på blev det drägligt att kroka ett så stort stycke fram och tillbaka. Men jag vet inte om jag gillar den. Det är svårt att sy ihop krokade stycken på ett bra sätt tycker jag, och minskningen jag gjorde blev inte så snygg. Den är liksom vågig upptill. Jag följde beskrivningen till punkt och pricka tills jag skulle avsluta toppen och tyckte att det var för många maskor kvar så jag minskade ett par varv till och då blev den lite toppig. Det har jag inget emot, men det vågiga partiet är inte riktigt min grej. Men förhoppningsvis är det någon annan som gillar den som kan få den! Jag har faktiskt en kandidat... Men jag tänker mig att mössor bör krokas runt, även i skolslöjden, så jag hoppas på att kunna genomföra det med elever i framtiden!

Kroknål med kabel

Jag har under mitt krokningsprojekt i skolan krokat en mössa runt, dvs med kroknål med krok i båda ändarna och två olika garner. Den blev helt ok även om passformen inte riktigt var sådan som jag gillar bäst. Mönstret hittade jag här hos Ullcentrum. Krokning runt tycker jag är enkelt men det kanske kan upplevas som krångligt så jag bestämde mig för att kroka en fram och tillbaka med. Jag hittade ett mönster i en bok vid namn Mössor vantar från 1989 av Ulrika Andersson. Den var mönstrad så jag skulle även få passa på att öva på flerfärgskrokning. Men jag gillade inte mönstret för det var inte så snyggt och det var så långt mellan färgbytena så det blev långa trådar på baksidan som fick tvinnas och varför anstränga sig för ett mönster som inte blir snyggt? Så jag gjorde om det lite. Vet inte om det blev snyggare direkt, men inte fulare i alla fall. Och när jag höll på att kroka dessa 80 maskor fram och tillbaka insåg jag att det är bökigt och jobbigt för händerna att ha för många maskor på kroknålen. Detta är en indikation på att det inte är lämpligt att kroka mössor fram och tillbaka på för korta kroknålar i skolan. Jag har ett gäng kroknålar från KnitPro som man kan sätta kabel på som jag ännu inte använt, men så klart hade jag inte den storleken jag behövde. Alltså fick jag ge mig ut och leta. På Deisy Design hade de ingen. På Broderi & Garn hade de bara hela set. Men Knit & Purl kan man lita på! Där fick jag turligt nog tag på en KnitPro kroknål nr 6. Med en 60-kabel blev det en perfekt kroknål till min mössa. Och det var mycket behagligare för händerna med en mjuk och lång kabel än att tröka på alla 80 maskor på¨en kroknål som är ca 30 cm lång. Så mina KnitPro-kroknålar kommer användas mer! Garnet är Drops Alaska som jag fick av mina fina vänner i "pulargruppen" i 30-årspresent.

Jag krokar inte bara själv

Mitt krokningsprojekt i skolan innebär inte bara att jag krokar hela dagarna. Härom dagen sydde jag ju ett fodral till mina kroknålar. Idag har jag lärt min lärare att kroka. Jag hade en fundering om krokning skulle kunna vara enklare att lära sig än stickning och virkning. För att undersöka det var jag helt enkelt tvungen att hitta en försökskanin som varken kunde sticka, virka eller kroka. I första hand frågade jag sambon om han kunde tänkas ställa upp. Det var väldigt tveksamt där kan jag säga. Så då visade det sig att min trä- och metallslöjdslärare var frivillig! Så idag satte vi igång strax innan lunch med lite stickning, och efter lunch rasslade vi igenom virkning och krokning. Och hur gick det då? Stickningen gick bra, och det visade sig att hans händer kom ihåg hur man gjorde sedan grundskolan. Virkningen gick ännu bättre och slutligen, det visade sig att krokningen var enklast! Nu handlade detta om en vuxen människa med bra finmotorik, och när krokningen kom in i bilden hade han vant sig vid att hantera garn och pinnar, så kanske hade han lite fördelar av det. Men han föredrog en pinne framför två och det var enklare utan maskor som kunde fly iväg. En lärdom är även att det behövs en kroknål med mycket glid i, gärna av metall eller plast. Men detta var ett väldigt spännande projekt får jag säga!

I mitt projekt har jag även undersökt huruvida man kan få tag på kroknålar att köpa in till slöjden. Många skolor har avtal som säger att man bara får köpa in från exempelvis Swelogent och Slöjddetaljer så jag fick kika på om det fanns kroknålar att köpa in. Och hos Swelogent finns det. Men bara i storlek 4, 5 och 6, och inga rundkroknålar. Jag bestämde mig för att testa att göra en själv. Jag tog helt sonika en 8mm rundstav av björk och täljde, sågade och slipade till ändarna så det blev krokar. Jag ytbehandlade den med bivax. Det tog några timmar, men resultatet blev helt klart godkänt och den här kroknålen går absolut att kroka med. Så har man inte kroknålar till belåtenhet i slöjdsalen, eller kan få tag på, kan man göra själv. Se till att kroka in dem ordentligt innan man ger dem till eleverna så de glider ordentligt. Men det var skoj att tillverka kroknål med.

Jag har sytt!

Jag har fått krokningshandled. Därför fick jag vila lite grand med krokningen idag. Jag har ju så klart krokat idag också, men inte hela dagen. Men jag har däremot sytt ett fodral till mina kroknålar. Jag hittade den här beskrivningen på 365 saker du kan slöjda och tyckte modellen var bra. Jag hade en del tyger jag köpt till lappteknik som jag använde och resultatet blev som du kan skåda vansinnigt vackert! Nä, skämt åsido så kanske inte alla gillar kombinationen av tygerna, men jag tycker det blev fräckt i alla fall. Och fodret på insidan är en duk köpt på loppis med frukter på. Jag gillart! Sömmarna är inte perfekta, och det var faktiskt svårt att få snedremsan att bli jämn på båda sidor och täcka alla sömmar, men det skiter jag fullkomligt i. Funktion framför skönhet och jag har konstaterat under åren att man lär sig faktiskt ingenting av att sprätta! Vad man däremot syr rakt med hjälp av är sömnadsvana. Och sömnadsvana har jag faktiskt inte så mycket som jag skulle önska. Men jag gillar egentligen att sy och jag har en fantastisk symaskin (Husqvarna så klart), men det är faktiskt jobbigt att inte ha en plats där symaskinen kan stå framme hela tiden. Att dra fram den och röja köksbordet, som dessutom sviktar när jag syr, är ingen hit. Så jag tänker mig att jag kommer sy mycket mer när jag har en större lägenhet. Men ni behöver inte oroa er, jag syr tillräckligt bra för att kunna undervisa i sömnad i grundskoleslöjden!

Korskrokning + Manos silk blend + kroknål nr 8 = kärlek!

Jag är lite kär! Jag blev inspirerad Ullcentrum att göra en korskrokad halsduk i Manos silk blend som de gjort, men jag bestämde mig för att förskjuta korsmönstret och att det skulle bli en tubhalsduk istället. Jag kan bara säga att harmoni uppstod. Resultatet blir fantastiskt och det är en ren fröjd att arbeta i det här garnet! Kroknål i bambu är inte fy skam heller. Det kan hända att det blir någon mer någon gång. Kanske av det fina garnet jag vann hos Knit & Purl... Och när skolarbetet är så här underbart vill jag aldrig göra annat än att studera i mitt liv!

Garnköp gone bananas på mässa

Jag gick lite bananas på symässan i Kviberg i helgen. Man kan fundera över om jag var nykter. Men jag har ju en speciell garnkassa så jag blir inte mer fattig än nödvändigt av det här. Jag passade helt enkelt på att köpa fina garner som jag annars har svårt att få tag på. Jag köpte en härva Malabrigo Lace som ska bli något mysigt, tre härvor Drops lingarn som verkar vara på väg bort och jag gillar att sticka disktrasor av det, ett nystan Kauni som jag har varit sugen på att testa länge, en härva kanonfint gult garn i ull och bambu och det bästa och dyraste kan man väl säga: en härva grön, handfärgad 100% silke som jag inte riktigt vet vad det ska bli men det är det dyraste jag någonsin köpt! 250 kr kostade det men det liksom kallade på mig! Det kan hända att det blir en skir estnisk sjal av det. Sedan köpte jag tre små snuttar till min filt, två kroknålar med kabel och en liten rundsticka i 2.5mm som jag behöver till ett mössprojekt. Nu har jag inte nåt kvar i garnkassan knappt, men det får det ha varit värt!

Jag gillar: #4 KnitPro

Till en början tyckte jag nog mest att de var fula. Jag hade nog bara sett de flerfärgade. Men jag gav mig på att köpa en uppsättning strumpstickor i alla fall när jag skulle sticka raggsockar och vantar till sambon. Och jag älskade dem direkt. Och sedan har det blivit mer och mer. Lite som knark. Jag fick ett set av sambon i födelsedagspresent (ja, jag har en fin karl) och sedan dess har jag shoppat på mig både tippar, kablar, strumpstickor, kroknålar och virknålar. Och nu fick jag lite julklappspengar och då tyckte jag att jag fick shoppa lite. Så en uppsättning strumpstickor i kolfiber fick det bli! Jag gillar att sticka strumpor i nr 2 men har än så länge inte hittat de perfekta stickorna. Jag har en uppsättning i metall som är bra men maskorna glider av lite för lätt från dem. Så har jag en uppsättning i bambu i 13 cm och en uppsättning KnitPro i trä, men de känns faktiskt lite fäschlia som de säger i Vänersborg. Så nu ska jag testa kolfiber. Jag har stora förhoppningar på dem! Och så fick jag passa på att köpa en dubbeländad kroknål i storlek 7, en virknålstip i storlek 7 (som kan bli en lång kroknål om man sätter på en kabel) och lite stickmarkörer. Jag känner mig mycket nöjd med mina köp. Och jag gillar verkligen KnitPro. Lite då och då hör man kritik mot dem att de skruvar upp sig och är bökiga därför. Sedan jag lärde mig att använda nyckeln som kommer med har de aldrig skruvat upp sig för mig i alla fall. Ibland berättas det om att de har gått sönder och sådant kan ju så klart hända, men då kan man reklamera dem och få nya. Än så länge har bara en tip lossnat ur fästet men det var för att jag drog för hårt i den när jag höll fast kabeln så det var mitt eget fel så jag lagade med lite superlim. Jag minns inte ens vilken det var och det går inte se någon skillnad på dem så jag måste lagat den bra. Och så gick en av strumpstickorna i nr 2 av i höstas vid första användningen av enbart lätt beröring. Jag gick tillbaka till butiken och fick en ny utan problem. Det var inget snack om det. Så jag gillar dem! På alla sätt!

Dille på krokning

Jag har fått lite dille på att kroka igen. Jag "behövde" fylla på mitt lager av rundkrokade handledsvärmare inför julmarknaden eftersom jag faktiskt sålde av lite i Skene, kors i taket. Jag kom på idén med att kroka i växtfärgat ullgarn, som jag ju har en hel del av, och blev faktiskt kär.

Blir de inte ganska läckra? I övre raden är det växtfärgat, och i under lite annat garn. Nu fick jag även användning för de växtfärgade ullgarnerna jag köpte av Ing-Marie i somras. Paret längst till vänster är gjorda av garn från hennes samling, så jag är tyvärr lite osäker på vad de färgats med. I ordningen som följer är det cochenielle, andrabad rödlök och något annat som jag fått av Kajsa och längst till höger krapp på två olika garner. De blir varma, sköna och faktiskt jäkligt snygga om jag får säga det själv! Jag har massor och åter massor med växtfärgat, tvåtrådigt ullgarn i olika kvantiteter som är perfekt att använda till sådana här handledsvärmare. Så det lär nog bli fler. Har satt igång med ett par till nu, också från Ing-Maries samling.

Lisa brukar säga att stickning är en materialsport. Och så är det ju faktiskt. Och det innefattar ju egentligen alla garntekniker. Så även krokning. Och jag har ju en del kroknålar...

Några har jag passat på att köpa när jag hittar i garnaffärer, vissa har jag ärvt av mormor, och de större seten med kulörta kroknålar och de i bambu har jag köpt på Tradera. Man behöver ju många om man håller på med flera projekt samtidigt. Så jag fick ju passa på att köpa ett par till när jag hittade på Tradera. Och jag tycker att jag gjorde ett fynd!

Två något antika kroknålar är numera i min ägo och den ena är i ben! Jag gillar ben. Min bästa nålbindningsnål är i ben och verktyg i ben blir bara bättre och och bättre ju mer man använder dem. Den är ganska kort så den är anpassad till mindre projekt som grytlappar eller bindor kanske, som man krokade förr. Den ska bli kul att använda! Den andra känns uppenbart hemmagjord och kanske är gjord av ett penselskaft eller liknande om jag får gissa. Mycket trevlig den med.

Och när vi ändå är inne på krokning och krokning runt så funderar jag lite över ett par virknålar i ben jag har hemma med krok i båda ändar. Kan det vara korta kroknålar tro?

Om man ännu inte har provat på krokning kan jag verkligen rekommendera det för det är superkul! Jag har haft en torrperiod vad gäller krokning ett tag nu men har nu snöat in rejält på det igen. Vill man prova kan jag rekommendera att besöka Slöjdmagasinet för en enkel och tydlig beskrivning, samma som jag lärde mig av. Vill man ha inspiration kan man besöka ett par bra bloggar Krokning och Ullcentrum där man kan hitta beskrivningar och massor med fina bilder.

Jag vill avsluta med att säga: krokning is the shit!