Dagens hållbara outfit #28

Idag är en sån dag när jag vill berätta lite mer om mina kläder än vad instagram lämpar sig för. Här kan jag vara mer högtravande. Så, utläggning börjar härmed. Den där koftgrejen är från Monki och i polyester, ve och fasa, men överdrivet snygg och lös och flowy så det funkar ändå. Jag har köpt den på Smyrna second hand. Och här har vi återigen beviset på att storleksmärkningen är väldigt irrelevant. Den är i xs/s. Toppen undertill panikköpte jag en dag i Kungsbacka på Kappahl. Det var personalfest och jag hade åkt ifrån mina festkläder. Den är snabbmode i ett nötskal och gick ganska snabbt sönder i tvätten. Men den är lagad och används flitigt, trots att lagningen syns. Den funkar alltid och är i finaste färgen. Kjolen är köpt på Erikshjälpen i Frölunda, är en storlek M men måste vara uttöjd i resåren för den är gigantisk. Ett bevis för att även utnötta plagg har rätt att leva. Mina sneakers köpte jag rätt nyss i facebookgruppen Circle of clothes. De är i min gamla favoritmodell Adidas Superstar och något samarbete med Rita Ora. Skitsnygga om du frågar mig! De var oanvända men än dock second hand. På ett sätt. Jag har även ett par örhängen från nämnda facebookgrupp på bilden. Och så väskan då. Den köpte jag på Åhléns 2013 inför en resa till Talinn. Jag ville ha en väska med både dragkedja och knäppning och hittade denna på rea. Liksom med mina gamla Dr Martens på 90-talet kändes det som att ingen ville ha det orangea lädret nu heller. Konstigt. Den har varit i Tallinn många gånger sedan dess för övrigt.

En parentes är att jag var på BjörkåFrihet Backaplan idag som skarpögda kan se. Jag blev stoppad i trappan och nekad att ta med min korg till nedervåningen. Vad är det för exter? Man får väl börja där nere och ta med sina grejer upp eller? Sånt kan göra mig väldigt off och eftersom jag inte alls fattar syftet halkade denna butik en bra bit ner på listan. Vi ses inte så snart igen. 

Du skall icke blanda

Jag är inte religiös. Alls. Jag försökte bli det en gång men det funkade inte. Jag är helt klart ateist. Jag kan inte heller min bibel ska jag säga. Ja, jag är konfirmerad men inte mer än så. Och då och då stöter man ju på dem som maler "vi är skapade till man och kvinna..." och blabla och har nåt tröttsamt bibelcitat på lut. Härom dagen blev jag dock uppmärksammad på något rätt spännande. Jag har lärt mig något helt nytt om mina synder! För inte är det bara sexualitet, otrohet och stöld och sådant som man kan läsa om i bibeln.

"Du skall icke kläda dig i tyg av olika garn, av ull och lin tillsammans."

I femte moseboken 22:11 står det här. Eh, jaha? Så, det är en synd, det står alltså i bibeln, att jag inte får ha kläder av blandade material på mig? Nu är det ju det här med tolkning då. Antingen kan jag tolkade det som att jag inte får ha linnebyxor och ulltröja på mig samtidigt. Vad är problemet? Jag blir för varm på överkroppen när jag har svala byxor på mig? Eller, är det viktigaste att jag inte har plagg av olika garntyper och material i samma plagg samtidigt? Jag får i så fall inte ha en bomullskavaj med polyesterfoder i. Det är rätt ofta det är polyestertråd i sömmarna kan jag säga, även om resterande plagget inte är polyester...

Eller, är synden att jag inte får ha kläder av blandgarn på mig? Är det blandningen av fiber som är förbjuden? Om man tänker ur ett återvinningsperspektiv blir ju det lite logiskt. Fast nu börjar det dyka upp lösningar på hur man återvinner blandmaterial också så jag vet inte jag... Men man får inte blanda bomull med polyester eller elastan alltså? Inte polyester med viscose? Och inte heller ull med akryl? Då är vi nog många som syndar. Med tanke på hur stor del av alla kläder som är blandmaterial just nu så har jag svårt att någon kommer undan där.

Eller är det bara just ull och lin jag inte får göra blandmaterial av? I så fall är jag nog safe för någon sådan blandning har jag inte hittat i min garderob Jag har dock strumpgarn med ull och nässlor i liggande i en låda. Är det lika illa? Jag tyckte det var en rätt festlig grej i alla fall. Personligen föredrar jag kläder i rena material så jag kanske skulle bli bokstavstroende? Nä, jag tror inte det. Jag fortsätter synda på jag.

Materiallära är livsviktigt!

När jag gick ett år textilt hantverk på folkhögskola ingick det en kurs i materiallära. Jag tyckte det var jättespännande! Där fick jag bl.a. lära mig att bomull inte blir rent i 40 grader utan att bomullskläder kräver minst 60 grader för att bli rent. Tvättar man det i 40 krymper plagget gradvis över en tid istället. Därför ska man alltid köpa ett bomullsplagg i en storlek för stort och tvätta det i 60 direkt så det krymper klart. Nu handlar ju jag nästan bara second hand så jag räknar med att det redan är färdigkrympt i tvätten. Och då behöver jag inte vara så knusslig med om jag tvättar det i 60 grader heller. En av de fina grejerna med att handla second hand. En av många.

Men det här med olika material, det behöver man verkligen hålla koll på. Man behöver veta vad man gillar och hur det funkar på ens egen kropp innan man köper det. Ett plagg i polyester skulle förvisso kunna sitta superbra på mig i provrummet men jag vet att jag inte kommer gilla att bära det. Om jag ska köpa ett plagg i 100% rayon behöver jag ju också veta vad rayon är för något. Jag kan avslöja att rayon egentligen är viscose, alltså en cellulosafiber. Just rayon brukar vara vävd och ska efterlikna siden. Det är nog många som inte vet vad rayon är och en del hade kanske misstagit det för syntet och skippat det. Den här klänningen har ett helt fantastiskt fall och är inte det minsta syntetig. Därför gäller det att läsa på lite för att inte gå på nitar eller missa grejer. 

Ska man handla kläder av bomull tycker jag också att det är viktigt att man vet vad man köper. Man ska veta att man köper uttorkning av stora områden, att inte alla får rent vatten att dricka och föroreningar av odlingsområdena där odlarna blir sjuka. Om man inte köper ekologisk bomull då. Då är det bara det där med vattnet man köper. Jordbrukskemikalier och konstgödsel används inte vid ekologisk odling av bomull. Om man inte handlar second hand då och bomullsplaggen redan finns i cirkeln. Det är det bästa.

Det gäller dessutom att ha koll på om plaggen är av vävt eller stickat tyg. Jag har köpt en del plagg via facebookgrupper, Sellpy och Tradera det senaste då loppisbesöken uteblivit en längre period. Även om material och mått står väl utmärkt i annonsen behöver man veta hur plagget beter sig när man har det på sig. Ett visst bystmått är liksom inte likadant i ett plagg av vävt tyg som i ett av stickat tyg. Stickat tyg är nämligen stretchigt vilket inte vävt är och för mig som har en mer fyllig form spelar i alla fall det roll. Om inte det vävda plagget innehåller elastan då, men det gör få av mina plagg. Om det är bra bilder i annonsen kan jag dock oftast se om det är stickat eller vävt tyg. Den är en av mina superkrafter. Och jag undviker oftast syntet. Jag höll förresten på att köpa en skjortklänning i polyester i helgen. Jag hade nämligen för mig att just den klänningen var i viscose men det visade sig senare att den var i polyester. Säljaren var dock schysst och lät mig hoppa av. Mitt råd är dock: skriv alltid ut material i annonsen! Jag blir omåttligt provocerad om det inte står nämligen. 

Att bli bra på material sker dock inte i en handvändning. Och man behöver inte heller bli så nördig som jag som ofta kan känna i fingrarna vad det är för material. Jag har flera gånger imponerat på partnern med det. Men olika materialblandningar och olika kvaliteter på materialen kan göra det knivigt. Se därför alltid till att kolla materiallappen. Och läs på. Boken Slow Fashion innehåller ett utmärkt materialschema med tillhörande information. Böckerna Wow - jag kan bidra och Om att utbilda unga i hållbar textil, som jag skrivit om tidigare, innehåller också materialskolor värda att kika på. Helena Bäckströms slöjdsida har en bra sida med material samt att Naturskyddsföreningen har en kortare genomgång på sin hemsida. Det finns garanterat fler där ute samt att gamla textilböcker, såsom Hemmets handarbetslexikon, innehåller mycket bra. Men om du vill börja någonstans kan du börja med Slow Fashion. 

Men först av allt ska du komma fram till vad du gillar och trivs i, både vad gäller material, plagg och stil. Sedan ska du leta på second hand efter det tycker jag. Och efter det ska du nörda in dig ordentligt och en hel värld öppnas.  Om du vill. Och nu när jag googlade runt hittade jag en hel 7.5-poängskurs i textil materiallära vid Högskolan i Borås. Den låter väldigt spännande! Och lockande!

Dagens hållbara outfit #16

Förra veckan hade jag en dag på mig två plagg som det skilde 1090 kr emellan i inköpspris. Det ena plagget var begagnat, det andra var nytt. Idag har jag haft två begagnade plagg där det ena kostade tio gånger så mycket som det andra. Ni kan säkert gissa hur det ligger till. Klänningen undertill köpte jag på vinterns tjockisloppis för 40 kr. Jag älskar den! Precis så basic och casual som jag gillar ibland. Fast jag gillar ju over the top med. Klänningen är från Ellos från början och supermjuk. Tycker jag i alla fall. Den är så najs att jag inte ens störs av de fyra procenten elastan som samsas med bomullen och viscosen i tyget. Väldigt värd sina 40 kr kan jag säga.

Ovanpå den har jag den där kaftanen jag skrivit om och visat tidigare som är i det förhatliga materialet polyester. Men som jag konstaterat innan funkar det i detta plagget. Plagget köpte jag således för 400 kr på Sellpy. Jag gissar att kaftanen kostade 250 kr ny på Monki men det är skitsamma tycker jag. Om jag verkligen vill ha något kan det få kosta lite mer även om det är begagnat. Och jag ville verkligen ha den här just då. Så så kan det bli. Skorna är också från Sellpy och deras utförsäljning av Saucony. Jag har egentligen inga belägg för det men jag gissar att jag inte köpte dem för överpris i alla fall.

Polyester - inte min favorit

Dagens understatement. Jag kan inte med polyester. Varken fysiskt eller psykiskt. Och det tråkiga är att det finns så mycket fina polyesterkläder. När jag scrollar på olika second handsiter, i facebookgrupper eller går på second hand ratar jag plagg efter plagg enbart pga materialet. Jag är lite av en materialnörd och kollar alltid lappen innan jag provar. Står det 100% polyester eller bara en allt för stor del polyester (20% och uppåt är tok för mycket), får plagget inte ens följa med in i provrummet.

Lite fakta då. Polyester är en konstfiber, alltså syntet, som är gjord av fossil olja eller naturgas, alltså inte en förnybar resurs. Det hade kunnat räcka för mig där. Bara den lilla meningen kan få mig att avstå. Polyester är alltså plast gjord av olja eller gas, alltså skitdålig för miljön. Den kan därför inte brytas ner naturligt och både utvinningen av råmaterialet samt tillverkningen av polyester är väldigt energikrävande. Det krävs tre gånger så mycket energi att producera polyesterfibrer som bomull, och vi vet ju att bomull kräver rätt mycket det med. Mer om bomull i detta inlägg.

Inte nog med all energi som krävs vid utvinning och tillverkning, när tyget är klart och har blivit ett plagg fortsätter det förpesta vår miljö. Polyester släpper en hel del mikroplaster som hamnar i våra vattendrag och ställer till bekymmer, även om det skulle vara återvunnen polyester. Och apropå återvunnen polyester, det är ju inte alls så bra som man kan tro med tanke på att man tar pantningsbara petflaskor till detta och måste tillverka mer och mer flaskor istället. Mer om det i detta inlägg. Man kan minska utsläppen av mikroplaster genom att använda någon form av uppsamlare vid tvätt, som t.ex. en guppyfriend, men det hjälper bara delvis. Det bästa är istället att inte tvätta sina polyesterplagg så släpps inga mikroplaster ut.

Är det bara skit med polyester då? Finns det inga positiva egenskaper? Det beror givetvis på vem man frågar, många gillar polyester i t.ex träningskläder vilket jag inte förstår. Träna i en hinna av plast... De tvättas ju rätt ofta dessutom, bara en parentes. Men fördelar med polyester är i alla fall att det är ett slitstarkt och tåligt material, ett plagg kan hålla väldigt länge utan att bli uttvättat eller tappa formen, det skrynklar knappt, är lättvättat, torkar snabbt och krymper mycket lite. Till skillnad från t.ex. bomull eller silke skulle man kunna ha ett polyesterplagg i stort sett hur länge som helst och det är lika fint som när det var nytt.

Dock är polyester enligt mig väldigt oskönt. Jag svettas som en gris i det och jag gillar inte den plastiga känslan av polyester. Det blir väldigt lätt statiskt och ger stötar, noppar lätt och det kan dessutom smälta vid för hög temperatur. En fleecetröja (som släpper skitmycket mikroplaster) vid lägerelden är inte så himla smart. Polyester blandas dessutom ofta upp med andra material för att få "rätt" egenskaper. Det kan låta bra för det är liksom inte bara polyester i skjortan, men det är faktiskt också skitdåligt. Blandmaterial kan nämligen, ännu, inte återvinnas. Återvinningen av textil är försvinnande liten men man kan räkna med munkjackan i bomull och polyester bränns när den hamnar i slutet av kedjan.

Har jag inga polyesterplagg då? Jo, det finns en del plagg med några procent polyester i min garderob. Ibland slinker det med även om jag försöker undvika det och helst använder naturmaterial eller regenatfiber som viscose. Kjolarna ovan är lite undantag då jag liksom "kan med" plast i en kjol. Jag svettas inte nämnvärt om höfterna. Jag tvättar inte heller kjolar särskilt ofta. Samtliga är dessutom förvärvade second hand. Sedan har jag ju den där monkikaftanen jag köpte på Sellpy förra sommaren. Den var dock ett noga övervägt köp då jag hade suktat efter den länge och dessutom forskat i, dvs frågat min kompis Anna, om det funkar med polyester i ett sådant plagg. Vi är båda överens om att i ett så pass löst och fladdrigt plagg går det bra med polyester även om jag hade föredragit ickeplast.

Nä, jag är verkligen ingen syntetmänniska. Plast mot huden är big no-no. Tyvärr känner inte alla i mitt hushåll likadant. Men smaken är som baken. Vissa gillar polyester, andra inte. Jag tycker dock det är viktigt att vara medveten om vad polyester innebär för vår miljö. Men som vanligt, second hand i första hand, och det får ändå vara ok att handla sina polyesterplagg på second hand. Om man inte tvättar dem för ofta. Klart slut.

#whatsinmyclothes

Till årets Fashion Revolution Week har det lanserats en ny hashtag, dvs #whatsinmyclothes. Från början startade veckan för att försvara mänskliga rättigheter, som en reaktion på olyckan i Rana Plaza. Schyssta arbetsvillkor och att vara schysst mot miljön och klimatet när kläder produceras går dock hand i hand. I och med hashtagen ber Fashion Revolution Week producenterna att välja material ansvarsfullt och att ha en god miljöpolicy i företaget. Det handlar bland annat om så små miljöpåverkningar som möjligt vad gäller bomullsodling, inte för mycket kemikalieutsläpp vad gäller viscose, så lite plast som möjligt i hela produktionsledet och att skydda våra hav från mikroplaster. Produktionsprocessen med bomullsodling, färgning, tryck och olika behandlingar av tyget är genererar stora mängder kemikalier och utsläpp, om det inte handlar om ekologiska och schyssta kläder då. Men det finns det förhållandevis väldigt få av. Och detta har vi direkt mot huden. Man kan ju bara föreställa sig hur skadligt det är för oss. Plagget med lappen ovan, som är ett finfint tjockisloppisfynd, innehåller för övrigt en liten del lin. Lin är lite av ett favoritmaterial som inte alls är särskilt dåligt för miljön. Jag hade önskat att det var mer än 15% dock. Dessa blandningar.

Jag har rätt bra koll på vad som finns i mina kläder får jag ändå säga, och jag är rätt trygg i att det inte är för mycket bös som är skadligt för mig. Jag hatar syntet och köper nästan uteslutande naturmaterial och eftersom i stort sett alla plagg jag köper är second hand och redan tvättade räknar jag med att de skadliga kemikalierna är urtvättade. Jag tittar alltid i materiallappen direkt innan jag ens provar plagget, vare sig det är ett nytt eller ett andrahandsplagg. Faller inte materialinnehållet mig i smaken provas det inte ens. Lappen ovan är väldigt ovanlig i min garderob. Typ utrotningshotad. Polyester är det mest förhatliga materialet enligt mig så ska det kvala in i min garderob ska de vara något alldeles speciellt. Som en gul kaftan/sjok från Monki t.ex. som inte sitter åt någonstans och bara böljar runt en som en dröm. Den är dessutom köpt på Sellpy så den är begagnad. Och jag hade forskat ordentligt (dvs frågat oraklet Anna) huruvida det skulle vara bärbart, trots plast. Skarpögda läsare ser dessutom att det är polyester i plagget ovan. Där handlar det dock om foder och där är det typ stört omöjligt att undvika. Trist.

Så här trivs jag allra bäst. 100% bomull. Jag är fullt medveten om att bomull är en väldigt smutsig fiber rent miljömässigt, men jag älskar, älskar att ha det på mig. Då är det helt ok att vara bomullofil om man bara handlar second hand. Man kan för övrigt läsa mer om vad jag tycker om bomull här och lite om vad jag tycker om fibrer och material här.

Men frågan är, är du medveten om vad du har i dina kläder? Vet du vilka material dina byxor innehåller och har du någon aning om hur mycket vår planet har fått betala för att tillverka dem? Det är värt att tänka på menar jag. Vi har ett ansvar när vi köper nya kläder, och därför tycker jag att vi ska köpa gamla kläder istället. Hur man än gör så är det alltid bäst att köpa kläder som redan finns för second hand i första hand är alltid det mest miljövänliga valet. Så börja med att ta reda på vad du har i dina kläder och fundera lite över det. När man väl börjar nörda ner sig i olika fibrer och material är det rätt skoj faktiskt.

Ett enkelt knep

Hur vet man att man ska göra rätt val när man handlar kläder, oavsett om det är i second hand eller nytt i butik? Hur vet jag vad som är bästa materialet att köpa? Vad är egentligen mest hållbart? Det är lätt att snöa in på att man ska köpa det mest miljövänliga materialet när man vill vara en bra världsmedborgare som är snäll mot vår jord. Och det är inte fel att tänka så. Men man behöver anstränga sig lite först.

Faktum är, vilket är allmänt känt om man rör sig i hållbarhetskretsar, att de mest miljövänliga kläderna är de du använder, och de du använder tills de bokstavligen faller i bitar. Vad du behöver göra då är att underlätta för dig själv att göra det valet när du ska handla kläder. Du bör alltså handla sådana plagg som du kommer att använda, och älska, tills de är slut. Och då är materialvalet väldigt essentiellt enligt mig. Visst ska plagget vara av ett visst snitt du gillar, samt att du ska känna dig snygg i det. Men det bör framför allt vara behagligt att ha på sig för att jag ska trivas. Komfort framför allt. Och det finns vissa material jag inte kan med. Så är det säkert för dig med. Och här kommer en liten utmaning: välj ut dina favoritplagg och kolla vad det är för material i dem. Hädanefter ska du satsa på att främst köpa kläder i de materialen.

Jag är lite av en materialnörd. Jag gillar materiallära och har nördat ner mig så pass att jag ofta känner i fingrarna när jag tar på plagget vilken fiber det består av. Man behöver dock inte vara så nördig som jag för att kunna ta reda på vilken fiber som finns i garnet i en tröja. Man kan nämligen kolla i lappen. Lappen sitter oftast i vänstra sidosömmen på ett plagg men kan även sitta bak i nacken eller rumpan. Och för att jag ska bli riktigt glad och varm inombords ska lappen lyda som bilden ovan. 100% bomull. Ok, bomull är skitdåligt för miljön, vilket jag tagit upp tidigare, men för att jag ska trivas i en t-shirt eller ett linne t.ex. ska det vara 100% bomull. Jag handlar nästan uteslutande second hand och kan därför handla bomullsplagg med gott samvete. Men även om jag inte hade gjort det hade jag valt bomull framför t.ex. viscose eller den förhatliga polyestern ändå eftersom det skulle bli mer använt. Alltså är det det bästa valet för mig. För dig är det kanske något annat?

Dock ser det ofta ut så här. 9% viscose, 39% rami och 32% bomull. Det må vara trevliga fibrer det handlar om men rena material är alltid bättre än blandningar. Det är så av den enkla anledningen att det just nu endast är rena material som kan återvinnas. Nu återvinns mindre än 1% kläder ändå i nuläget men det forskas för fullt inom området och jag hoppas att vi inom några år kommer kunna köpa en hel del kläder i återvunnet material. Och då tänker jag inte på polyester eftersom återvunnen polyester inte alls är särskilt miljövänligt. Och apropå viscose, som ju är en regenatfiber, är det en rätt så kemikaliekrävande process att tillverka vilket gör att det inte är så himla bra. Trots att det kanske är gjort av trämassa eller bambu. Inte så bra hur bekvämt det än är att ha på sig. Det finns dock bättre alternativ där det tillverkas i slutna system. Viscose är dock väldigt vanligt i kläder så det är rätt svårt att undvika. Jag tycker det lätt blir noppigt och tappar formen så det är inte en favorit hos mig.

Och det här är ju det värsta. Polyester och elastan i en härlig cocktail. Plast och plast helt enkelt. Jag gillar inte att ha på mig plast. Men, jag kan göra vissa undantag. Kjolar av det lite mer vippiga och kortare slaget funkar. Runt knät så där. Polyester släpper som bekant ut massa mikroplaster men en kjol behöver man inte tvätta särskilt ofta. Och är den inte hellång blir det inte heller kvävningseffekt på det som finns där nere. Jag hade dock aldrig köpt ett plagg i polyester nytt i butik. Kjolen, som den här lappen sitter i, kommer från en klädbytardag och är ett av mina mest använda plagg. Då är det ok.

Det här är dock den mest förhatliga lappen av dem alla. Jag hatar när jag hittar ett bra plagg som jag gillar, och jag känner med fingrarna att det är bomull i, men så avslöjar lappen att det även innehåller 5% elastan. Eller 3%. Eller 2%. Jag förstår inte varför det alltid ska i massa plast och förstöra?! Jag har hört i en podd på temat hållbart mode att det måste vara några procent elastan i för att plaggen ska få bra fall och komfort. Jag skulle vilja hävda att det är lögn. Personligen tycker jag att det blir flimsigt och slinkigt. Jag föredrar lite robustare tyg och tycker alltid att det blir bättre passform. Och syntet får mig att svettas. Men jag vet att man ibland får offra sig och ta lite elastan. Även om det bär mig emot. I den hör tröjan t.ex. förstår jag inte hur det har fått till det eftersom den har ca noll stretch. Vad gör ens elastanet där?

Ja, jag vet att smaken är som baken. Vissa älskar polyester med elastan i, och det kan väl få vara så om du använder de plaggen massor. Och tvättar ganska lite då pga mikroplaster. Och så är det ju det att det är gjort på råolja då... Men, man får gilla vad man gillar. Använd och slit ut och satsa alltid på favoritmaterialen när du handlar, vare sig du handlar second hand eller nytt. Risken för felköp minskar då. Och det är ju bra.

Återvunnen polyester är bara crap

Jag är verkligen en syntethatare. För mig finns det liksom inget positivt med akryl, polyester och nylon. Jag använder faktiskt inte ens nylonstrumpor längre och jag föredrar inte elastan i kläder. Inom den hållbara bubblan får man ibland höra eller läsa att ett plagg är hållbara eftersom det ju ändå är återvunnen polyester. Tji fick ni för i förra veckan kom Råd & Rön med en artikel som förklarar att återvunnen polyester inte alls är hållbart. Läs gärna artikeln själva men jag ska försöka sammanfatta det här.

Ok, det låter ju himla bra med att träningstightsen eller vad det nu kan vara är av återvunnen polyester vilket ju är bra eftersom polyester kommer från fossil olja vilken ju inte är förnybar. Eller? Enligt artikeln gör den "miljövänliga" polyestern inte alls någon skillnad. När jag gick i mellanstadiet kom fleecen och jäklar vad häftigt man tyckte det var att en tröja kunde vara gjord av gamla petflaskor. Och visst, är det så att man har rensat haven från gammal plast och petflaskor, då finns det klart en mljövinning i det men så är i regel inte fallet. Eller om gamla obrukbara polyesterplagg blir nya polyesterplagg. Så är det inte heller. Istället handlar den återbrukade polyestern om petflaskor so borde bli nya petflaskor, men som istället mals ner och blir kläder. Vad innebär det? Jo att man behöver tillverka nya petflaskor, eftersom de pantade flaskorna inte räcker till, och då behöver man bryta råolja igen. Totalt värdelöst alltså.

Och faktum är att den största andelen av ett plaggs klimatpåverkan när textilier tillverkas, varesig det handlar om polyester, bomull eller vad det nu kan vara. När plagget produceras, dvs spinns, vävs, färgas och sys, då ger de mest utsläpp. Produktioner sker dessutom oftast i länder där fossila källor står för energin. Då spelar det liksom inte så stor roll om det är ny eller gammal polyester det handlar om. Enligt textilforskaren Sandra Roos vid Rise kan vi inte ens veta om den återvunna polyestern ens är alls bättre än den helt nya. Då känns det väl faktiskt ganska meningslöst med återvinning. Det känns mer som greenwashing eftersom det där med återvunnen känns hållbart och är i tiden. Sedan har vi ju det där med att alla syntetplagg släpper ut mikroplaster vid tvätt vilket gör att det känns väldigt olämpligt med träningskläder i polyester vilka rimligtvis tvättas ofta.

Ok, det är faktiskt inte möjligt att jag ändå sjunger polyesterns lovsång och ändå kommer mer lite hopp här på slutet. Jag gillar som sagt inte polyester. I min garderob finns det extremt få polyesterplagg, varken ny eller återvunnen. Ett linne med återvunnen polyester i äger jag, om jag inte minns helt fel från när jag köpte det. Det kan hända att jag föll lite för greenwashingen där och köpte det lite därför. Dock ska sägas att jag har älskat och använt det mycket. Tyvärr är det sånt där konstigt nätigt material med bomullsskruffs intuftat i som har nötts bort så nu är det nästan helt genomskinligt och tunt som en strumpbyxa. Jag har dock plan på att sprätta upp det och använda delarna som mönster när jag syr ett nytt likadant linne. Modellen gillar jag ju ändå. Jag har ett par träningstights som jag köpte i panik förra julen som man kan läsa om här och en kjol som är helt i polyester. Sen är det inte mycket mer. Och här kommer mitt enda råd till dig om du är polyesterälskare. Köp second hand eller byt till dig plaggen på klädbytardagar som jag gjorde med kjolen. Eller slakta second handplagg och sy nya. Faktum är att syntetplagg släpper mest mikroplaster vid de fyra första tvättarna och har man då inhandlat det second hand har rimligtvis oftast de tvättarna redan avklarats. Det är ju bättre än att köpa nya plagg i alla fall som bidrar till mer mikroplaster! Och så tycker jag att du ska fundera över din polyesterfäbless. Det känns inte helt hälsosamt...

Hawaiiskjortorna

Idag tänkte jag ägna ett helt inlägg åt min partners hawaiiskjortor. Jag tyckte de förtjänade det. Han har numera några stycken. Och de är mer eller mindre begagnade allihop. De presenteras från vänster till höger, som sig bör.

1. Den rosa. Den är väl egentligen ingen "riktig" hawaiiskjorta utan mer en vanlig kortärmad skjorta. Fast rosa. Och med stiliserade palmer på. Den är i 100% bomull och kostade 60 kr på Emmaus, när det fortfarande hette Emmaus.

2. Den blåa, lite mer "riktiga" hawaiiskjortan näst längst till vänster är också i 100% bomull, inköpt i Tallinn i somras och kostade 1.5 euro på Humana Vintage. Den är välanvänd men fortfarande görsnygg!

3. Den med ananasarna. Kan vara partnerns favorit. Syns lite dåligt på den här bilden men kan beskådas i detta inlägg. Också inköpt i Tallinn i somras, fast för 1 euro. 100% polyester men partnern verkar gilla det.

4. Den ljusa. Den har partnern fått av en vän som inte längre passade i den och som hade fler. Partnern hade ingen så detta blev hans första. 100% bomull.

5. Den orangerödrosa. Syns också lite dåligt men kan också beskådas i inlägget ovan eftersom den ju också är inköpt i Tallinn i somras. Också för 1.5 euro och också från Humana Vintage. Också 100% polyester. Men också jättesnygg.

6. Den röda är i 52% lin och 48% bomull. Inköptes vid samma tillfälle som den rosa på Emmaus i våras. Den kostade också 60 kr, fast denna var ny och hade lapparna kvar. Partnern blev även imponerad när jag bara av att känna på den kunde avgöra vilka material den var gjord i. Dock fick jag inte procentsatsen rätt men ingen är väl perfekt.

7. En mörkblå, nästan svart, historia som partnern fick av en annan vän i våras när han fick nys om att partnern gillar hawaiiskjortor. Känner jag den vännen rätt har även han köpt den second hand. Denna har ingen innehållsförteckning men mina expertfingrar säger bomull.

Det var alla. Och inte en enda är inköpt för 279 kr på Beyond Retro. Alla är second hand och har kostat oss totalt 160 kr, cirkus. Hawaiiskjortesamlingar ftw, tänker jag. Särskilt om de inte har belastat miljön ytterligare. Någon mer som har en liten samling?