Min lagningshög tar nog aldrig slut. Och jag har nog inte plats för alla kläder i klädkammaren om alla är lagade eller rena samtidigt. Maximalist javisst. Men min garderob är ju en del i cirkeln som ständigt är i förändring. Det får vara bra så. Och under november har jag lagat eller ändrat 36 plagg/grejer. Inte så illa va? Vissa dagar har jag lagat flera plagg och man kanske tycker att jag borde ha lagat fler men vissa plagg har jag faktiskt fått laga flera gånger. Det har blivit mycket leggings kan jag avslöja. När väl mina leggings började håla sig var det som att det aldrig tog slut. Och leggingsen är faktiskt mitt, ett av dem, dåliga samvete. Jag använder dem i stort sett varje dag och till slut går de ju sönder så jag förbrukar några par om året. Jag har köpt några par på Sellpy men annars blir det nästan bara nyköp, och även om jag använder dem länge så är det inte så länge som jag vill. Och så fort jag gör en lagning går de sönder några dagar senare igen. Nu har jag hittat en lagning, för det finns ju inga rätt och fel, som funkar. Lagningarna håller rätt bra och de är rätt kul att göra. Inte supersnyggt men det blir ju ändå rätt najs med fler och små kratrar som dyker upp. Det är värt att ha ett prickigt skrev för det. Fyra par leggings har i alla fall lagats, i olika omgångar. Det är väldigt mycket bättre än att köpa nya.
Desto roligare lagningar är mina småkryp. Hål, och även fläckar, kan lätt döljas med en spindel. Jag har nu insett att spindlar har åtta ben, och inte sex som mina spindlar oftast fått tidigare, och visst blir de wonky men det gör inget. Ibland vill jag att de ska synas men ibland vill jag ha mer diskret och väljer en matchande färg. Jag är verkligen inte så himla bra på fritt broderi men det gör liksom inget. Jag gillar när det är lite spretigt och inte så perfekt och ju mer jag gör desto nöjdare blir jag. Vi ska se om jag inte kan utöka repertoaren av småkryp i framtiden. För fler sådana här lagningar och fläckdöljningar lär det bli.
Men jag blev ändå lite löjligt nöjd med tusenfotingen över en defekt/tråddraging i tyget på mina loppisharemsbyxor. Så fler tusenfotingar får det nog bli i framtiden! Just den här sortens lagningar gillar jag särskilt mycket för övrigt. Jag gillar att sitta och småpula framför tv'n så mycket mer än att sy snett vid symaskinen, för snett blir det. Jag är inte alltid så noga. Jag kan dock meddela att tillfredsställelsen över det lagade plagget är lika stor, vare sig det är en pytteliten spindel eller en bytt dragkedja.Men så har jag ju bytt dragkedja på en av partnerns jackor med. På fulvis. Jag fick tips om att klippa bort piggarna på den trasiga dragkedjan och sy på en ny med trestegssicksack. Ok, det var lättare sagt än gjort eftersom jackan är skräpig fast fashion och är sydd så att man inte riktigt ska kunna byta dragkedjan ens på fulvis. Och i och med detta blev jag återigen påmind om varför jag avskyr fast fashion så mycket! Det är inte meningen man ska kunna laga så klart. Meningen är ju att man ska köpa nytt. Men jag går inte på den lätta och lagar på. Så, jag har som sagt mer att laga och jag kommer nog fortsätta en hel del i december. Så om du har en sådan stor lagningshög som jag, eller berg kanske är mer korrekt sätt att uttrycka det, kan jag verkligen rekommendera att utmana sig själv så här. När man väl har börjat är det liksom svårt att sluta. Så laga på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar