Utmaningar däremot går jag med på! En utmaning känns mer peppande än ett löfte gör. Förra året hoppade jag på en sådan och det var Circular fashion challange som innebär att jag inte fick köpa några nyproducerade kläder under hela 2019. Underkläder var undantaget. Vilket jag har köpt. Viktiga grejer som man behövde och helt enkelt inte hittade second hand borde ha funkat med. Så mina gummistövlar jag myglade min sambo att köpa i höstas hade jag nog fått köpa själv egentligen, men jag ville ändå inte göra något undantag. Och nu är 2019 slut. Och det har verkligen gått jättebra! Jag hade inget jättesug efter att köpa nya kläder när året började, pga icke storleksnormskropp och därmed har svårt att hitta kläder. Så mitt mål med den här utmaningen var väl egentligen att börja köpa kläder igen, fast på second hand den här gången. Och man kan säga att jag hängav mig. Under de första månaderna på året köpte jag nog mer kläder än vad jag gjort de senaste fem åren. Kanske mer till och med. Tjockisloppisen i mars var nog höjdpunkten med 24 plagg rätt in i garderoben. Men jag har ändå köpt vettiga grejer som jag gillar och som känns jag. Vissa plagg har jag använt hur mycket som helst. Och jag kan lugna er med att jag har sansat mig under andra halvan av året. Men här kommer en bekännelse. Dock föll jag lite på målsnöret. I december införskaffade jag faktiskt ett nytt plagg! Men, jag tänker att det kanske inte var en alltför stor synd för jag har ändå hela tiden haft fint hantverk och småskaligt i tanken som möjliga undantag. Jag får återkomma till det plagget i ett eget inlägg. Och det kan hända att jag fick en mössa i julklapp med...
Många som hakar på sådana här utmaningar gör det lite som avgiftning. Särskilt om det handlar om köpstopp. Jo, jag behöver kanske avgiftas lite nu och absolut inte gå in i det här året på samma sätt som förra. Och hur tänker jag då gå vidare 2020? Blir det Circular fashion challenge i år igen? Jag kommer fortsätta i stort sett som förra året. Det blir second hand för nästan hela slanten igen. I år kommer nog nog dock i större utsträckning tillåta mig småskaligt hantverk och schysst produktion. Jag var ändå lite snål med det förra året. Samt att jag kommer göra mer genomtänkta köp och inte bara köpa utan eftertanke även om det är second hand. Jag ska försöka att mer aktivt hitta det som saknas i min garderob och sedan leta efter specifikt det. Jag har t.ex. hittat ett behov för en speciell modell Dr Martens. Jag hoppas jag slipper köpa dem nya. Annars fortsätter jag med klädbyten med jämna mellanrum som de senaste 10+ åren plus att jag tänker försöka besöka fler offentliga sådana, även om min storlek oftast inte finns. Jag menar, vi tjockisar måste ju också våga oss dit för att det ska finnas kläder i den kategorin med. Och jag kan redan förvarna om att det kan hända att det inköps en kaftan från Monki om de kommer med nya i min favoritmodell. Annars går det fint att hitta dem i andra hand med. Jag hittade två förra året.
Lite så tänker jag mig. Det blir mer eftertänkt slow fashion helt enkelt, och alltid second hand i första hand! Second handkläder har blivit en nygammal passion för mig och jag känner att jag har hittat tillbaka mer till mig själv. Övriga utmaningar jag ska jobba med är det där med maten. Jag fick Portionen under tian i julklapp och känner mig väldigt pepp på att bättra mig med maten. Jag ska äta bättre och mer klimatsmart mat och skärpa till mig med matsvinnet. Jag tänker att både klimatet och min plånbok blir gladare av det. Och jag ska sticka mer. Jag har i ett par år haft en borttappad stickmojo så jag hoppas den är tillbaka igen. Själv då? Är det utmaningar eller nyårslöften som gäller? Jag tänker att det blir ett bra år i alla fall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar