Vatten på min kvarn

I våras begick jag en hållbarhetssynd och okynnesköpte fyra klänningar från Monki bara för att jag ville och kunde. Jag upptäckte Monkis kaftaner lite efter alla andra och har sedan dess fått leta upp dem på begagnatmarknaden. Inget problem för mig eftersom jag ju föredrar begagnat framför nytt men i våras kände bara att allt var så trist och kände att jag för en gångs skull inte ville leta och hitta begagnat efter alla andra utan unnade mig en ny kaftan. Och med denna även tre andra kaftaner/klänningar eftersom "jag ändå skulle beställa" och jag kände liksom att jag var värd det eftersom våren varit så tråkig. Ja, jag tröstshoppade helt enkelt vilket jag verkligen inte förespråkar. Man kan ju säga att karma tog mig eftersom alla fyra klänningar var defekta. En hade en lång och tydlig tråddragning, en hade ett litet hål och en defekt i tyget på ryggen, en hade en lös hank och en hade ett megahål vid en söm. 

 

 

Jag gnällde om att Monki har kass kvalitet och försökte deala med dem. Det gick sådär. Jag inte var sugen på att skicka tillbaka eftersom åtminstone en av dem var helt slutsåld och jag misstänkte att fler kunde bli slutsålda så jag ville inte ta risken att missa plaggen. Jag var dessutom tvungen att beställa mina plagg igen om jag ville ha nya hela plagg och då ligga ute med massa pengar eftersom det skulle dröja åtminstone två veckor innan jag fick tillbaka pengarna för de trasiga plaggen. Det tyckte jag var skitdålig service vilket jag också talade om för dem och behöll mina trasiga plagg. Jag fick då i alla fall 20% tillbaka av priset på hela min order vilket var någonting i alla fall. Och så lagade jag plaggen. 

De här klänningarna, hur fina de än är, förde ändå en viss bismak med sig eftersom jag totalt utan behov okynnesshoppade nyproducerat vilket är inte min grej. Det kändes liksom som att kosmos försökte säga mig något och jag kände att nyproducerat från ett företag som ägs av H&M och luktar fast fashion lång väg. Jag ska helt enkelt hålla mig borta från det. Jag fick ju inte heller så jättebra vibbar av Monki. Alltså, jag älskar verkligen deras kläder rent stilmässigt då de har mycket oversize i snygga modeller och mycket färg och mönster. De har också väldigt bekväma plagg. Jag kände dock att kvaliteten lämnade en del att önska även om folk runtomkring mig sa att de aldrig haft några problem med defekta plagg. Min erfarenhet var ju ändå att fyra av fyra var kass och det lämnar sina spår även fast jag tänkte att jag kanske hade otur. 

En liten faktaruta om Monki då. De ägs som sagt av H&M group och har funnits sedan 2006. De är i grunden systerföretag till Weekday och Cheap Monday (som ju inte finns längre) vilka tre företag blev uppköpta av H&M 2008. Monki är en svensk kedja men de har inte kundservice på svenska märkte jag vilket är lite märkligt. Deras första butik öppnade 2006 i Göteborg och de har idag butik i 20 olika länder. De marknadsför sig gärna som lite extra hållbara genom att meddela att all bomull i deras kläder är lite bättre. Bomullen är antingen ekologisk, BCI eller återvunnen tydligen och visst, det är väl bra. Vidare om man läser på deras hemsida berättar de att de inte använder päls, regnskogsprodukter eller pvc bl.a. och det är också bra. Monki i Göteborg och Stockholm är dessutom HBTQ-certifierade vilket också är viktigt och bra. Visst finns det mycket bra med Monki.

Men kolla här. Här är en av de klänningar jag köpte av min personal clothing dealer i veckan. Den var oanvänd och bara tvättad. Det är exakt samma fel på den som på en av dem jag köpte förra våren och det är ju bara för dåligt! Jag fick verkligen vatten på min kvarn vad gäller Monkis kvalitet. Den är kass helt enkelt. Men kan man förvänta sig något annat när vi snackar fast fashion? För det är ändå vad det är. Läser man om Monki hos Good on you kan man se att de är en bit på väg genom bl.a. ekologisk bomull och djurvälfärd och de är ändå hyfsat transparenta i sin produktionskedja. Men deras enorma sortiment, många kollektioner och billiga priser är ändå belägg nog för att det är fast fashion och tanken är inte att plaggen ska hålla i evigheters evighet och då är de inte bättre sydda än så. Slöjdläraren i mig mässar om min trasiga söm att "Det är därför man ska sicksacka kanterna!". 

Nu kan ju som bekant jag sy. Alla kan ju det. Jag har redan lagat klänningen. Ok, vi snackar inte perfektion här men klänningen är användbar, vem ser egentligen lagningen utan att syna klänningen i kanten och vad gör väl det om det syns att jag lagat den? Jag gillar min klänning ändå och man kan ju säga att jag återigen lärt mig att jag inte ska köpa nyproducerad fast fashion. Det gjorde jag i och för sig inte heller eftersom klänningen var i andra hand. Fast den var oanvänd. Men ni fattar poängen. Kläder idag har ingen bra kvalitet och då är det lika bra att köpa begagnat. Det är liksom inte befogat att öpa nytt för det håller inte måttet ändå. Vill man ha kvalitet kan man lika gärna sy själv.