Något jag aldrig skulle köpa second hand...

För exakt en månad sedan bloggade jag om mitt dilemma med gummistövlar. Jag nämnde till och med att gummistövlar är något jag inte skulle köpa second hand. Inte pga nån fräschhetsfråga eller något utan mer för att jag har gått på för många nitar med gummistövlar. Gummistövlar ska få kärlek för att hålla och det är inte säkert att stövlarna i second handbutiken fått. Ett par till synes fina stövlar kan läcka som såll och den risken tar jag inte. Är det något annat jag inte skulle kunna tänka mig att köpa second hand?

Jag har även tidigare bloggat om att skor är något andra kan ha aber med. Jag har full förståelse för att vissa har speciella behov vad gäller fötter och andra tillstånd som gör att ingådda skor är inget för dem. Jag har dock inga sådana aber och jag menar även att det inte är svart eller vitt. Man kan hitta nya eller i stort sett nya skor på second hand och det borde funka för alla. Skorna på bilden, som är använda men fina, köpte jag för 30 spänn på Majornas megaloppis i våras. Så inte skor heller alltså...

Badkläder då? Jag är egentligen en baddräktsperson men i somras insåg jag nyttan med bikini. En kombinerad hundpromenad och badutflykt kan innebära att man inte kommer ur badkläderna på ett tag och det kan innebära otrevligheter i längden. Och att krångla av sig hela baddräkten bakom en handduk på badplatsen är bökigt. Då kan bikini vara smidigt. Det underlättar dessutom toabesök. Så jag slog till på en helt ny bikini-bh som bara var provad i en facebookgrupp och efterlyste underbyxor i en annan. Jag fick napp på de svarta som synes på bilden nedan. De var använda men i bra skick. 50 spänn fick jag ge för dem. Som hittat. Och inte det minsta äckligt med använda bikinitrosor enligt mig.

Men underkläder då? Där går väl min gräns? Jag läste faktiskt en kommentar någonstans tidigare i år om att köpa underkläder second hand inte är värre än att sova i hotellakan. Det är även något de pratar om i andra avsnittet av Återbrukspodden. Och det finns en poäng i det! Jag menar, det är ju tvättat! Förra månaden köpte jag faktiskt hela sex bh:ar i en facebookgrupp. Jag har inte köpt nya bh:ar på flera år och de jag har är mer eller mindre trasiga och lagade. De funkar ett tag till men det kommer behövas köpas nya inom en överskådlig framtid så jag passade på när jag hittade fina och begagnade i min storlek för 100 kr styck. Jag har en på mig i detta nu faktiskt. Den sitter jättebra. Två av dem satt lite mindre bra men de kommer få gå vidare till någon som de passar bättre på. I en av poddarna om hållbart mode jag lyssnar på sade en av dem att hon aldrig kunde tänka sig att köpa begagnade bh:ar. Men varför inte? Om man kan köpa andra kläder second hand menar jag? Bh:ar är ju tvättningsbara och jag är då inte äcklig på brösten i alla fall! Trosor skulle också funka om jag hittade lite finare och fräschare enligt mina preferenser. Är jag äcklig nu?

Så alltså, det finns knappt nåt jag inte skulle köpa second hand. Men ok, jag kan känna lite äckel över vissa grejer. Matrester är inget jag uppskattar. Så lite solkiga textilier med misstänkta matfläckar på kan få lämnas därhän, om jag känner att det känns lite blä. Men det är inte ofta jag känner så. Det där med att second hand är äckligt är bara en fix idé som sitter i ens huvud menar jag. Någon där emot?