lördag 29 augusti 2020

Aldrig samma kläder två dagar i rad

Det ska erkännas, jag är en tönt. Någon gång i ca 12-årsåldern eller så kom jag på att det var pinsamt att ha samma kläder två dagar i rad. Det är ju så klart inte sant. Folk kan ha samma kläder hela veckan om de vill, jag bryr mig inte och dömer ingen. Men jag har liksom fortsatt på det spåret. Och har man, som jag har, rätt mycket kläder, så är det ju rätt bra att byta varje dag för att få spinn på dem. Och jag tänker att det är lite grand som med skor, plaggen behöver kanske vila och svettas ur lite tills nästa användning. Och så tycker jag ju att det är så kul med kläder att jag vill ha "nytt" varje dag och hitta nya kombinationer, även om jag är urusel på att kombinera. Så härmed tänkte jag presentera hur min vecka har sett ut. För veckan är ju bara fem dagar. På helgen kan det bli sunk och samma för hela slanten. Men det är en annan sak.

I måndags blev det denna pärla av pärlor. Denna klänning har min mycket begåvade kompis Anna sytt i tyg från Skroten och jag köpte den av henne på tjockisloppisen i vintras för 20 kr. Sjukt va? Bältet är från Stadsmissionen second hand vid Stigbergstorget och kostade 30 kr. Skorna är från Freeport och således nyköpta, men jag har haft dem i typ fem år. Och de är lika fina fortfarande.

Tisdag då. Nyköpt karmaklänning från Monki. Den största lärdomen jag gjort. Kläder ska inte köpas nya. Defekterna hopar sig. Men jag gillar den ändå. Printet och modellen är helt upp vmin alley. Skorna är mina favoriter som behöver rustas upp av skicklig skomakare. Jag letar fortfarande efter den där som ill rädda skor. Vet du någon? De har redan lagats men behöver mer kärlek. Jag köpte dem för 25 kr på megaloppisen i Majorna förra året. Och så har jag leggings från Indiska. Mina vanliga som jag har på mig varje dag. Modellen alltså. Inte just det här exemplaret. Dock kan jag använda samma par flera dagar i rad. Det där är ju en accessoar. Underkläder, you name it.

I onsdags kände jag för flowy kaftan. Den här pärlan från Dots'n'bows fick visas upp för offentligheten. Jag trodde inte jag gillade den här modellen så mycket men det gjorde jag! Den är krympt medelst tvättmaskin eftersom jag är en kortis. Skorna är köpta på Tradera och under har jag faktiskt en kjol från Smyrna second hand. Jag gillart!

Men jag tyckte det var lite kallt i onsdags och nu är den jävla hösten på intågande så jag pälsade på mig lite mer i torsdags. Jag tog på mig en klänning jag köpt i en facebookgrupp för tjockisar för 30 kr och en tjockare tröja från Gudrun Sjödén. Tröjan köpte jag från Sellpy i våras men den var både fläckig och lite trasig så jag reklamerade den och fick 300 kr tillbaka. Den kostade 300 från början. Så. Himla. Bra. Det funkar alldeles utmärkt att reklamera från Sellpy och jag har skrivit ett helt inlägg om det här. Såna där leggings ni vet hade jag också och skorna jag fyndade i våras i facebookgruppen Circle of clothes. De är så jäkla fina och jag älskar dem! Men de skaver som fan. Får hårdanvända dem lite mer. 

Och så igår, fredag. Jag har liksom någon bild om att man måste äga jeans. Men det funkar ju inte på mig! Jeansen i fråga plockade jag på mig på klädbytardagen på Frilagret i vintras och de passar typ, men jag klär ju inte alls i det! Jag gjorde det en gång i tiden, när jag var "smal", men det här... De både åker ner så jag får dra i dem hela tiden och de klämmer på magen så jag får ont i den. Konstigt! Men de får stanna ändå. De får väl gå till vardags. Jag har dessutom kortat dem med mitt favorittrick, dvs satt i resår. Jag hade ett linne på mig som jag köpt på en annan tjockisloppis och koftan är från Lindra när de fanns en butik i Backa och den är ett av mina mest använda plagg. Den funkar fan till allt! Till och med jeans trots allt. Sneakersen är från Erikshjälpen Kortedala och är numera mina skitskor för hundpromenaderna. De är också väldigt använda. Och trasiga. Och byrackan är begagnad som vanligt. 

Så, det var det det. Idag har jag helt andra kläder på mig. Hur göt du då? Samma kläder flera dagar i rad eller icke?

fredag 28 augusti 2020

Jag sålde min själ till sociala medier

Ok, jag har sålt min själ lite grand. Jag är egentligen fullständigt nöjd med mitt lite retro format med blogg och dessutom denna domän som inte är den mest fräsiga. Jag fattar att jag borde ha en egen domän om jag ska "bli nåt", men jag gillar det så här. Det viktigaste är att folk läser, gillar och lär sig. Inte att jag ska bli nån jäkla influencer.

Men ok då, jag har sneglat på lite olika stilkonton på instagram och insett att ingen i den sfären kommer följa mig så länge jag fortsätter lägga upp bilder på veckans gays och snäkid plates. Så jag skaffade till slut ett konto till. Det är tydligen på instagram man ska hänga om man vill bli nåt stilmässigt. Och jag tycker ändå att jag har något att säga.

Så, kanonkulanstilen heter mitt "nya" konto som jag haft sedan i juli. Där lägger jag bara upp bilder på kläder, second handfynd och sådant som har med hållbart mode att göra. Inga bögar men en och annan byracka blir det. Följ mig gärna om du vill! Där kan man ibland få se sånt som man inte får se här.


Som mig i den här Icaklänningen t.ex. Den är najs. Trots att inte Ica är ett känt och fräsigt modehus direkt. Köpt för 45 kr på Erikshjälpen i Frölunda.


Eller hur jag ser ut när jag har klänning i skogen. För byxor är fan jobbigt alltså. Valkr och byxlinning hör inte ihop. Lite second hand/loppisoch lite nyprocerad och omsytt, från flera år tillbaka, på den bilden.


Eller den här retrobilden från 2011. Är det retro då? Tröjan från Adidas köptes på Tradera och har fått vandra vidare till min student pga blivit tjock. Jag alltså. Ölen var god förresten. Så, välkommen in att följa. Om du vill. Och om du gillar det jag vill säga. Jag fick för övrigt 100 följare härom dagen. Sen var jag nere på 99 igen. Jag fårrensa bort snuakiga gubbar som försöker kontakta mig hela tiden. Det händer aldrig på mitt vanliga konto. Just saying.

tisdag 25 augusti 2020

En något försenad overshoot day

Eller försenad och försenad, den är för tidig varje år. Den ekologiska budgetens dag har kommit tidigare och tidigare varje år. Vi lever som om vi har ca 1.7 jordklot istället för ett enda, och news flash, det har vi inte. Förra året inföll overshoot day 29 juli och det är tre dagar tidigare än 2018. På overshoot day är vår ekologiska budget slut och vi lever på lånade tillgångar. Vi kan ju lätt räkna ut att vi är doomed. Mest synd är det ju om kommande generationer som kommer få leva i det.

Men. I år är det dock lite annorlunda. Jag missade overshoot day i årmen jag kan avslöja att den var i lördags. 22 augusti 2020 inföll alltså overshoot day. Det är inte mindre än 24 dagar senare än förra året och anledningen till det stavas ju så klart c.o.r.o.n.a. Pga den pandemi vi har har vi inte kunnat, eller fått, flyga som vi brukar. Bilresor har sparats in på när folk jobbar hemma och jag kan ju bara gissa att konsumtionen minskat i det stora hela. Och även om denna pandemi är sjukt läskig är det ändå ganska spännande att se vilken skillnad ett annat leverne och några inställda flyg ändå gör för vår miljö. 

Men, så klart, i Sverige är det ändå rätt mycket business as usual. Vår ekologiska budget tog slut redan 2 april. Förra året tog den slut 4 april. Vi backade i år igen. Det var då fasen... Det går liksom inte att ursäkta vårt leverne mer och gömma sig bakom sin sopsortering. Vi gör ju att hela världens kommande generationer får lida. Hur är det med samvetet egentligen?

Ja, nu missade jag ju att uppmärksamma själva dagen på dagen, men hur tacklar jag overshoot day så här i efterhand? Jo, jag fortsätter gå till jobbet och äta mest vegetariskt. Jag har inte flugit sedan 2003 (vilket är rätt bra om jag får säga det själv) och jag är fortfarande barnfri. Och så satsar jag på slow fashion på olika sätt. I dagarna har jag till exempel dragit fram en gammal surdeg, nämligen en tröja jag började sticka i våras. I garn jag redan hade hemma, jag lovar. Att sticka sin egen tröja är väl ändå slow fashion i sitt nötskal va? Och så lagar jag på. Och varje dag lär jag den yngre generationen om allt detta. Jag kan så klart göra mer men det är i alla fall en början. Vad gör du?

söndag 23 augusti 2020

Loppistips #19: Lindra Wieselgrensplatsen

  

 
Gårdagen bjöd på loppisbesök för jag tyckte det var dags nu. C-ordet verkar ju vara här för att stanna och det sög i loppistarmen. Jag besökte därför ytterligare en favorit, jag har ju som bekant många, som ligger rätt nära mig, nämligen Lindra vid Wieselgrensplatsen. I Göteborg finns det två Lindrabutiker och det här är numera den äldsta efter att den i Backa lade ner och det blev en ny i Gårdsten istället under förra året. Den här ligger på Wieselgrensplatsen 4 och har öppet 11-18 tisdag-fredag och 10-15 på lördagar. Det brukar vara lagom med folk så det går fint att hålla avstånd. Hundar är också välkomna här.


Det är ljust, rymligt och fräscht och det finns lite lagom med prylar, om man inte vill bli överväldigad. Och jag tycker priserna är bra. Så får vi se om jag får skäll den här gången för att jag tycker det. Det brukar jag få när jag uttalar mig, men det är ok. Det finns lite böcker, lite köksgrejer, lite konst, lite textilt, lite barngrejer. Lite av varje helt enkelt. Första gången jag var där tidigt 2019 köpte jag hur mycket tvistsömsbroderier som helst! Den jackpoten har jag inte fått igen men man vet aldrig vad man hittar här. 

 
Nytt för denna gång för mig igår var denna lilla retrohörna. Den var gullig. Det fanns väldigt gulliga gamla barnkläder om man gillar sånt och lite gamla band och fransar, som jag gick mer igång på. Och märk väl den superfina ryamattan på golvet!


Så det här med kläder då. Det finns en hel del! Lagom mängd igen, om man som sagt inte vill bli överväldigad. De har dessutom en ställning med större storlekar vilket alltid är trevligt. Men som det brukar vara för mig så har jag hittat flest plagg som inte hängt i tjockisrutan. Det där med tjockisrutan är ju inte en absolut sanning när det gäller second hand och loppis. Det brukar dessutom finnas en hel del vintage i butiken och ibland kan man ha sådan tur att de har halva priset på kläder. Då kan de där vintageplaggen bli nästan lite snuskigt billiga!

 
Bland mina bästa fynd är nog de här två tröjorna. Båda är 100% bomull, båda är från H&M och båda är randiga. Jag är löjligt förtjust i randiga tröjor. Och särskilt den gråa gillar jag. Den är i lite tjockare interlock och dessutom i ekologisk bomull. För den rosa får jag däremot alltid komplimanger när jag har på mig. Och förutom dessa har jag hittat en kimono, den fantastiska blommiga kjolen jag skrev om här, en collegetröja, sneakers, en tygpåse med Mumin på och mycket mer. Det är inte så illa med tanke på att det är en ganska liten butik ändå. Det tycker jag återigen är ett tydligt exempel på att även tjockisar kan hitta kläder second hand. Det behöver inte ens vara ett jättestort utbud för att hitta grejer.


Igår hittade jag en gaffel, en pytteliten plastburk till hundmat och detta lilla kitschiga fack. Eller om det är en börs. Necessär kanske? Detta till priset av 12 kr. Det kitschiga facket/börsen kostade 10 kr. Resten kan ni räkna ut själva. Jag tycker för övrigt alltid man hittar oumbärligt kitsch på Linda på Wieselgrensplatsen. Tidigare har jag bl.a. hittat muggar i form av svanar och en nattlampa i form av en ananas. Sådant man behöver helt enkelt. Jag kan också avslöja att de har en skyltdocka som saknar en arm pga mig. Inte mitt fel att den inte höll och hade dålig balans när jag gick förbi. Men passa på att besöka denna trevliga butik nu! Jag tror inte du kommer ångra dig! Man ångrar väl aldrig ett loppisbesök väl?

torsdag 20 augusti 2020

Dagens hållbara outfit #16

Förra veckan hade jag en dag på mig två plagg som det skilde 1090 kr emellan i inköpspris. Det ena plagget var begagnat, det andra var nytt. Idag har jag haft två begagnade plagg där det ena kostade tio gånger så mycket som det andra. Ni kan säkert gissa hur det ligger till. Klänningen undertill köpte jag på vinterns tjockisloppis för 40 kr. Jag älskar den! Precis så basic och casual som jag gillar ibland. Fast jag gillar ju over the top med. Klänningen är från Ellos från början och supermjuk. Tycker jag i alla fall. Den är så najs att jag inte ens störs av de fyra procenten elastan som samsas med bomullen och viscosen i tyget. Väldigt värd sina 40 kr kan jag säga.

Ovanpå den har jag den där kaftanen jag skrivit om och visat tidigare som är i det förhatliga materialet polyester. Men som jag konstaterat innan funkar det i detta plagget. Plagget köpte jag således för 400 kr på Sellpy. Jag gissar att kaftanen kostade 250 kr ny på Monki men det är skitsamma tycker jag. Om jag verkligen vill ha något kan det få kosta lite mer även om det är begagnat. Och jag ville verkligen ha den här just då. Så så kan det bli. Skorna är också från Sellpy och deras utförsäljning av Saucony. Jag har egentligen inga belägg för det men jag gissar att jag inte köpte dem för överpris i alla fall.

tisdag 18 augusti 2020

Dots'n'bows

Dagens småskaliga tips från mig är fantastiska Dots'n'bows. Det kan hända att jag har snöat in rejält på kaftaner och här snackar vi kaftaner med stort k! Gillar man färg och mönster är det hit man ska gå. Virtuellt då, för någon fysisk butik finns inte men väl en webbshop. Jag upptäckte Dots'n'bows genom att Jocelyn, som jag tipsade om tidigare i somras, rekommenderade deras kaftaner och jag blev rätt såld.

Jag beställde ganska omgående den här. Visst är den fräsig! Plaggen från Dots'n'bows sys på beställning så man får räkna med lite väntetid. Sex veckor ungefär är standard men det är det värt! De har kaftaner i fyra olika modeller och det här är den som rätt och slätt heter kimono/kaftan. Den är i helt underbar viscose och när jag har den här på mig förstår jag att viscose förr kallades för konstsilke. Den är verkligen superlen och mjuk!

Och den kan kombineras så här. Jag har ju insett att mönstermix är min grej och jag tycker nog ändå att jag lyckades rätt bra med den här kombinationen. Starka färger är ju bäst tillsammans. I övrigt på bilden har jag på mig en 10-kronorsklänning från tjockisloppis, ett bälte från Stadsmissionens second hand vid Stigbergstorget och skor från Sellpy. Jag gillart!

Lite om själva Dots'n'bows då. Det första man möts av på hemsidan när man klickar in där är ledordet: Färgglada plagg till alla kroppar och tillfällen. You had me at hello kan man säga. Företaget finns i Östersund och alla plagg sys i deras egen ateljé. Produktion i Sverige alltså! Bara en sån sak. Deras idé är att man ska välja kvalitet framför kvantitet och att vi konsumenter ska välja kläder som har högre standard. På hemsidan uppmanar de oss att handla färre och finare plagg med hållbar produktion och så lite miljöpåverkan som möjligt. När man dessutom köper svensk produktion kan man ju räkna med att det inte handlar om några slavförhållanden. 

Och jag blev så kär i min kimono/kaftan som blev som en liten sommarpresent till mig efter en rövig vår att jag passade på att köpa en till när det var lite utförsäljning i webbshopen. I juli släppte Dots'n'bows några kaftaner, som var antingen andrasortering eller på annat sätt blivit uppsydda och inte sålda, lite billigare så jag slog till på den här färgbomben till ett nedsatt pris. Annars kostar alla deras fyra kaftanmodeller 1100 kr. Det blir liksom inte att man hoardar på impuls då (eller?) och om man inte är knasig tar man bättre hand om sina plagg om de har kostat en lite större slant. Den här heter för övrigt kaftan med knytband och är fabulös. Dock tror jag att den första modellen jag köpte passar mig lite bättre. Så nu vet jag det i alla fall.


Och ok då, jag har hoardat lite, men den här fick jag faktiskt tag på begagnat i Fancy Fatshion på facebook. Denna heter kaftan med fall och just mitt exemplar har knappar. Modellen har inte det by default men man kan köpa till det för ett par hundralappar. Och det fina med de här kaftanerna är att i stort sett vilken kropp som helst kan passa i dem och de är inte direkt något alla springer runt i. De köper nämligen in en mängd tyg, syr på beställning, och när tyget sedan är slut är det slut. Det blir som en liten minikollektion kan man säga som sedan inte återkommer. Jag gillar unika plagg och nu är det bara en av deras kaftanmodeller jag saknar i min garderob. Men jag får nog hålla mig lite nu. Ingen överkonsumtion!

Nu har Dots'n'bows inte bara kaftaner utan även massa annat fint! De har superfina klänningar i olika modeller, jumpsuits, haremsbyxor, byxkjolar, tunikor och mycket mer. Dessutom gör de måttbeställda bralettes som ser helt amazing ut! En sådan kommer jag helt klart beställa i framtiden. Och det är inte bara Jocelyn och jag som gillar Dots'n'bows. Vill ni se lite feministisk power sporta dots'n'bows är det bara att gå in på Stina Wollters instagram. Och passa på att följa Dots'n'bows med. Om ni gillar färgbomber som jag!

fredag 14 augusti 2020

#5: Glöm inte bort herravdelningen

Så var det det där med herrkläder då. För ja, i regel är män större än kvinnor. Längre och kraftigare framför allt. Och just för att män inte riktigt har samma vanor vad gäller klädanvändande är ofta herrkläder av bättre kvalitet än vad damkläder är. Män har inte riktigt samma tendens att överkonsumera plagg som sedan används alldeles för lite för att sedan rensas ut i förtid. Nu generaliserar jag ju men det är ändå vanligare att män använder sina plagg tills de är helt utslitna än att kvinnor gör det. Därför är herrkläder i bättre kvalitet. När jag för 10 år sedan fick för mig att köpa massa ulltröjor på second hand för att sedan filta i tvättmaskin a la DoReDo hittade jag inte en enda tröja i ren ull på dåvarande Emmaus. Det var bara akryl och bös och på sin höjd hade plaggen typ 3% ull. När jag gick över till herravdelningen däremot hittade jag mängder med tröjor i ren lammull och merino och inte kostade de mycket heller.

Alla kroppar är ju olika så varför skulle inte ett herrplagg kunna sitta bättre än ett skapt för damer? Och kombinerar man dessutom tips nummer 2, det här med att sy om och ändra, kan det bli hur bra som helst. Själv har jag hittat min regnjacka i herrmodell för 75 kr. Passar utmärkt och med lite grejande har jag kortat ärmarna till min längd. Även regnbyxorna är i herrstorlek och har kortats. Båda med favorittrickset: resår.

Och skjortor alltså. Jag har aldrig gillat figursydda grejer så herrmodell har alltid känts rätt för mig. Den här skjortan förvärvade jag på en klädbytardag. Min kollega hade köpt den till sin sambo som aldrig gillade den och jag plockade på mig den för att ha som överdrag på jobbet bara. Så frös jag en dag och drog på mig den över en Gudrunklänning och fick till den här härliga kombinationen! Jag insåg att jag tyckte skjortan var alldeles för najs för att vara slitig jobbskjorta så den uppgraderades till finskjorta i garderoben istället. Så kan det bli.

Har man dessutom stora fötter är herravdelningen också en bra grej att leta i. Själv har jag dock 35-36 så några herrskor har det inte blivit för mig, konstigt nog. Eller inte. Men det här med att inspireras av herrgarderoben och att använda mer unisexplagg är ju ändå rätt najs. Och här gäller ju samma sak som med vad det står på storlekslappen: du bestämmer själv hur du vill att plaggen ska sitta.

Och därmed var min ingrottning till ända. På riktigt, man kan hitta i stort sett allt man behöver second hand, även om man är tjock. Man kanske får leta lite mer bara, men det är ju inga bekymmer. Då hinner man ju fundera över om man verkligen behöver plagget. Och för mig blir letandet lite av en sport. Men nu är jag nyfiken: vad tycker du om mina tips? Har du några egna erfarenheter? Har du fått nytta av mitt inlägg någon gång? Har jag lyckats inspirera? Det vore toppenkul om du kommenterade eller hörde av dig!

torsdag 13 augusti 2020

#4: Passa på på tjockisloppis

Tjockisloppis är verkligen the shit! Och man behöver inte vara hoarder som jag för att uppskatta det. Fyra gånger har jag besökt tjockisloppis och två gånger har jag arrangerat det och varje gång har jag gjort finfina fynd. Några av mina bästa plagg kommer från tjockisloppis kan jag meddela. För tänk dig vilket paradis med en klädloppis där majoriteten av plagg mer eller mindre passar! Och det är alltid så himla peppig och mysig stämning vid sådana här tillfällen att man egentligen bara kan komma dit och hänga om man vill.

Jag håller till i Göteborg och efter vår senaste loppis vi hade en februari har vi startat upp en facebookgrupp för att förenkla samordning av framtida loppisar. Den heter Plus-size loppis i Göteborg och ni är hjärtligt välkommna att gå med. Det finns motsvarande grupper i Stockholm: Stockholmsloppis för stora storlekar och i Malmö har det anordnats Big ass loppis. Men jag tänker att det måste ju finnas möjlighet till detta även på mindre orter. Jag menar, överviktiga finns ju överallt och jag uppmuntrar verkligen att man fixar ett sådant event själv, om det inte redan finns på orten. Eller varför inte en klädbytardag kanske?

Vi, jag och min Anna, har gjort såhär. Med bra framförhållning har vi bokat lokal och sedan hört oss för både bland vänner och i facebookgrupperna Fatshiochatten, Storstilat och Alla storlekar är vackra för ett få tag på säljare. Väldigt trevliga grupper för övrigt. Och så har vi främst bjudit in via facebook men senast gjorde vi även flyers. Själv har jag hittills inte sålt, bara shoppat sönder mig, men jag tänker att nästa gång kan det nog bli av med lite försäljning. De gånger vi arrangerat loppis hittills har vi gjort så att varje säljare har fått låna en klädstång och haft ansvar för sin egen försäljning. Nästa gång är vi nog sugna på att testa "barnmarknadsmodellen" med att man får lämna in sina uppmärkta kläder till oss och så hjälper vi till med försäljningen. Någon som har erfarenhet av den modellen? Fördelar och nackdelar? 

Och som sagt, jag har vid samtliga tillfällen jag besökt och arrangerat tjockisloppis hittat riktiga fynd och vid våra arrangemang har jag typ köpt sönder mig. Nej, jag ska inte peppa till överkonsumtion men när man väl får chans att besöka ett sådant här evenemang är det så peppigt och härligt och jag har liksom passat på. Mitt absolut bästa är en oversized tröja jag använder som klänning som kommer från samarbetet mellan Sonia Rykiel och H&M. Jag har använt den hur mycket som helst och känner mig alltid fab i den och får ofta komplimanger. Den funkar både lite mer till vardags och när när det är dags att klä upp sig lite. Det ultimata plagget helt enkelt. Den är för övrigt i storlek medium, apropå att skita i storlekslappen, och jag köpte den i ett paketpris om 300 kr med ett gäng andra plagg. Som hittat!

En annan riktig favorit är den här hemsydda kimonokaftanen jag köpte på en tjockisloppis jag besökte förra sommaren. Den är väldigt skön och bara det faktum att den är hemsydd gör ju att den är one of a kind. 50 spänn kostade den. Vilket kap!

Och så min älskade prickiga klänning som Anna sytt under slöjdutbildningen som jag skrev om här. Den är så fabulöst snygg och så välsydd att det inte är klokt! Och jag använde den vid ett speciellt tillfälle som jag skrev om senast. Den premiäranvändes när vi firade min sambos födelsedag på Vann spa i Bohuslän. Det enda sköj vi gjort sedan i februari. Men oroa er inte, det var coronasäkert och vi höll avstånden.

För att läsa mer om mina tjockisloppisbravader hänvisar jag  till detta, detta och detta inlägget. Visst blir du lite sugen? Det är verkligen världens bästa grej med loppis för större storlekar om man själv är modell större. Det finns vissa hoardertendenser i den här gruppen med och felköp görs alltid så det finns alltid något att sälja. Hör gärna av dig om du vill ha lite tips och råd för att arrangera en egen tjockisloppis och bor du i Göteborg: gå med i gruppen som sagt! Så hoppas jag att vi kan få chans att ordna någon igen om inte en allt för lång evighet när det har lugnat ner sig med the c-word.

onsdag 12 augusti 2020

#3: Facebookgrupper - en brunn att ösa ur

Dags för nr 3 på min lista. Tycker man att det är svårt att hitta kläder i större storlekar i fysiska second handbutiker pga litet utbud kan jag verkligen rekommendera att kika i alla de facebookgrupper som finns. För det finns massor! 

Den jag tycker alla bäst om är Fancy Fatshion. Det här är nog den grupp där kläderna tilltalar mig mest och det är ett enkelt system både att köpa och sälja genom att man lägger in plaggen i olika album utifrån vad det är för plagg. Den här gruppen känns lite mer laid back och är inte så fruktansvärt strikt som vissa köp- och säljgrupper kan vara. Jag har hittat en hel del i den bl.a. ett par fina kaftaner från Monki, sådana där som jag gillar. Jag har även köpt min superfina mopströja och ett hemsytt linne med älvor på. Här kan man helt enkelt hitta de mest fräsiga kläderna enligt mig. 

Det finns flera grupper som är specialiserade på just damkläder i större storlekar. Kläder för storvuxna kvinnor, Säljes/Köpes, Damkläder större storlekar L-XL-XXL-osv.! och Köp och sälj PLUS-kläder är tre exempel. De här grupperna är ganska snarlika varandra och "riktiga" köp- och säljgrupper där man garanterat kan hitta grejer. Tyvärr tycker jag att de är lite röriga dock, med lite luddiga regler och en lite lätt kaosartad struktur. Det gör att jag inte blir superpepp på att leta där men kanske passar de någon annan bättre. Jag har dock fyndat en klänning för 30 kr och lite annat smått och gott i dessa grupper så visst finns det potential. 

Personligen är jag egentligen mest förtjust två andra köp- och säljgrupper som inte är specifikt för större storlekar. Min favorit är Circle of clothes där jag köpt en hel del, bl.a. den här klänningen från Monki. Ja, jag gillar Monki. Man får scrolla en hel del för att hitta lite större storlekar ibland men jag upplever att det smyger in plagg i större storlek i trådar där man minst anar det. Modet är ju som sagt mycket oversize just nu så. Och inte alltför sällan läggs det ut hela trådar med kläder i plusstorlek och då går de åt i en rasande fart kan jag säga! Och i denna grupp är det ordning och reda som gäller. Det är tydliga regler och alerta admins så inte mycket slinker igenom. Här kan man både göra superfynd, som skorna jag fick för en spottstyver för ett par månader sedan, och köpa felköpta och oanvända kläder för närmare nypris. Jag gillar gruppen skarpt.

En annan favorit är ändå Gudrun Sjödén Köp & Sälj trots att jag har mina betänkligheter kring GS. Och gillar man sådana här kulturtantiga kläder är denna grupp super! Gudrunkläder är dessutom ofta rymliga och kroppspositiva och finns upp till storlek xxl. Här är det också ordning och reda med alerta admins och här krävs det dessutom att man skriver med material och mått på plaggen i sina annonser vilket är guld! Nu är ju Gudruns kläder rätt pricy, så även denna grupp, men visst kan man hitta pärlor här med! I höstas köpte jag t.ex. en fin kjol för 195 kr och plaggen är ju i regel av bra kvalitet så den kommer jag kunna ha i många många år. Och apropå kulturtanter så är även dessa grupper trevliga: KLÄDD I KONST OCH ANDRA VACKRA KLÄDER - KÖP OCH SÄLJ (varför skriker de?) och Vamlingbolaget Köp & Sälj.

Och om man nu gillar fancy märkeskläder finns även gruppen Labels we love. I gruppen finns en lista på vilka märken som är godkända att lägga ut och det är fokus på svenska och danska märken. Jag har gått med i gruppen i två omgångar men känt båda gångerna att det faktiskt inte är något för mig. Jag är inte en märkesnörd. Rodebjer och COS går mig obemärkt förbi. Men här kan man garanterat hitta en del också om man gillar det men lite som i Circle of clothes så gäller det att scrolla. 

Sedan finns det även några trevliga instakonton där det säljs tjockiskläder. plussizebloppiss där det är en ny säljare varje dag och det är bud som gäller är ett exempel och plussizesecondhand där bl.a. valflickan och beyondsizes säljer. Själv har jag bara köpt kläder via instagram på kontot dillensutvalda men jag märker ju att instagramförsäljning blir mer och mer vanligt.

Och så har vi ju Sellpy och Tradera med. Det är också bra ställen på nätet där man kan hitta lite allt möjligt och stora storlekar finns det rätt gott om. Sellpy är en favorit för mig, man kan läsa mer om mina erfarenheter här, och Tradera är ju en klassiker. På Tradera kan man ju hitta det mesta man vill ha, t.ex. den här slutsålda klänningen jag snöade in på.

Jag gillar att handla på nätet men som så ofta möts jag av skeptiker och motvalsar när jag förespråkar andrahandsköp i facebookgrupper t.ex. Det vanligaste jag får höra är: "Men jag måste prova". Ja, det går ju inte komma ifrån att det är svårt när man handlar second hand på nätet. I vanliga nätbutiker såsom H&M t.ex. har man oftast fri retur vilket inte riktigt är fallet när man handlar av en privatperson i en facebookgrupp. Sellpy har dock retur och reklamation, vilket enligt min erfarenhet har funkat klockrent. Men ett tips för att lyckas med sina facebookköp är att be om mått om det inte redan står i annonsen och man kan ju alltid börja med att leta efter och köpa säkra kort. Jag vet t.ex. att Indiskas plagg i XL i regel passar mig och även Monkis större storlekar. Jag har dessutom köpt redan befintliga favoriter i min garderob i ett annat print eller annan färg. Då vet man vad man får. Och lets face it, bara för att ett plagg passar vid provtillfället är det inte säkert att man trivs i det ändå vid lite användning. Alla har vi någon gång köpt plagg vi tror är klockrena men som vi sedan inser efter ett tag att de är fel fel fel. Det är ok att testa och inse att det inte var rätt och då är det bara att sälja vidare plagget sedan, vilket jag sett att många gör. Alltså är det ok att handla second hand på nätet och chansa. Cirkuläriteten är ett faktum. 

Så, jag hoppas fler vågar leta second hand på nätet nu! Det är ju dessutom coronasäker shopping. Jag tycker dessutom det är mycket roligare att scrolla igenom andrahandsgrupper efter pärlor än att rota runt i fast fashionbutikers webbshopar. Eller vad tycker du?

tisdag 11 augusti 2020

#2: Kom igång och sy!

Mitt bästa tips för att få det där fantastiska loppisplagget att passa är att sy om det lite. Som jag så många gånger återkommer till så kan i stort sett alla sy. Har du haft slöjd i skolan har du lärt sig grunderna och då kan du helt enkelt sy. Sedan så kanske man måste fräscha upp minnet lite och få lite hjälp men att sy är som att cykla. Så kom nu inte och säg att du inte kan sy. Och att kunna sy, om än bara lite grand, är guld värt när man handlar kläder. För helt ärligt, hur ofta sitter de heeeelt perfekt? Detta gäller både om man handlar på loppis och i vanlig butik tänker jag.

Ok, så det första du ska göra om du kommit på att du vill sy är att ta reda på om du, eller någon annan i din närhet, har en symaskin. Kolla efter instruktionsboken. Finns den inte finns de ofta att hitta på nätet och youtube är fullt av videos på hur man trär symaskiner i alla modeller. Kirrat. Sedan behöver man ju sytråd och så där men det är bara att titta på loppis. Funkar inte symaskinen så bra är det värt att lämna in den på service! När man väl kommit igång och testat och blivit lite vän med sin symaskin är det bara att sätta igång sen. Det finns massor av tutorials på t.ex. youtube. Min to-go-to när jag vill ha sytips är oftast facebookgrupperna. I t.ex. Vi sytokiga eller Sy och skapa om gamla kläder till nya! är två bra men det finns massa fler. Det finns även en grupp för just större sytokiga som är toppen! Man får nästan alltid hjälp och tips i de här grupperna. 

Och med detta vill jag bara peppa till att du kan köpa plagg på second hand som kanske inte sitter helt hundra, alternera om dem och få dem som du vill ha. Kjolen på bilden köpte jag i Tallinn förra sommaren och den gick precis på med lite lätt våld. Den hade från början en paperbag waist som kanske inte är min favoritmodell. Men jag gillade tyget och printet så himla mycket så jag ville verkligen ha den. Fem euro kostade den och efter lite sprättande och syende fick jag istället en kjol med en vanlig linning och resår. Nu sitter den mycket bättre på mig och är dessutom bekväm. Väldigt värt för att få en kjol jag verkligen gillar.

Kjolar är över lag väldigt tacksamt. Det är förhållandevis enkelt att ändra om en tight linning till en med resår. Det är enkelt att sprätta bort linningen och antingen göra som jag gjorde ovan, vika ner en fåll och trä i resår eller varför inte sy på en mudd? Gör det som du trivs bäst i! Och apropå kjolar så är det också förhållandevis enkelt att sy om en klänning till kjol. Nu är förvisso det här ett mindre lyckat exempel på min omsömnad men jag köpte en klänning på tjockisloppis i en färg och modell jag gillade. Den hade fickor och tycket var kraftigt och bra. Men resåren var lite slapp för mig. Jag hade bara tänkt minska den men jäkla vändsömmar och skit gjorde att det gick åt skogen så jag blev sur, kapade hela skiten och det blev en kjol istället. En kjol som funkar skitbra. Med fickor ju! Så det blev ju bra ändå.

Den vanligaste ändringen jag gör att jag kortar plagg eftersom jag är en liten shorty. Det har jag fått göra hela livet så jag har lite rutin på det numera. Jag har även köpt för stora plagg som jag minskat så de passar mig för det är ju relativt lätt att sy in plagg. Men det går också att sy ut plagg som är för små! Hemsydda vintageplagg har ofta breda sömsmåner, just för att man ska kunna sy in och ut plagg vid kroppsförändring eller byte av ägare. Så himla smart! Men man kan också lägga in kilar både här och där för att öka rymden i plaggen med bra resultat! Med avvikande färg och mönster blir det snarare en designdetalj. Man kan också ta en på tok för smal höftväska och sy in band och knäppe så det passar en själv. Fiffigt va?

Mitt favorittricks för att få plagg och passa är att lägga in resår. Som kort och tjock blir det ofta lite märklig passform och udda längder på både ärmar och ben. Min quickfix för det som typ alltid blir bra är att lägga in resår i fållen så kan man kavla upp och kavla ner som man vill. Klänningen ovan som jag köpt i en facebookgrupp var redan ändrad och fållad i ärmarna när jag köpte den. Jag misstänker att den tidigare ägaren inte gillade fransarna den hade. Alltså, lite udda med fransar i ärmsluten ändå. Jag klippte av fransarna och satte in resår och perfekt! Enkelt och ärmar som jag gillar mycket bättre.

Och man kan faktiskt komma långt utan symaskin med vanlig nål och tråd. Och en sax behöver man ju med. Jag har handfållat många par byxor i mina ungdomsår och det är ju liksom bättre att det blir gjort och kanske inte perfekt och man använder det än att plagget ligger och drar och inte blir använt. Jag tycker det är helt ok att göra det lite halvdant och t.ex. nöja sig med att sicksacka kanten i ärmhålan när man klipper ur den och vidgar så den inte skaver och irriterar. Vem tittar en i armhålan ändå? Och som sagt, kom ihåg att du kan sy! Ju mer du grejar desto bättre blir du och ditt nästa loppisfynd kommer passa dig like a boss när du har grejat klart!

måndag 10 augusti 2020

#1: Glöm det där med storlekar!

Det första du ska göra när du går in i en second handbutiker för att hitta kläder som passar just dig är att skita fullkomligt i vad det står på lappen! Många är så himla bokstavsberoende och tänker: "Men jag brukar ju ha den här storleken". En gång för många många år sedan stod jag i ett provrum med en kompis som skulle prova ett par byxor i storlek 36. De passade inte så hon provade 38. De gick inte helt igen så jag sa: "Men då går jag och hämtar ett par 40". Hennes svar var: "NEJ! Jag ska INTE ha ett par 40!!!". Eh, vad är problemet? Det spelar väl ingen roll vad det står på lappen eller? Det viktigaste är väl att plagget passar?

Så här ser det ut i min garderob. Allt från onesize till xxl. Jag har ett bystmått på en bit över metern och magen och rumpan är i  samma liga men ändå kan man hitta kläder i storlek xs/s i min garderob. Flera stycken dessutom. Nu är det ju så här att hur ett plagg sitter på en är väldigt individuellt. Jag skulle vilja påstå att det inte finns två kroppar som är exakt likadana men plaggen är mer eller mindre lika och då är det ju fullt logiskt att plaggen sitter olika på oss. Och det är ju skitbra för vi gillar ju i regel olika!

Personligen gillar jag oversize framför slimmat. Skitbra för det finns ju väldigt mycket oversize på marknaden. Monki går t.ex. i bräschen för det. Fördelen är dessutom att jag kan köpa plagg i större storlekar än "vad som är tänkt" att jag ska ha och använda dem som jag vill. För hur ett plagg ska sitta, det bestämmer vi faktiskt helt själva. Som den här collagetröjan från en klädbytardag i vintras t.ex. Visst, jag brukar slå ett getöga på storlekslappen när jag hittar ett plagg som tilltalar mig men jag avskräcktes inte av att det stod xs/s på den. Den har dessutom rejält jättelånga ärmar vilket jag tänker att rätt få människor ändå har. Och jag gillar det! Ett rymligt plagg kan passa både den pinnsmala som den frodiga, men de sitter helt enkelt bara på olika sätt. Och lika snyggt båda två. Det handlar ju om hur man bär upp plagget. Och gillar du mer slimmat? Skitbra, för du kan du garanterat ta ett plagg i en mindre storlek och få som du vill. Stylingen kan göra susen!

Och när du står där i den där second handbutiken och rotar runt på ställningarna är det ju bra att ha ett ögonmått. Mitt är inte alltid det bästa för jag får ofta med mig både på tok för små och på tok för stora kläder in i provrummet. Men det är ju därför man provar! Och ögonmåttet tränar man upp. Och vad gör det om man provar ett plagg som inte passar? Så är det ju i vanliga butiker med. Det fina med second hand dessutom är att det finns kläder från så många olika epoker där modet har varit olika rymligt eller slimmat. Man lär sig det där till slut vad som brukar funka och inte. Det gäller att utsätta sig för det och träna träna träna!

Tänk utanför boxen! Hittar du ett plagg i ett print eller material som du gillar men misstänker inte kommer passa, kan du använda det på ett annat sätt? Jag har ett par klänningar jag använder som kjol t.ex. Det funkar finfint! Det är dags att släppa alla regler och bestämmelser på hur kläder och mode ska vara och göra det man själv vill och gillar! Och för att hitta det är mitt råd: testa testa testa! Lämna den lilla tjockisrutan i butiken och kolla runt överallt och hitta och prova det du verkligen gillar. Det fina med second hand är allt det finns allt möjligt där, både vad gäller stil, ålder och kvalitet. Och det är ju mer än vad man kan säga om en "vanlig" butik. Det finns något för alla helt enkelt.

Kommentera gärna och berätta om när du struntade i storlekslappens riktlinjer och drog på dig något i "fel" storlek". Mode och kläder idag är väldigt dynamiskt och följer inte alls på samma sätt de strikta reglerna som gällde förr. Det är något vi definitivt kan dra nytta av! Och när man väl kommer igång är det skitkul att testa, styla, kombinera och greja! Det tycker i alla fall jag.

söndag 9 augusti 2020

Mitt bästa, och viktigaste, blogginlägg

För exakt ett år sedan skrev jag mitt absolut bästa blogginlägg. Hittills i alla fall. Om jag får säga det själv. Och det får jag ju. Det har i skrivande stund lästs 1052 gånger och det är helt klart rekord. Det är lika aktuellt idag och jag står verkligen för det jag skrev. Det funkar faktiskt att köpa kläder second hand även om man är tjock. Det är ett mission jag försöker nå ut med och jag hänvisar gärna till detta inlägg om och om igen. Klicka in _här_ för att läsa det, om du nu har lyckats missa det.

Trots detta fantastiska och övertygande inlägg, för jag får fortfarande säga det själv, möts jag ofta av skepsis. Jag får ofta höra att "det där skulle inte funka för mig", "du har en annan stil", "du är inte tjock nog", "det finns inga bra butiker" "jag måste prova" och "jag försöker verkligen men det går inte". Jag respekterar allas upplevelser men jag står ändå som sagt fast vid att om man verkligen vill handla kläder second hand går det, trots liten ort, stor kroppshydda etc etc whatever. 

Därför tänkte jag nu de kommande dagarna grotta ner mig i mina fem tips jag presenterade för ett år sedan och verkligen gå in i dem och förklara hur jag menar, ge konkreta tips och inspiration. För detta är verkligen en hjärtefråga för mig, att second hand ska vara för alla! Så med start i morgon blir det ett inlägg om dagen med massa pepp, tips och exempel. Välkomna åter!

fredag 7 augusti 2020

Dagens hållbara outfit #15: #påmedblusen

Jag hakade visst på nån sorts utmaning till på instagram. #påmedblusen heter den visst. Man ska bära blus varje dag i en veckas tid. Men alltså, jag använder inte blus. Blus är fint, absolut, men det är inte riktigt jag. Jag inbillar mig att det inte riktigt funkar med min figur och det är damigt och vuxet på ett sätt jag inte identifierar mig med. Vad det gäller blus på mig då. På andra passar det. Jag har använt ett fåtal blusar förr. En och annan schysst 70-talare med broderier har funnits med. Men det var många år sedan. Och jag ser inte skjorta och blus som samma sak. Så jag tänkte att denna utmaning skulle glida förbi men jag hakade på så här i slutet en dag i alla fall. Jag trodde inte jag hade någon blus men det här får väl räknas som en ärmlös blus väl? Både den och kjolen (som jag även ingick i förra #dagenshållbaraoutfit) köpte jag på förra årets tjockisloppis. Och så de där stapelleggingsen. Men jag behöver nog inte nämna dem i fortsättningen. Jag använder ju dem varje dag. Så, nu lär det inte bli blus igen på ett tag. 

onsdag 5 augusti 2020

Något är riktigt galet med dagens priser på kläder

En sak har slagit mig. Att kläder är för billiga vet vi ju redan men de är ju galet billiga idag! När jag var liten kunde man få tag på en billig vanlig t-shirt för 39 spänn. Det kan man fortfarande. I tonåren hade jag en rätt ordinär röd långärmad t-shirt från JC som jag använde väldigt mycket. JC har gått i konkurs men jag minns att den kostade 79 kr. På H&M's hemsida idag finns det en vanlig långärmad t-shirt för 79.90. Kläder kostar alltså lika mycket idag som när jag var barn och tonåring. Det är ju helt galet med tanke på att det är över 20 år sedan! Kläder har alltså egentligen inte stigit i pris, sådär i allmänhet. Visst, ett par Dr Martens kostar mer idag än när jag var tonåring (jag köpte ett par för 175 kr när jag var 14-15 men det är en annan historia) men en klänning eller t-shirt hos våra fast fashionkedjor kostar alltså inte mer. Vad är det frågan om?


Är man bra på matte och gillar siffror kan man säkert hitta någon form av formel för hur priserna har stigit sedan 1997, men jag är inge bra på sådant. Men vi kan ju symbolisera detta med något jag förstår, dvs glasspriser. En Magnum mandel kostade år 1997 12 kr. Idag år 2020 kostar samma glass 24 kr. Priset är alltså dubbelt så mycket som det var för 23 år sedan. Det gäller definitivt inte kläder kan jag säga. Jag köpte som bekant lite fast fashion i våras, vilket jag bittert fick ångra. Jag köpte bl.a. en fin klänning/kaftan för 300 kr. Min skolavslutningsklänning i årskurs åtta eller nio vad det nu var kostade 299 kr. En kronas skillnad alltså. Klädindustrin hänger ju inte med! Och det är helt galet. Och kvaliteten har ju bara blivit sämre med åren.


Så låt oss göra ett litet nedslag i historien. 1953 startade Per-Olof Ahl en kappaffär i en källare i Kallebäck Göteborg, dvs Kappahl. Jag har bott i Kallebäck för övrigt. Det är trevligt. Konceptet för Kappahl var redan från början att kappor och andra kläder skulle säljas till marknades bästa priser, dvs priser som alla skulle ha råd med. En kappa skulle inte få kosta mer än 139 kr vilket skapade ramaskri i branschen och en konkurrent ingen hade räknat med. Det var givetvis kilometerlånga köer utanför butiken och ett år efter uppstarten omsatte företaget mer än fyra miljoner kronor. Det ska enligt dagens pengavärde vara över 60 miljoner kr och kappan i fråga skulle ha kostat en bit över 2000 idag. En kappa för 139 kr är inte så lätt att få tag på kanske men jag har faktiskt inte köpt någon kappa för 2000 heller någon gång. Även om det är fullt rimligt. Men det säger nog egentligen mer om mig än om Kappahl. Men något som var totalt bisarrt för 70 år sedan är fullt rimligt idag och där kan man även se att priserna dessutom har sjunkit! För visst kan man hitta en snygg kappa för mindre pengar än så?


Jag har varit inne på det förr men det tål att sägas fler gånger. Kläder måste få kosta! Jag tycker att man ofta stöter på kommentarer som: "men de var så billiga så det gör inget om de går sönder inom ett år", om ett par skor t.ex.. Men det gör det ju, om vi har miljön som insats! Jag fattar att man har olika möjligheter och olika ekonomi men vem har sagt att det är en mänsklig rättighet att få köpa billiga kläder egentligen? Kläder behöver vi, och som ensamstående förälder t.ex. är det knivigt att få det att gå ihop om man ska ekipera en hel barnaskara själv. Men. Där måste vi bli bättre och börja se på kläder på ett helt annat sätt. Det finns liksom andra lösningar än att springa och köpa dyrt och nytt. Vi kan ärva, låna, köpa second hand, sy om, laga och sy själv t.ex.. Back to the roots helt enkelt. Men vem har tid med det egentligen? Och där kommer jag oftast till samma punkt i mina tankar. Det är fel på samhället vi lever i och det är inte nyttigt för oss med denna stress, press och tidsbrist. Japp, dålig stämning blev det, jag vet. Men vi kan ju i alla fall göra det lilla för ett steg i rätt riktning. Min uppmaning är att du nästa gång du behöver ett plagg av något slag kikar på second hand istället för nytt. Det är en bra början. Och någon gång måste vi väl ändå nå peaken för fast fashion?

Vill man läsa mer om Kappahl och deras historia rekommenderar jag kapitel 2 i Modeslavar av Moa Känrstrand och Tobias Andersson Åkerblom. En mycket intressant bok! Jag har gjort någon form av recension av den i det här inlägget. Och en annan grej: hörrni, vad blev det av Overshoot day i år? Jag får nog anledning att återkomma till den dagen.

lördag 1 augusti 2020

Stilutmaningar

Sedan jag började följa lite stilkonton, med hållbar profil givetvis, på instagram har jag suttit lite vid sidan av och kikat på när andra har haft det roligt. Både enskilda användare och poddar och organisationer som Säker stil och F/ACT Movement har kommit på olika teman för varje veckodag som man sedan ska klä sig efter i en veckas tid. Syftet med detta är att inspirera, aktivera och kombinera antar jag. Eller om man har något annat syfte. Det är väl lite upp till var och en. Den här veckan har northstyle.ish en stilutmaning man kan hitta under taggen #northstylechallenge. Och jag bestämde mig för att inte sitta bredvid den här gången. 


De teman som gällt denna vecka är följande. Det är fri tolkning som gäller och inte särskilt pretentiöst. Och har man lagt upp och taggat har man blivit repostad i northstyle.ish's stories, om man vill ha lite fame. Och så är det kul att titta på hur andra tolkar och blir inspirerad. Och här kommer, enligt mig, mina höjdpunkter.


I tisdags var temat "På café i Paris". Jag har inte varit i Paris någon gång och jag känner inte att jag identifierar mig med french chic direkt, men croissant gillar jag! Byrackan fick ett ben under vårt "cafébesök". Kjolen kommer från Reningsborg i Angered och toppen har jag köpt av en kompis för en tjuga. Och byrackan vet ni ju att den är begagnad.


Igår var temat "mönstermix deluxe". Det gillar jag och är bra på, om jag får säga det själv. Jag passade på att lufta två av mina guldkorn i garderoben som visade sig passa finfint ihop, dvs skjortklänningen från Rino.se som jag tokgillar och den extremt härliga kaftanen från Dots'n'bows som jag gav mig själv i sommarpresent i år. Småskaligt tillverkade kläder får man unna sig tycker jag. Visst är färgerna najs ihop!


Och så dagens. Lager på lager. Det är min standarduniform. Jag gillar inte ett lager kläder. Jag känner mig naken och får lårskav. Så så här ser jag ofta ut. Kjolen är från Erikshjälpen i Frölunda, t-shirten är Gudrun Sjödén från en facebookgrupp och skorna är från Sellpy. Linnet är gammalt. Och stapelvaran mina sedvanliga leggings. Men det är på tok för varmt för detta kan jag meddela. 

Imorgon är temat "Min favoritbakelse". Jag har nog aldrig funderat över vad som är min favoritbakelse. Men jag har en idé. Och det var rätt kul med en sån här utmaning, även om jag inte är superbra på det här med att visa upp mig själv så här. Men det är bra övning! Det kan hända att det böir fler sådana här utmaningar. 

Sveriges second handprofil och loppistips #28: Erikshjälpen Rosenlund och dagens hållbara outfit #29

I torsdags var jag faktiskt ute på baluns! Ja, jag vet att vi har restriktioner igen och jag är ändå rätt restriktiv med vad jag gör men här...