torsdag 19 september 2019

Poddtips: Återbrukspodden


Jag har upptäckt en ny podd, nämligen Återbrukspodden! Och nu snackar vi inte bara återbruk som i att göra ett bord av en kabeltrumma, utan att helt enkelt återanvända grejer. Alltså köpa second hand typ. Och den är riktigt bra! Sofia Thelfer, Malin Jensen och Maria Celin snackar ganska fritt om återbruk (utan pekpinnar) utifrån teman såsom affektionsvärde, jakt efter fynd, konsumtion osv. I varje avsnitt förklarar de även ett ord (typ vintage eller kuriosa) och presenterar en spaning. Och shit vad roliga de är! Det är lätt att skratta högt när man lyssnar! Det mesta pratas om med humor men ibland kommer de även in på lite mindre skrattretande ämnen, vilket också är bra. De har också intervjuat flera olika intressanta gäster och organisationer och företag såsom Kretsa och Vintagefabriken. Mycket spännande!

Och är det nu så att du mot förmodan, för annars undrar jag lite varför du läser min blogg, tycker att second hand och loppis är skitäckligt och aldrig någonsin skulle kunna tänka dig att handla något där, då tycker jag att du ska omedelbums lyssna på avsnitt 1 av Återbrukspodden. Det handlar nämligen om huruvida second hand är äckligt. De kommer givetvis fram till att det inte är så, och de har ju en podd om ämnet så de måste ju ha rätt! De berör för övrigt ämnet second handkläder flera gånger så kopplingen till hållbart mode är tydlig. Så, in och lyssna!

onsdag 18 september 2019

Garderobsshopping

Ibland kan man ha sån tur att man gör ett garderobsfynd. Eller tur och tur egentligen, det handlar väl mest om att man har för mycket kläder och inte kommer ihåg vad man har. Men i vart fall, den allra bästa shoppingen gör man hos sig själv. Om man behöver ett plagg eller ett par skor t.ex., blir det ju den minsta belastningen på miljön om man hittar det man behöver hemma i sin egen garderob. Så det är ju lite dubbelt.


Något jag har insett i år när jag aktiverat och blivit mer medveten om vad jag har i min garderob är att jag lider brist på t-shirts. Det beror på flera olika anledningar. En av dem är att jag gillar linnen mer egentligen. En anledning är att det är svårt att hitta t-shirts jag riktigt trivs i eftersom jag inte gillar figursytt och inte heller kan med syntet. Att jag har stora bröst är inte heller till en fördel vad gäller t-shirts. Ibland behöver man dem dock när man inte vill visa axlarna eller har en tjockare stickad tröja över och man inte vill ha naken armhåla mot stickad kvalitet t.ex. Gött när jag då hittade denna t-shirt i 100% linne bland kläder sambon rensat ut ur sin garderob. Hur den har hamnat där vet jag dock inte då den måste ha varit min från början. Den var dock vad jag letade efter så den fick behållas. Den är från H&M från början så det är ju fast fashion men lin är ju ett relativt hållbart material.  Både hållbart som i att det håller bra och att det odlas och bereds (i bästa fall) med mindre miljöbeslastning. Och yep, det är min stortå man ser där nere i vänstra hörnet.


Och gött när jag hittade de här snajsiga skorna i en låda i källaren. För ett par år sedan hade vi renovering i vår lägenhet då vi fick tömma hela klädkammaren och magasinera hela vårt källarförråd. Mycket kördes i väg och i våras när jag skulle rensa bland mina kläder och skor inför en klädbytardag hittade jag dessa. Varför har jag inte använt dem på flera år? De är ju skitsnygga! För att de klämmer lite på tårna på mina ankfötter antar jag. Men jag använder dem numera regelbundet så förhoppningsvis kommer de sluta klämma en dag. De är från Freeport av alla ställen. Jag har varit på Freeport en enda gång och då inhandlades de här skorna. Dörrmattan har jag för övrigt virkat själv av egenhändigt växtfärgat ullgarn.

Och det här med garderobsshopping. Ibland behöver man ju ändå något nytt pga att man saknar något, har slitit ut befintligt plagg eller för att man helt enkelt bytt form. Det bästa för miljön just då är ju givetvis som jag nämnde innan att plocka fram något som redan finns i hemmet men det är också värdelöst att sitta på massa undanplockade kläder som inte används. Eftersom jag deltar i klädbytardagar regelbundet rensar jag garderoben ofta, så för små eller för stora kläder blir oftast inte så långvariga hos mig.

Så, hur ska man göra då? Tja, det bästa är väl att bara behålla de kläder det är stor chans man kommer använda igen. Fast inte för länge. Och varför inte låna ut dem under tiden tills man kommer behöva dem igen? Så blir det liksom ett eget lite kretslopp. Hur brukar du göra? Brukar du lagra kläder som inte passar längre i väntan på bättre dagar? Eller rensar du direkt?

tisdag 17 september 2019

Höstkläder + dagens hållbara outfit #5

Ok, hösten är väl här då. Och jag hatar verkligen hösten. Det har jag alltid gjort. Jag insåg tidigt att min bästa gren är att vara ledig. Även om jag alltid var duktig i skolan och trivdes så hade jag ju hellre fortsatt ha sommarlov. Hela året ut helst. Så är det fortfarande.

Men ok då, det är väl höst nu. Och även om jag hatar när det blir mörkare och deppigare, och träden är fan inte fina när de byter färg och fäller sina löv, så har jag insett att jag gillar en sak med hösten. Jag gillar faktiskt höstkläder. Och där gillar jag faktiskt de där färgerna. På kläder älskar jag orange, brunt och lejongult. Inte på träden.


Så, i två dagar nu har jag faktiskt ansträngt mig för att klä mig lite höstigt. Jag har tagit fram min lite tjockare jacka, dvs en kanvasjacka med foder istället för en utan (det är inte dags för "ull"kappa än). Denna är från Indiska och jag har kortat ärmarna på den. Den köptes nyproducerad men eftersom det är min drömjacka räknar jag med att ha den i hur många år som helst. Jag har haft handledsvärmare på mig vilket jag dock haft i några veckor redan. Jag gillar handledsvärmare och mössa, även på sommaren om det inte är asvarmt dvs. Och jag har nu fått börja med stickade ullstrumpor. Och det är ett tecken om något på att det börjar bli kallare. Handledsvärmarna och strumporna har jag givetvis stickat själv. Det ena paret strumpor är dessutom gjort enbart av restgarn. Det är slow fashion om något.


Och så här såg jag ut på jobbet idag. Leggingsen är också nyproducerade från Indiska. Och skorna är mina nyproducerade vegetabiliskt garvade Duckfeet, tillverkade i Europa. Och de har varit en vända hos skomakaren för att byta sula. Så lite hållbara är de ändå. Klänningen är från Gudrun Sjödén (som jag har skrivit om här) i lyocell och bomull och den är köpt via Fancy Fatshion på facebook. Den var väldigt välanvänd när jag köpte den och ännu mer välanvänd kommer den bli. Jag älskar ändå patina på kläder! Sedan var det ju så att det ju var höst det handlade om så jag insåg att jag frös så jag fick plocka fram min överdragsskjorta tänkt att ha inne i träslöjden på jobbet. Lite missmatch är alltid bra! Den är från en klädbytardag förra hösten och inköpt på second hand innan det. Dagens stickade strumpor är i handfärgat strumpgarn och sjalen har jag virkat själv. Och örhängena (som inte syns) är inköpta i en liten souvenirbutik i Tallinn.

Och när vi ändå hade kapselgarderoben på tapeten igår. Om jag nu skulle ha en höstkapsel så kan jag meddela att den skulle vara samma som vårkapseln. Gudrunklänningen köpte jag faktiskt i våras och använde jättemycket redan då. Så länge jag inte fryser eller blir för varm kan jag lätt ha "höstfärger" på våren och "vårfärger" på hösten t.ex. Så knussligt är det inte. Men helst ska det vara second hand.

måndag 16 september 2019

Kapselgarderob

Våga vägra kapselgarderob. Eller nä, man får givetvis syssla med det men jag har kommit fram till att kapselgarderoben inte är någonting för mig. Jag ska försöka bena ut varför.


Vad är då en kapselgarderob? Det finns väl knappast någon riktig vetenskap kring detta men poängen är väl att man ska ha en garderob utan för mycket plagg, och med plagg som man använder regelbundet. Färre än 50 plagg rekommenderas. De mest miljövänliga kläderna är ju de vi använder. De plagg man har i sin kapsel ska gå att kombinera med varandra och det rekommenderas ofta att man ska ha basplagg som den vita skjortan och den svarta kavajen t.ex. Och redan där har man tappat mig.

Nej, vita kläder har inte jag. Bortsett från ett par linnen som jag har under andra saker. Jag sölar ned vitt hur jag än gör och kommer garanterat få plaggen ovita väldigt snabbt. Kavaj använder jag inte heller eftersom jag är kort och tjock och har stora bröst. Jag tycker inte kavaj är snyggt då. Och jag fattar ju givetvis att man får bygga upp sin basgarderob hur man vill men jag jag är lite mer flamboyant i min klädstil så att hålla mig till få plagg som matchar kommer jag, eller vill jag, knappast få till.

Om man nu ändå ska bygga upp en kapselgarderob ska man börja med att rensa i garderoben man har. Man ska göra sig av med allt man inte använder och bara behålla godbitarna man verkligen gillar och använder ofta. Ett knep som ibland rekommenderas är att vända alla galgar på fel håll och under tre månaders tid pö om pö vända tillbaka galgarna för att se vilka kläder man har använt under tiden. De som fortfarande hänger åt fel håll ska man då rensa ut. Varför man måste vända galgarna först och inte bara se vilka galgar som fortfarande hänger rätt i slutet av den tredje månaden fattar jag däremot inte. Och hur gör man med alla kläder som inte hänger då? För alla mina plagg hänger då inte på galgar.


Sedan kan det också ingå i garderiben att man kör "en in, en ut". Det vill säga att om man vill fylla på med ett nytt plagg måste man även rensa ut ett. Många gör dessutom så att de har en egen kapsel med kanske högst 30 plagg per årstid som de plockar fram när det är dags. Man har alltså högst 30 plagg som man använder på vintern, 30 plagg på våren, 30 plagg på sommaren och 30 på hösten. Och detta är verkligen inte min grej. Jag tycker att man blir lite begränsad av det. Att hänga undan sommarkläderna över höst och vinter är fullt rimligt men jag nöjer mig med att hänga undan längst in i klädkammaren när de inte används. Då kan man ju även plocka fram ett plagg och använda det om man vill off season så att säga. Vilket jag känner att jag kanske vill. Jag har dessutom många plagg som jag kan använda genom alla årstider vilket ändå måste vara mer hållbart känner jag. För som sagt, de mest miljövänliga kläderna är ju de som används.

Så med detta vill jag säga att kapselgarderob så klart är jättebra, men inte för mig. Jag gillar ändå att ha mycket kläder att variera mig mycket med. Jag hade varit dötrött på att använda samma 37 plagg hela tiden. Jag har, utan kapselagenda, provat så jag vet. Jag vill ha en stor och överfull garderob med många plagg som jag använder mer sällan. Jag vill ha kläder i olika stil med galna färger och mönster som kanske inte passar så himla bra med varandra. Detta är dock inte så väldigt hållbart så min lösning på detta är att handla alla mina kläder second hand. På så sätt belastar inte min garderob miljön ytterligare. Jag rensar dessutom regelbundet eftersom jag och mina vänner har klädbytardagar relativt ofta. Så det är ganska mycket in ut ändå. Det känns lite som att jag lånar och testar kläder och stilar ibland.

Du då, är du en kapselgarderobstyp eller är du mer more is more?

onsdag 11 september 2019

Kryphålet

Det finns inte mycket jag inte skulle köpa second hand. Jag har inte vuxit upp i ett pedantiskt hem så själva äckelbiten är inte närvarande hos mig. Men det finns faktiskt något jag faktiskt inte vågar köpa second hand har jag kommit på. Och det är gummistövlar.

Om förra året var torrt så är detta året blött. Förra året dog också mina gula gamla gummistövlar inköpta på Coop Forum för många år sedan. Jag plockade med mig ett par övergivna gummistövlar från jobbet i hopp om att de skulle funka. De började läcka redan vid andra användningen. Jag fick så ett par vintergummistövlar av märket Sorel av en kollega (de är super!) och ett så fick jag även ett "vanligt" par i min storlek via en facebookgrupp. Jag var nöjd och bloggade om det här i våras. Men så är det ju så att jag har breda fötter och höga fotvalv. Ni kan ju gissa vad det innebär. Jag kunde faktiskt inte ha dem. Efter att ha gått halva vägen till jobbet häromveckan fick jag stanna och ta av mig strumporna för att få bättre plats i stövlarna. Det hjälpte inte.

Och detta var ju ett dilemma. Jag lärde mig av mitt misstag att begagnade gummistövlar kan läcka som såll och man har ju liksom inte möjlighet att prova i en vattenpöl där i second handbutiken. Men jag behövde ju verkligen stövlar! Jag har har verkligen försökt använda mina Sorel men i 20 grader och ösregn blir det inte så bra... I samma veva köpte sambon nya gummistövlar. Jag tittade lystert efter dem och hintade om att jag behövde ett par men att jag ju inte fick köpa själv pga Circular fashion challenge.


Det kan hända att jag hintade väldigt tydligt till och med. Så idag har jag varit både torr om fötterna utan att koka om dem för den sakens skull. Och de är både bekväma och helt ok snygga för att vara gummistövlar. Modellen heter Kamik Stan Low och läser man på Kamiks hemsida verkar inte vara det sämsta valet i alla fall om man ska köpa nyproducerat. 73% av deras produkter är produceradei i Nordamerika. Jag gissar att kontrollen av vad gäller arbetsvillkor är bättre i Nordamerika än på många andra ställen i alla fall. Frakten hit är ju ett minus dock. Men de har både waste- och recycle targets samt att fodret i deras vinterkängor är återbrukat. De skyltar ganska stort med deras hållbarhetsarbete på hemsidan och jag känner ändå att de borde vara bättre än många andra. Och ja, jag har väl fuskat lite här. Ett par kollegor tyckte inte att mitt kryphål borde vara helt godkänt, men _jag_ har ju ändå köpt något nytt. Och nöden har ingen lag ändå. Samt att man får frångå utmaningen om det blir krisläge. Och det var det. Ni hör hur jag försöker motivera det här va? Men förhoppningsvis kan jag ha dessa gummistövlar lika länge, eller helst längre än jag hade de förra. Då är det definitivt ok.

söndag 8 september 2019

Loppistips #5: Hyllis

Jag förvånas och förfäras ofta över hur mycket fina och fullt dugliga prylar som slängs hela tiden, i sopcontainrar t.ex. Jag har funderat lite över varför det är så. Jag tror dels att det handlar mycket om lättja, man orkar helt enkelt inte ta sig iväg någonstans för att skänka, och dels för att folk i allmänhet inte ser något värde i materiella ting. Om de inte är värda förhållandevis mycket pengar då, som t.ex. olika devices och elektronik kan göra. Eller så vill man inte att andra ska kunna använda ens avlagda grejer. Nån sorts skam för använda ting typ. Märkligt.

En del kanske gärna skulle vilja sälja på loppis dock, men har svårt att ta sig någonstans, har dålig möjlighet att fixa eget bord som loppisar kan kräva eller upplever att man inte har tillräckligt med prylar för att det ska vara värt det. Då har jag för alla Göteborgare ett bra tips!


Nämligen Hyllis. Hyllis är en inomhusmarknad och second hand där man hyr en hylla för 349 kr veckan. Ibland har de tillbud dock och för ett par veckor sedan kostade det 199 kr veckan. Hyllis ligger på Gustaf Dalénsgatan 13 på Hisingen och har öppet 11-18 tisdag-fredag och 11-16 på lördagar och söndagar. När man har hyrt en hylla får man packa den hur full man vill med prylar som man prissätter själv så säljer personalen på Hyllis åt en. Jag tycker det är helt lysande.


Utöver priset på hyllan tar Hyllis ut en avgift på 3 kr per såld vara. Därför ser man inte sällan grejer som kostar t.ex. 33 kr. Jag kan dock tycka att det är rimligt. Och ok, man kanske inte blir skitrik på att sälja på Hyllis men är det egentligen det som är poängen? Poängen är väl att man ska bli av med grejer som bara ligger och dammar och man på så sätt bidrar till en lite bättre värld i och med mindre nyproduktion. När någon gör allt det där åt en känns det ju en aning lättare och då kanske inte den ekonomiska vinsten är högsta prioritet. Lite som Sellpy tänker jag.


Det fina med Hyllis är ju också att eftersom det är så många olika säljare under samma tak blir det också ett brett utbud. Vintage är granne med krims krams och fast fashion och man känner sig lite som en svampletare i skogen när man går runt bland hyllorna. Eller jag gör det, menar jag. Borde sluta skriva "man" som om alla andra är som jag är. Men jag känner i alla fall: "Bara en hylla till, det där perfekta fyndet kan vara bakom hörnet!". Och dessutom - det är hundvänligt. Det är definitivt ett plus i min värld!

Det finns en liknande loppis i Göteborg bara ett en liten bit bort från Hyllis, nämligen Kvillehyllan. Denna pärla har mer en nisch åt vintage, retro och antikviteter och den söker faktiskt en ny ägare. Någon som är sugen kanske? Jag får återkomma till Kvillehyllan vid ett annat tillfälle.

lördag 7 september 2019

F/ACT festival


Idag har jag varit på helgens begivenhet vad gäller hållbart mode i Göteborg. Jag har nämligen varit på F/ACT festival på Världskulturmuseet. Jag har tidigare skrivit om F/ACT movement och lite vad det innebär här, men lång historia kort, tio mode- och shoppingfreaks gjorde en detox på sex månader då de inte fick köpa något nyproducerat utan enbart second hand, lånat, bytt och hyrt. Kikar man på @fact.movement på instagram kan man se hur utmaningen artade sig. I samband med slutet på denna utmaning anordnades så denna festival och jag var så klart där.

Under ca två timmar fick jag höra flera olika föredrag och en paneldebatt. Förmiddagen inleddes med att vi fick reda på vad hållbart mode "egentligen" är. Malin Viola Wennberg från Mistra future fashion kom med lite statistik och annat intressant som de kommit fram till i sin forskning. Dock kan man väl säga att jag inte är helt överens om allt. Att en polyesterklänning skulle vara hållbart är inte riktigt min melodi, trots att jag ju vet att polyster ofta håller länge och som hon påpekade kan ärvas i generationer. Jag skulle dock aldrig ta på mig en klänning i polyester så för mig är det högst ohållbart. Dock berättade hon att ett polyesterplagg släpper ifrån sig färre mikroplaster vid tvätt om dess delar laserskurits istället för att ha klippts eller skurits med kniv. Det var nytt för mig men egentligen fullt logiskt eftersom fibrerna vid laserskärning bränns av. Då borde de ju även täppas till och inte släppa små delar.


Sedan fick vi se en kort film om F/ACT-utmaningen, träffa sju av tio f/activister och projektledare Gudrun Bonér berättade om utmaningen och intervjuade de sju. Jag har följt utmaningen på instagram så mycket kände jag till men härligt att se dem i verkligheten. De är ju lite kändisar nu liksom. De berättade bl.a. om en utmaning de fått där de skulle välja ut ett plagg i sin garderob som de sedan skulle använda varje dag i en veckas tid och stajla på olika sätt. Jag är inte mycket för minimalism när det gäller kläder och har aldrig lockats av four fit challenge och sådant men det här låter faktiskt ganska kul. Jag skulle behöva tänka lite mer utanför boxen och klädhacka lite mer. Men. Som med allt annat, det här är mer något som smalisar riskerar att lyckas med. Smalisar brukar kunde bära plagg på olika ledder och på olika kroppsdelar. Mina kroppsdelar är så grova så... Men jag kanske gör ett försök ändå! Kan man göra det med en lite större accessoar?


Paneldebatt sedan. Amanda Borneke (@hallbarprofil på insta) modererade Anna-Karin Dahlberg på Lindex, Gustav Hedström på Houdini och David Njei på BjörkåFrihet i en diskussion (vilket passar bättre eftersom de inte debatterade så mycket då de var rätt överens om det mesta) om vems ansvaret är vad gäller en hållbar utveckling inom mode och kläder och vilka svårigheter och mål de har bl.a. BjörkåFrihets David Njei berättade att de är på väg att lansera en egen remake-kollektion och att de även på lite sikt kommer laga trasiga kvalitetskläder som de har fått in och sälja i sina butiker. Det låter toppen! Houdini är ett märke jag definitivt kommer kolla in i framtiden dessutom.


Och sedan, bäst av allt faktiskt, var Jenny Segergren och Frida Zetterström från Modepodden som precis i veckan givit ut boken 100 looks på 20 plagg. Och shit vad sköna de var! Deras bok går ut på att du kan ha 20 basplagg i din garderob, som är basplagg för dig alltså, plagg som just du gillar, som du sedan kan bygga hela din garderob och look på. Är inte det hållbart så säg! Vi fick se bilder och även byggande av look live. Charm och humor var definitivt deras grej! Jag diggade dem stenhårt så jag var bara tvungen att köpa boken.


Jag fick den signerad till och med. Jag ser mycket fram emot att titta i och läsa den. Jag tänker att den kanske har lite gemensamt med Ebba Kleberg von Sydows och Emilia De Porets böcker om Säker Stil som jag inte har läst ännu. Jag har dem dock. Inköpta på antikvariat. Och jag lyssnar ikapp podden.


Eftermiddagen sedan ägnades åt lappa och laga-verkstad, remake med textilpennor, klädvård med enkla medel och swopshop. Jag lämnade dock inte in något den här gången. Senast på Världskulturmuseet tyckte jag det var lite svårt att hitta något i min storlek och jag tänkte att i mindre skala kan det bli svårare. Jag sparar mina påsar till kädbytardag med vännerna istället. Det var dock jäkligt bra sorterat och allt kändes väldigt fräscht och mycket fina kläder. Grattis alla storlek 38.

Jag stannade bara en liten stund på eftermiddagen då jag inte skulle swoppa och känner att jag behärskar lappa och laga-tekniken helt ok i alla fall. Jag gick på second hand istället och fyndade barnlakan och filt till hunden som tydligen fått ett eget (begagnat) duntäcke av husse. Fint ska det vara! Men en bra dag på F/ACT festival helt klart!

Poddtips: Återbrukspodden

Jag har upptäckt en ny podd, nämligen Återbrukspodden ! Och nu snackar vi inte bara återbruk som i att göra ett bord av en kabeltrumma, u...