Klädhack #2 - klänning som kjol

För ett par månader sedan presenterade jag mitt första klädhack, dvs hur man får sulan på sneakers vit igen med tandkräm. Det var ju inget jag kommit på själv utan sett här och där på sociala medier. Men här kommer mitt första egna klädhack. Fast det är väl inte så himla unikt i och för sig. Men det funkar fint!

Ibland får man tänka utanför lådan vad gäller kläder. Jag brukar säga att man får bestämma själv hur kläder ska sitta, därav att jag har kläder i allt från storlek xs-xxxl. Man får dessutom bestämma själv hur kläder ska bäras. Det här är två tubklänningar med smock köpta på loppis under våren för några tior vardera. Det finns ju inte på kartan att jag använder tubklänning, axelbandslöst är liksom inte för mig, men som kjol funkar de fint!

Inte så tokigt va? Bra och basic kjolar som sitter som jag vill. Linnet är även det ett second handfynd från förra sommaren från Tallinn. 2 euro var det helt klart värt! Vilket är ditt bästa klädhack?

Tre poddar om hållbart mode

Jag är en periodare vad gäller poddar. Ett tag kan jag fullkomligt plöja poddar och gilla allt med en podd. Tids nog tröttnar jag dock nästan alltid. Men här kommer tips på tre poddar som jag ännu inte tröttnat på, som dessutom handlar om just hållbart mode.

Ecofashionista är Sveriges första podd om hållbart mode som görs av Erika Kvarnlöf och Angelica Zetterström. Den finns hittills i 81 avsnitt och de hade som ambition att komma en gång i veckan från början, men nu kommer den lite då och då. Den handlar främst om de poddandes egna erfarenheter men innehåller även en del intervjuer med intressanta människor, bl.a. Alice Bah Kuhnke och Sellpys hållbarhetschef. Den här är min favorit av de tre som presenteras här.

Sustainable fashionistas finns i 41 avsnitt och har en lite annan take på hållbart mode. Bakom podden står Clara som har The Vashion blogg och Amina som har bloggen Sustainable Luxury. De började med en utmaning för 2018 där man kunde välja på kapselgarderob, veganskt eller luxury. De utmanade lyssnarna att välja en av utmaningarna samtidigt som de valde varsin. Läs mer om utmaningarna här. Mina tankar om veganskt mode kan man ju läsa här och jag är verkligen ingen luxurytyp så jag är nog inte riktigt i helt rätt målgrupp för den här podden. Men man kan lära sig en hel del  Podden ligger på is just nu men vi kan ju hoppas att den kommer tillbaka!

Den senaste av poddarna är Slow Fashion av Johanna Nilsson. Hon är inte direkt någon nybörjare inom hållbart mode och har även en blogg och skrivit en bok med samma namn. Den här podden bygger helt på intervjuer med personer som har olika koppling till hållbart mode och varje avsnitt har en gäst som samtalar om avsnittets tema och även en "mini-intervju" med någon annan. "Mini-intervjun" kan handla om något helt annat eller även det vara kopplat till temat. Det finns i dagsläget 14 avsnitt och avsnitten kommer ut säsongsvis. Ny säsong planeras i höst.

Det finns även flera andra hållbarhetspoddar där ute som inte har ett fokus på just kläder och mode men som har enstaka avsnitt om temat. Hållbarhetspodden, Steg för steg - inspiration för en hållbar livsstil, Klimatpodden och Miljöpodden är några exempel.

Veganism = hållbart?

I dag kanske det blir ett lite kontroversiellt inlägg. Det kommer handla om veganism. Vad gäller kläder då. Jag kommer i detta inlägg presentera mina högst personliga åsikter om veganskt mode. Man behöver inte hålla med mig om man inte vill.

Jag är varken vegan eller vegetarian. När jag var yngre var jag dock vegetarian i 6.5 år. Varför jag inte är vegetarian längre är en helt annan historia och det inte heller vad detta ska handla om. Jag har inte heller någon särskild idé om att jag uteslutande ska ha bara veganska kläder eller skor på mig. Vill man ha en etisk diskussion med mig om detta får man ha det någon annanstans eller annan gång. Jag anser dock att alla har ett eget fritt val huruvida man vill använda sig av animaliska produkter eller ej. Jag dömer ingen men jag kan ifrågasätta ibland.

Jag har i flera olika forum (bl.a. i poddar) stött på veganer som är väldigt noga med att kläder och skor som de har på kroppen/fötterna inte på något sätt innehåller animaliska produkter. Det är helt ok, men jag upplever det som ett problem att man istället väljer plast. I min värld borde väl ändå veganskt gå hand i hand med giftfritt? Det finns ju bättre och sämre plaster men faktum är att mycket plast är gjort av råolja, alltså icke förnyelsebart. När man går omkring med skor med plast i sulan slits de även vilket innebär mikroplaster i naturen. Det är inte heller en hit. Vill man ha ett bättre alternativ ska man välja skor med gummisula. Jag är ju dock så klart inte oskyldig i allt detta. Jag kommer garanterat sprida mikroplaster av mina nya flipflops...

 Det värsta är när jag, vilket jag har gjort flertalet gånger, hör någon säga något som "Jag har köpt nya veganska skor, det är veganläder i dem. Jag vet inte vad veganlädret är gjort av dock..." Och detta handlar om folk som har ett uttalat hållbarthetstänk, och som kanske till och med anses pålästa vad gäller hållbart mode och veganism. Då blir man inte särskilt trovärdig hävdar jag. Ansvaret slutar inte vid det veganska, det är en skyldighet att veta vad det är i ens kläder och skor om man vill vara kunnig i detta och uttala sig om det. Det påminner mig om när jag för 15 år sedan gick förbi ett gäng mer eller mindre militanta veganer på Kungsgatan här i Göteborg som stod med en stor banderoll om något med djurrätt, jag lade inte deras budskap på hjärnan tyvärr. Däremot reagerade jag på deras skor. Det var kallt och snö ute och jag kunde konstatera att i stort sett samtliga hade kängor av läder eller mocka på sig. Jag är så pass kunnig inom detta att jag knappast tror att jag misstog veganläder för äkta. Det var inte heller så vanligt med veganläder och veganmocka för 15 år sedan.

Jag har en kollega som är vegan. I höstas kom hen till jobbet med ett par sprillans nya Dr Martens, av veganskt slag givetvis. Jag frågade hen om han vet vad de är gjorda av. Hen svarade "Jag vet faktiskt inte, det är säkert något annat som är skitdåligt för miljön men för mig är det viktigt med koncept och jag har köpt vegankonceptet.". Det tyckte jag var ett ärligt och bra svar. Du vet inte och är dessutom rätt medveten om att det inte är bra för miljön men det är inget du hymlar med.

Jag då? Jodå, jag har flera par läderskor och ulltröjor/koftor. Flera av mina skor är köpta eller fådda i andrahand och tröjorna/koftorna brukar jag sticka själv. Personligen föredrar jag skor som håller bra vilket läderskor gör. Jag väljer att vårda och laga dem istället för att köpa nya. Har jag köpt nya läderskor gör jag det av vegetabiliskt garvat läder som är ett bättre alternativ än kromgarvat. Och det finns inget som värmer så bra som en tröja i ren ull. Och jag är numera rätt picky med mitt ullgarn med.

Man behöver som sagt inte hålla med mig men jag i framtiden slipper höra s.k. auktoriteter inom hållbart mode sitta och vara clueless inför vad deras kläder och skor är gjorda av och inte bara att de är veganska. Medvetenhet är det bästa, sen får alla göra som de vill.

Vill man veta mer om veganskt mode rekommenderar jag The Vashion blog och podden Sustainable Fashionistas.

Dagens hållbara (midsommar)outfit #2

Eller gårdagens egentligen. Jag tänker inte linda in min midsommar i nåt skimmer i gröngräset, vädret var ju kass som alltid på midsommar, utan bjuder på min röriga hall.

I podden Sustainable fashionistas får man konstaterat för sig att svart på midsommar är "nej för i helvete!". Jag blir ju så klart motvalls då och klär mig i svart. Jag hade egentligen tänkt en helsvart klänning jag köpt av en kompis men jag kände att det klassiska midsommarvädret inte riktigt gick ihop med spagettiband. Så det blev den här istället som jag köpte av min kompis på tjockisloppisen vi arrangerade i mars. Den är inget speciellt, en klänning från H&M bara i "normal" storlek men oversize så den passar fint på mig. Den var sketalång bara så jag klippte av ca 15 cm och fållade med min Husqvarna. Man kan sy det mesta med en vanlig hushållsmaskin, man behöver inget fancy för det. Bra blev det i alla fall. Och den är delvis svart. Bältet, som för övrigt också är svart, kommer från second hand. Midsommarstass för 70 spänn. Inte illa!

Loppistips #1: Emmaus Björkå eller vad de nu heter...

En av de vanligaste ursäkterna att man inte handlar kläder second hand är att det "svårt att hitta det man vill ha". Jag håller ju inte helt med där, och då är jag ändå tjock. Men visst, jag är väl inte så kräsen heller. I vart fall tänker jag presentera lite guldkorn i second handvärlden här på bloggen, och kanske några bottennapp, vi får se.

Vi börjar med Emmaus Björkå på Ångpannegatan (Backaplan) i Göteborg. Eller ja, Björk& Frihet som de heter numera. De bytte namn för ett par veckor sedan. Personligen är jag inte helt såld på det nya namnet. Jag tycker Emmaus är ett så himla inkört namn, som dessutom klingar positivt för mig, och jag är inte heller helt förtjust i den där fyndigheten med &-et. Men det är ju inte jag som får bestämma.

Och bara en liten utsvävande parentes: Emmaus Björkå är väldigt positivt och nostalgiskt för mig eftersom jag besökte the original, Emmaus Björkå, i just Björkå utanför Växjö i Småland, varje sommar. Mitt i skogen, efter att man kört länge på en grusväg, öppnade sig lite av paradiset för mig. Inte för att jag älskade att shoppa second hand, vilket jag i och för sig gjorde, men för att det var en sån himla trevlig happening! Vår familj och mina kusiners familj åkte dit första lördagen efter att semestern börjat varje år i nån sorts karavan där vi kommunicerade med varandra via amatörradio. Second handbyn, får man nog kalla det för, ligger (eller låg för det är tillfälligt stängt på obestämd tid) i ett gammalt nedlagt glasbruk med olika hus för olika avledningar som drevs av något av ett hippiekollektiv. Var man någon gång trött på second handshopping kunde man alltid leta glasslagg. Härligt var det!

Men nog om det, Björk& Frihet på Ångpannegatan vid Backaplan i Göteborg är en av mina favoriter för klädshopping i Göteborg. Min plan är att visa både exteriör och interiör när jag "recenserar" butiker så här men i regel glömmer jag att fota den ena av dem, om jag kommer ihåg att fota alls. Entrén är dock skitful så det gör inget. De hade varken skyltat om eller ändrat kvittona dessutom. Vill man se hur entrén ser ut kan man göra det här. Dessutom, butiken är väldigt hundvänlig. Mycket trevligt!

Det som är bra med den här butiken är att det finns så mycket kläder. Och det var faktiskt här jag började shoppa second handkläder igen efter flera års uppehåll. Efter flera års inbillning att tjockisar inte kan hitta kläder second hand blev jag överbevisad när jag besökte butiken för ungefär ett år sedan och kom därifrån med en kofta, en tunika och ett par haremsbyxor. Helnöjd. Sedan dess har det blivit flera fina plagg, bland annat den här favorittröjan från Monki.

Priserna är helt ok, och är man ute efter lite vanliga vardagsplagg i trikå kostar de oftast 20 eller 40 kr. Det butiken helt saknar är vintagekläder. Så har det inte alltid varit dock. För mer än tio år sedan när jag handlade ganska ofta här fanns det mycket vintage. Jag har bl.a. hittat mitt favoritfynd ever i en grön "sportjacka" som det står Landvetter airport på ryggen på. Den passar dock inte längre. Annars finns det mesta. Barnkläder, skor och fritidskläder finns det massor av, samt även en del mer finare "dressade" kläder.

Vad jag tycker är bra med butiken är att det finns så mycket herrkläder. Det var bra för oss just idag eftersom vi främst var där för att hitta en hoodie och ett par "nya" hundpromenadskor till partnern. I vissa second handaffärer finns det bra en liten ruta som knappt är en tiondel så stor som damavdelningen med herrkläder. Vad det kan bero på är väl främst att män har andra shoppingvanor som jag delvis skrivit om här. Andra saker butiken är bra på är glas och porslin och böcker. Jag brukar alltid hitta massa bra handarbetsböcker här. Dessutom är hundar välkomna in, vilket är ett stort plus!

Om jag shoppade nåt i klädväg till mig själv då? Jodå, jag hittade ett par nya flipflops för 40 spänn. Mina gamla som jag hade i ca 15 år hade det börjat krypa stenar genom sulorna på under förra sommaren så jag behövde nya. Sedan är väl inte såna här billiga flipflops så jäkla bra för miljön pga mikroplaster osv, men det är en annan historia. Märk väl att det står merry, jolly och santa på dem. Jag har köpt julflipflops alltså!

Semestersömnadsmode

Japp, då var det dags för semester. Ibland är det gött att vara lärare. Jag har nu ca åtta veckor framför mig med ledigt och allt det där vad det innebär (öl, mat och kanske nåt bad typ). Vi ska resa lite och spendera tid på landet men jag tänkte verkligen passa på att sy nu med. Jag ska laga, sy om och även försöka få till några nya plagg.

Jag tänkte kicka igång med lite lagningar och sy en väska till vattenflaskan som medtages på hundpromenaderna. Och apropå lov och laga så finns det en utmaning som heter mellandagslagning som handlar om att laga istället för att shoppa i mellandagarna. Lysande koncept tycker jag. Jag tänkte ta det ett steg längre och utmana alla där ute att passa på att både laga, sy om och sy nytt (av tyger man redan har givetvis) under semestern i år. Man bör ju ändå inte flyga (jag åker tåg, båt och buss) så det kommer nog finnas tid till lite sömnad och förspilld kvinnokraft.

Mellan varven vid symaskinen kommer jag tomta runt i munkjackan på bilden ovan som jag både bytt muddar på och lagat flera gånger. Den är min sommarjacka. Jag hade planer på att sprätta upp den och rita av och sy en ny förra året men den får lagas och hänga med ett tag till. De gamla slitna kläderna är de bästa enligt mig!

Bästa presenten

Bara en liten parentes så här: det här är fasen bästa presenten! När en kär kollega lämnar för att gå vidare och plugga är det fullt rimligt att man syr en tygpåse till hen, i hens smak, och fyller den med massa snask. Hen gillar dessutom fotboll och GAIS så det fick bli lite på det temat med. Den är sydd av tre av mina gamla lakan som rensats ut och en kvarlämnad slöjdpåse. Hållbart så det förslår och den behöver inte användas 20 000 ggr för att hamna på plus. När jag ger bort handgjorda presenter ingår det dessutom eventuell lagning. Vi kan alla lätt räkna ut vad hen ska plugga va?

Trasiga jeans

Häromdagen såg jag en film som visade hur sweatshoparbetare slipar sönder hela jeans. Galet. Jag menar, ok, jag fattar trasiga jeans. Jag tycker till och med att det är snyggt med trasiga jeans. Det har jag alltid gjort. Jag har inget emot trasiga och slitna kläder. Kläder ska ha lite patina. Men att göra sönder hela och fullt fungerande jeans, redan i fabriken, det är faktiskt galenskap.

Men jag kan berätta om något mer som är galenskap. Det är de här jeansen.

Men vi backar bandet lite. Jag har väl alltid gillat jeans men har alltid tyckt att det har varit svårt att hitta sådana som sitter bra. Jag är lite petig. Det ska inte vara tight och inte nån hög midja. Och ingen jäkla stretch! Och med min nya frodigare kropp är det typ helt omöjligt att hitta jeans som passar. Så jag har inte använt jeans på säg... åtta år? Eller mer. Men när jag hittade ett par helt nya jeans i plusstorlek från Lindex på loppis för 125 kr, då tog jag chansen. Jag är nöjd, de är bra men det är något som verkligen stör mig med dem.

Kan ni fatta att ett par nya jeans redan är trasiga och lagade?! Någon har alltså med nån sorts fil, eller vad det är, gjort sönder ett par nysydda jeans varpå någon annan sedan har lagat dem. Helt galet. Jag tycker ändå att vill man ha trasiga och lagade jeans kan man väl åtminstone sköta det själv? Med tanke på den miljöpåverkan, i och med vattenförbrukning, jordbrukskemikalier och konstgödsel, ett par jeans har är det ju helt orimligt med redan trasiga och lagade. Och eftersom just dessa är redan trasiga kommer de därför att hålla mycket kortare tid. Jag tror knappast att spillet från slipningen återanvänds heller. Hade jag hittat dem på Lindex från början hade jag givetvis aldrig köpt dem. Jag lovar dock att återkomma med lägesrapporter om slitaget på dem. Jag har inga stora förhoppningar.

Nischad klädloppis

Jag har shoppat på tjockisloppis igen. Den här gången var jag inte arrangör dock. Men helt ärligt, det är ett så jäkla bra koncept! Vad är bättre än att tjockisar säljer sina kläder till andra tjockisar? Jag kom över tre par shorts (vilket jag verkligen behövde, shorts är skitsvårt tycker jag), en kjol (bör förlängas lite dock), ett linne och en kimono/kaftan (lite oklart). Allt detta för 260 spänn. Som hittat! Ett par av shortsen var nya med lapp kvar och kimonon var hemmasydd. Vilken bonus!

Och jag tycker faktiskt att det är lite underskattat och alldeles för ovanligt med nischade loppisar. Det är ju egentligen givet att man ska sälja tjockiskläder till andra tjockisar! Och det är väl ofta det som kan vara en av de största anledningarna till att man inte köper second hand. Att man tycker att det är svårt att hitta det man behöver. Man orkar liksom inte leta runt. Behöver man ett par vandringskängor går man till Naturkompaniet. Och hittar man inga där går man kanske till XXL. Eller kanske Stadium om man inte hittar några där. Eller nåt sånt. Därför är det väl alldeles utmärkt med nischade second handaffärer, precis som vanliga affärer?

Och appropå vandringskängor så passade jag på att besöka den nischade second handaffären Tracks Recycle när jag ändå var i närheten efter tjockisloppisen idag. Tracks Recycle är en second handbutik för utrustning för friluftsliv och allt vad det kan innebära. Bra koncept!

Där finns prylar för vandring, surfing, dykning, klättring, skating och allt möjligt som är lite lagom sportigt och skogsmulligt. De säljer på kommission och är väldigt noga med att allt ska vara i bra skick och rent och så gott som luktfritt när det kommer in. Och det är verkligen en fräsch butik! Jag har haft lite tur det senaste året och hittat hela två par kängor lämpliga för vandring i olika årstider för 150 resp 30 kr. Men jag fattar verkligen att om man behöver de där vandringskängorna just då, då är det skitsvårt och jobbigt att hitta ett bra par som passar. Men för oss göteborgare finns Tracks Recycle som underlättar det hela. Fler nischade loppisar åt folket! Med nischade loppisar tror jag ändå att fler hade kunnat tänka sig att handla second hand. Finns det fler bra nischade loppisar i landet?

Klädräddaraktivist

Jag fick faktiskt lite kritik efter mitt senaste inlägg där jag berättade om hur jag räddat fullt brukbara, och även en del helt nya, kläder ur containern utanför vår dörr. Eller, "tips" hette det visst. Jag fick höra saker som att "det är obehagligt att inte veta vart det man slängt tagit vägen", "då tänker jag inte slänga i containern för brännbart där jag bor igen" och "jag vill inte att någon skadar sig på mina sopor". Ok. Jag förstår helt ärligt inte vad att jag räddat kläder ur min container här hemma har med andra containrar i landet att göra. Och alla som hoppar ner i en container är väl ändå medveten om att man kan skada sig eller?! Jag var kanske inte tillräckligt tydlig med att det inte hoppas in i några containers här? Jag är kort och tjock. Och feg. Så nej, jag kommer inte skada mig. Jag trodde dessutom att alla människor visste att folk hoppar ner i containers men ändå lite kul att man kan bidra med ny information! Jag blev till och med kallad för klädräddaraktivist! Trevligt epitet tycker jag! Jag tänker bära det med äran. Jag skäms fortfarande inte. Och tänker inte börja göra det heller.

Klädräddaren

Så var det dags igen. I veckan har vi haft en container utanför vår port och återigen har någon slängt fullt fungerande prylar och framför allt kläder! Det började med att jag hittade flera par lite trasiga jeans (som ej var beyond repair dock). Eftersom vi tänkte återbruka jeans på jobbet nästa läsår fick jag ju rädda dem. Jag hittade även ett par hela och inte ens slitna Lee-jeans jag tänker att någon i min närhet borde kunna ha. Efter det kikade jag varenda gång jag gick förbi (några gånger per dag pga hund) och till slut, caught in the act, ser jag någon trycka ner flera säckar kläder i containern.

Jag kunde så klart inte släppa detta utan satt och grämde mig med ångesten bultande i bröstet. Vem fan slänger kläder liksom! Så jag gick ner och hämtade ett par säckar. Jag kunde inte ta alla och flera låg under grejer och runt låg krossat glas så jag fick ta dem på toppen. I dem fullt fungerande plagg!

Jag sorterade ut hela fem påsar till Myrornaboxen. Ja vi har en sådan ca 30 meter bort så varför kläderna inte hamnade där är ett mysterium. En del plagg lades i min tvättkorg och kommer dyka upp på klädbytardagar i framtiden. Och alla andra jeans räddades till jobbet om ingen annan kan ha dem dvs. Fina och hela plagg ska inte slängas! Flera plagg var dessutom helt nya med lappar kvar! Världen är galen!

Så här hänger de nu på tork (alla fick inte plats dock, har ett helt lass i badrummet med) med en mindre tragisk framtid framför sig. Och till min granne vill jag säga: nästa gång kan du lika gärna lämna dem direkt till mig så ser jag till att de kommer till nytta alternativt lämnar in dem i Myrornaboxen några meter bort, du kanske inte visste att den fanns där? Jag visar dig gärna.

Promenadloppis

Japp, då har vi varit på loppis igen. Lite samma koncept som förra helgens megaloppis men i mycket mindre skala. Och mer lokalt för oss. Vi har vandrat runt hela förmiddagen i våra kvarter på Bräcke promenadloppis. Vi bor inte i Bräcke men väldigt nära och jag förstod det som att detta event har funnits i några år redan, men för oss var det första gången. I ett villaområde på Hisingen har de boende bjudit in till loppis i sina trädgårdar och det var väldigt lätt att strosa runt i över några timmar. Vädret var inge vidare och det var inte i närheten lika många varken besökare eller försäljare som i Majorna men det var i och för sig ingen nackdel. Man kunde ta det i sin takt och hade även möjlighet att se allt.

Jodå, vi fyndade denna gången med. Inget klädrelaterat men ett spel jag varit sugen på i flera år, ett par leksaker till hunden (ja, jag har nog lite hoardertendenser) och ett par grytor fick det bli. Det gick på totalt 70 spänn och jag är supernöjd. Vi behövde en eller ett par fler grytor till köket upptäckte vi vid förra helgens matlagning och 10 spänn styck var de väl värda!

Finns det flera sådana här event i vårt avlånga land tro? Det är ju ändå ett lysande koncept va?