Jag väljer att visa att jag skiter i jantelagen med en bild på mig själv i en kofta jag stickat själv. Koftan (Vitamin D av Heidi Kirrmaier) blev riktigt bra och var kul att sticka. Till den har jag egenstickad och egendesignad mössa och en egenvirkad sjal. Men, nu är ju inte detta en handarbetsblogg längre. Jag har bytt fokus och skriver numera om en hållbarare inställning till textilier. Kjolen på bilden är passande nog ett klädbytardagsfynd som en kompis fått från sin mamma. Den är, tyvärr, i hundra procent polyester men den är sydd i Storbritannien! Bara en sån sak.
Så, varför har jag bytt tema på denna blogg, efter att ha haft 4.5 års bloggpaus? Jo, för att jag kan. Ja, jag kan detta. Jag tänker inte ägna mig åt någon falskt blygsamhet som att "inte ska väl lilla jag...". Jo, det ska jag! Jag handarbetar fortfarande men min tankeverksamhet och min vardag har gått mer och mer över till att försöka rädda världen, med textilier! Alltså, jag tycker att det är sjukt viktigt och intressant med hållbart mode. Med en mer hållbar inställning till textilier. Jag har nördat in mig på material, second hand, lagningar och etiskt bra tillverkade kläder. Jag upprörs över orättvisor och slavförhållanden inom textilindustrin och jag vill på något sätt bidra till en förändring! Jag funderade ett tag på hur jag skulle göra för att kunna påverka och nå ut och tänkte på poddar, instagram och bloggar men landade till slut i att jag ju redan har en blogg, varför inte skaka liv i den. Bloggar (och blogger) är kanske inte the-it -thing längre men jag är ju lite gammalmodig av mig.
Så, varför gör just jag det här? Jo, för att jag kan som sagt! Ja, jag är bra på det här. Jag säger inte att jag är bättre än alla andra, men jag har kunskaper. Med två textilutbildningar (folkhögskola och slöjdlärarutbildning), hantverkskunnande och ett visst mått nördighet kan jag faktiskt det här bra. Och jag har saker att säga om det. Och jag är tydligen snobbig också eftersom folk skämtar om att jag inte kommer släppa in folk med nyköpta kläder på mitt bröllop och andra (med en liten del allvar i rösten) säger att de inte vågar berätta för mig att de beställt nya kläder på nätet. Det är inte utan att jag ändå myser lite över detta. Det känns helt ok att uppfattas så!
Denna blogg handlar numera om hur jag ser på hållbart mode och textilier. Den handlar om loppisfynd, lagningar, återbruk, materialnörderier, orättvisor, klädbyten, cirkulär konsumtion, böcker och filmer, klädvård, sömnad, aktivism, välgörenhet, miljö och klimatkompensation. Och lite hantverk. Välkommen hit!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar