Här är några favoriter. Det märks att jag särskilt gillar att kombinerar stickade strumpor och mina Duckfeet, dvs mina bästa läderskor. Och det är ju ändå så, att det finns många fördelar med handstickade strumpor. Dels är det ju verkligen slow fashion, och har man lite koll på garnet och vart det kommer ifrån kan det ju bli etiskt som sjutton med. Och förutom att det är varmt och skönt är det snyggt. Jag tycker att ett par stickade strumpor liksom kan lyfta hela outfiten! Det blir en riktigt snygg accessoar, nästan som ett smycke! Eller två. På fötterna.
Jag brukar ha strumpor i 75% ull och 25% polyamid för att de ska tåla att nötas på. Och eftersom ull är smutsavvisande och inte alls suger åt sig fukt på samma sätt kan även mina snuskiga svettfötter ha samma ullstrumpor på sig mer än en dag innan tvätt och det är ju en fördel. Ska man dock hitta lite nackdelar så är det ju det här med synteten då givetvis samt att garnet oftast är superwashbehandlat. Superwash är en porcess där man tar bort ullens fjäll med klorin för att sedan lägga på en hinna av plast på varje strå. Det tar ju liksom bort ullens naturliga goda egenskaper. Och jag hatar ju dessutom plast i kläder. Men ska man kunna tvätta strumporna i maskin, vilket mina svettfötter kräver, får det bli så. Så allt är så klart inte frid och fröjd.
Men jag tänker ändå att mina handstickade strumpor är bättre än fast fashionskit i besprutad bomull. Stickade strumpor är dessutom värda att laga vilket kanske inte de där nötta bomullsstrumporna är och är de beyond repair kan man alltid göra dem till benvärmare eller repa upp skaften och ta tillvara på garnet. Mitt tips är ju givetvis att lära sig att sticka själv då det är superkul och finns massa fina mönster på t.ex. Ravelry. Eller så får man fjäska rejält för en trevlig stickare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar