Tbt till en svunnen tid

Känner man mig väl vet man att jag avskyr töntiga förkortningar, särskilt på engelska begrepp. PT och PA och allt vad det heter är inget jag brukar slänga mig med. Jag kommer få anledning att återkomma till detta men idag kostar jag på mig en tbt. En trowback, inte thursday, men ändå.

Så här såg det ut för ungefär ett år sedan. Förra årets mors dag, sista helgen i maj, var och min lilla flock/familj på megaloppisen i Majorna. Loppisarnas loppis. I år blev det ingen sådan och inte mycket annat heller. Förra året var det blomstrande tider på hållbart modefronten, i år blev det inte mycket alls.

Förra året lyckades jag arrangera en tjockisloppis, besöka en annan, gå på internationella klädbytardagen, gå på föreläsning, gå helgkurs i sashiko, ha egen klädbytardag och genomföra otaliga loppisrundor. I år hann jag med att besöka klädbytardag, genomföra en liten sådan, gå på en föreläsning, arrangera tjockisloppis och genomföra ett par loppisrundor. Och en lansering av begagnatkollektion på Thrive då. Detta gjordes på årets två första månader i stort sett. Det kanske låter som mycket men jag hade plan på mer än det dubbla. Och särskilt loppisrundorna har saknats.

Men jag ska inte klaga. Jag har ju hälsan i alla fall. Och nu ska jag göra en beställning på Sellpy. Den tvåbenta partnern behöver nya skor. Loppisshoppat nåt på senaste tiden? Eller nåt annat sköj? Do tell me! Jag är svältfödd.

Skornas skor: att våga ta chansen

Ok jag erkänner. Jag skrev ett helt inlägg för ett tag sedan om att man inte ska tröstshoppa. Och sen kom hela coronaskiten. Och jag kanske inte riktigt tröstshoppar egentligen men mina uteblivna loppisrundor gör skillnd. Sedan jag återupptäckte passionen i second handshopping har det varit någon sorts flöde ändå och nu är det i stort sett stopp. Jag jobbar heltid (samhällsbärande yrke) och pallar liksom inte med så mycket fler möten. Ett par tre svängar på närmaste second handen på torget har det blivit men sen inte mycket mer. Jag nätfönstershoppar en del på Sellpy och Tradera dock.

Och så härom kvällen. Jag fick liksom bara urge. Det finns gott m fina facebookgrupper för shopping av begagnade grejer och i Circle of clothes snubblade jag över dessa. Jag gillade dem direkt. Sneakers i buffelskinn tydligen av fabrikatet The Last Conspiracy. Jag kände inte alls till märket, kvaliteten eller passformen och fnulade lite. Var de verkligen min stil? Om jag hade haft någon. Men de hade tydligen kostat 2800, kostade nu 413 kr och jag gillade dem. De är liksom lite Concerse men ändå inte. Jag har aldrig gillat Converse (för snala) men kopior (basketkängor) kan ändå vara bra. Så jag slog till.

Och vilken hit det blev! Idag fick jag hem dem, provade och vilken smäck sen! Passar mina breda fötter perfekt, de är bekväma, rejäla och stabila. Nu får jag dock skoskav på hälarna av flipflops, så lite skaver de, men jag känner att de här är halvvägs inne för nya favoriter! Jag är dock inte någon som känner att bufflar måste sitta på mina fötter men nu är de begagnade och kvaliteten känns amazing och då känns det värt.

Så, en blank bok för mig och ett par sneakers som såg najs ut. Jag tog chansen i andra hand och det blev kärlek vid första proven. Ibland får man chansa. Det kkan vara värt det. För mig är är världen en stor lånegarderob ändå som man får chansa i och blir det fel lämnar man tillbaka. Jag önskar bara att alla tänkte så.

Dagens hållbara outfit: #14

Någon mer än jag som alltid har supertrist min på selfies? Jag hade egentligen tänkt skriva ett inlägg om töntiga förkortningar men jag orkade inte. Det blev en sån här istället. Och det här är verkligen min grej. Jag har förvisso infriat mitt löfte att prova på instoppat en fredag för inte så länge sedan men utanpå, löst, ledigt och långt är verkligen min melodi. Jag tycker det är finfint med så långa toppar att kjolen/klänningen undertill bara sticker fram lite. Idag hade jag på mig, från topp till tå, palestinasjal hittad på klädbytardag med två tidigare ägare, kofta från Lindra för 80 spänn som jag använder extremt mycket, linne från Sellpy för 50 spänn, kjol från första tjockisloppisen för 20 spänn och ett par skor från Freeport som jag haft jättelänge. Och just det, leggingsen från Indiska med. Just de här är också från Sellpy. Och lagade. Nöjdare än nöjdast.

Lagning i tv

Att jag vurmar för att laga mina kläder är knappast någon nyhet. Att jag även gillar synliga lagningar är rätt tydligt. Ett litet tips så här på kvällskvisten är att kolla in lagningsskolorna i tv4:s Nyhetsmorgon som återkommit ett par gånger.

Vid tre tillfällen har Kerstin Neumüller nämligen varit där och visat finfina sätt att laga kläder på. Ni hittar dem allihop här. Och Kerstin Neumüller är ju hon som skrivit boken Lappat & lagat som jag skrivit om här tidigare. Den är riktigt bra tycker jag och väl värd att investera i. Det är t.ex. i den jag hittat min favorit langettstoppningen som jag visat tidigare.

När Kerstin var med i mars visade hon för övrigt en teknik jag tänker utöka min repetoar med härnäst, nämligen fallskärmsjägarnas söm. Jag har fått en nötning i ett veck i min över tio år gamla Kånken som behövs lagas, och jag tror denna söm blir perfekt! Här hittar du det klippet.

Men bra initiativ tv4! Mer sådant tack! Finns det någon annan bra lagnings-tv tro? Någon lagningskarantän blir det inte för mig eftersom jag går till jobbet varje dag, men snart har jag i alla fall semester! Då ska det bli laga av.

En trist grej

Jag har för vana att tipsa om lite loppisar här på bloggen. I höstas tipsade jag om hundvänliga Hyllis. Inte för att det var en sån där favoritloppis med fyndchans varje gång, som Reningsborg Angered t.ex., utan för att jag gillade konceptet stenhårt. Att hyra en hylla där någon annan säljer för en tycker jag är briljant. Jag vet att inte alla älskar Hyllis och det har fått en del kritik men konceptet mina vänner, konceptet. Tyvärr överlevde inte Hyllis coronaskiten utan imorgon är sista dagen Hyllis håller öppet. Då är det total utförsäljning med 50-80% tillbud. Så passa på!

Jag får i fortsättningen njuta av min fina, men repiga, Kartell Fly jag fyndade i vintras och hoppas på att vi får något nytt i denna västkustens pärla med lika bra koncept som Hyllis och Kvillehyllan. Jag tycker verkligen att den sortens tjänst, där man får servicen att någon annan säljer åt en, är det nya nya. Tack Hyllis för den här tiden. Du kommer bli saknad.

Ofräscht

Idag ska jag skriva av mig lite om vissa osanningar som vissa far med. Men vi kan väl börja med lite fakta. Visste ni det att vi svenskar är rätt bra på det här med att skänka textilier? Vi slänger förvisso några kilo fullt brukbara kläder och andra textilier varje år men sju av tio personer lämnar ändå in kläder och annat som inte används till välgörenhet t.ex, och däribland second handaffärer. I snitt lämnar vi in 3.8 kilo kläder, men vi köper bara ungefär 0.8 kilo. I snitt då. Jag köper några kilo till eftersom jag blivit värsta second handhoardern på kläder de senaste åren. men för mig blir det ju ett kretslopp.

Men, när det ska förklaras varför medelsvensken bara köpet 0.8 kilo kläder second hand varje år när hen lämnar in så mycket som 3.8 kilo får man se och höra sådana påstående som att second hand är ofräscht, som om det skulle vara någon slags sanning. Som bot på det ges ofta tips om att besöka "fräschare" butiker med ett utvalt sortiment som t.ex. Arkivet eller Varié. Sådana butiker som är lite mer snofsiga och säljer på kommission helt enkelt. Inget ont om sådana butiker, de är garanterat jättebra (jag har dock inte mycket egen erfarenhet av just den katergorin) men jag tycker ändå att man attackerar ämnet från helt fel håll. Att hävda att second hand och loppis är ofräscht är en väldigt subjektiv åsikt som jag vill hävda inte är sann.

Visst, jag kan uttrycka mig som att vissa second hander är "sunkiga" ibland men det menar jag inte nödvändigtvis som något negativt. Jag tänker mig mer att vissa second hander och loppisar är lite röriga, bråtiga och kanske lite väl trånga så man verkligen får rota runt för att hitta fynden och det älskar jag! Jag älskar också de mer cleana butikerna där det är ordning och reda och noga uppmärkt. Båda kategorierna funkar fint för mig och i regel är det inte ofräscht. För vad är ofräscht egentligen? Att köpa något som någon annan brukat innan är inte per definition ofräscht. Vissa kanske tycker det men det är inte en absolut sanning. Och jag menar att vi behöver bryta normen där med att bruksföremål vi behöver måste vara nyproducerade och obrukade när de kommer in i våra hem. För så ser det ju verkligen inte ut i verkligheten. Precis som mina gurus i favvopodden Återbrukspodden så många gånger återkommit till så återbrukar vi bostäder, bilar, hotellakan och porslin på restaurangerna utan att blinka och inte hör jag hört någon pipa "ofräscht" då.

Vi får helt enkelt sluta med att ursäkta icke secomd handshopping med att "vi förstår att vissa tycker att det är ofräscht" för jag förstår helt enkelt inte. Alla återbrukar vi rätt ofta enligt exemplen ovan och aldrig har jag hört någon fråga: "Men tycker du inte att den där figurinen av Lisa Larsson du köpt för ett par tusenlappar är rätt ofräsch, någon annan har ju haft den innan?". Jag köper gladeligen det mesta jag behöver second hand och det finns ju faktiskt både diskho, diskmaskin och tvättmaskin lite här och var i detta landet. Och när det gäller kläder har jag redan berättat är jag så oäcklad att jag numera oftast inte ens tvättar dem när de kommer hem från butikerna. Är de fräscha och inte stinker parfym eller något funkar de finfint för mig. Jag tycker däremot att det känns rätt ofräscht med nya grejer som stinker av diverse kemikalier.

Inte kräver jag tvätt först när jag lånar kollegans kofta på jobbet när det är kallt. Att begagnat skulle vara ofräscht tror jag egentligen inte är problemet. Jag tror egentligen det bottnar i något annat, men det får jag ta en annan gång!

Loppistips #16: Hjällbo klimatsmart

Idag tipsar jag om en loppis jag faktiskt är lite kluven till. På Bergsgårdsgärdet 89C i Hjällbo i Angered ligger Hjällbo klimatsmart second hand. Den drivs av Kristna Alliansförsamlingen och SAM-hjälp biståndscenter och är en sådan second hand som man både kan skänka till men som också hämtar upp dödsbon. De har det mesta här. Mycket glas har jag reagerat på, en hel del lampor och elektronik och sådant men man kan också fynda fina kläder. Läser man på deras hemsida idag står det att de minskat sina dagar de har öppet pga c-ordet, men de har istället öppet längre under de dagarna. Just nu är öppettiderna 10-18 på tisdagar och torsdagar samt 10-15 på lördagar.

Eftersom det här inte är en sån där klassisk box-second hand som Myrorna eller BjörkåFrihet tycker jag det blir ett annat utbud. Jag får känslan av att kläder som annars skulle ha rensats ut och antingen kasserats eller sålts utomlands kan få en chans här vilket jag gillar. Priserna är i regel bra, men som på alla second hander och loppisar egentligen undrar jag ibland hur det tänkte där. Jag har reagerat på att deras lilla och röriga textilhörna känns overpriced och inte särskilt inbjudande, inklämd i ett hörn.

En kul effekt av att butiken ligger i förorten är dock att man kan hitta plagg man annars inte brukar se röken av på loppisar, som de här fina afroplaggen t.ex. Och det gillar jag. Guldkornen finns helt klart här även om jag tycker att klädavdelningen är lite trång att röra sig i. Och man får rota lite, men det gillar ju jag.

Jag har tidigare bloggat om den här fantastiska stickade ulltröjan i näverstickning som jag fullkomligt älskar. Den hittades på Hjällbo klimatsmart förra året och håll i er nu, den kostade bara 50 kr! Vilket fynd! Färgerna och garnet är helt fantastiska och det är ett superfint hantverk. Den hade tidigare lite knepiga detaljer eftersom muddarna var stickade som tunna tuber som sytts på horisontellt vilket ledde till att de blev strama och helt utan resårfunktion. Jag sprätte och repade upp dem och stickade på "normala" muddar i resårstickning. Det blev super.

Jag kan inte heller låta bli att visa mina fantastiska pyjamasbyxor jag hittade där i höstas. De gör sig inte riktigt i helfigur då modellen är mer komfort än skönhet så de får synas som bakgrund till vegansmulpaj i loppisfyndad dessertskål jag köpt på Gnosjö Hjälper. Men tro mig, de är fantastiska. Bara det att det är hundar på gjorde det värt för mig att köpa dem. Jag har dock fått lite kritik för att de är äckliga eftersom de är just pyjamasbyxor. Jag har som bekant dock inga betänkligheter vad gäller det. Lata dagar i soffan blir liksom bara så mycket bättre med de här!

Och apropå hundar så ska jag nu förklara varför jag är kluven till Hjällbo Klimatsmart. Får jag en inte så najs upplevelse på en second handbutik blir jag lite anti och inte superförtjust. Den är bra och har verkligen loppisfeeling och det gillar jag men jag är inte superkär. Första gången jag var där frågade jag om jag fick ta med hunden in eftersom jag kände att den var lagom sunkig (i positiv bemärkelse givetvis) och liksom påbjöd hundvänlighet. Hon i kassan tittade på mig som om jag var dum i huvudet vid min fråga och sa att hundar inte får följa med in. Jag fattar ju att det kan vara hundförbud i butiker men varför ge mig den blicken? Sist jag var där var det någon före mig i kassan som krånglade med något varpå jag började förbereda med att betala med swish, som det stod en skylt om att man kan göra med swishnummer och allt, för att spara lite tid. Då blev hon i kassan sur på mig för att jag ville betala med swish. Jag frågade om jag inte fick det men då muttrade hon något ohörbart och såg jäkligt sur ut. Vad är problemet? Det här gör att jag inte är översvallande förtjust. Men hittar man en sådan fin stickad tröja för 50 spänn har butiken potential och jag kommer så klart ändå besöka den igen. Och tipsa om den.