Second handhunden

Jag har en second handhund. Ur flera perspektiv tydligen. Dels har jag skrivit tidigare om att hon är second hand. Hon är nämligen begagnad. Innan hon flyttade in hos oss bodde hon på en hundgård i Spanien några veckor och innan det bodde hon på en annan hundgård i Spanien i ungefär ett år. Ingen ville tydligen ha henne. Och innan det bodde hon och hennes syster hos en man som inte var så trevlig mot sina hundar, kan vi anta. Så jag är cirkulär både när det gäller kläder och hundar. Och jag lever helt för devisen "Adopt don't shop!". 

 

Att jag gillar hundvänliga loppisar är inte heller en nyhet. Jag har redan listat flera hundvänliga i Göteborg och jag det kan nog behövas en uppdatering av den listan snart eftersom det både tillkommit och fallit bort några sedan dess. Men här kommer det nya. Min hund älskar också att gå på loppis! Sådan matte sådan hund tydligen. Här kan hon inte ens vänta tills loppisen har öppnat kan man tydligt se. Ibland kan hon streta och gny för att få komma in på loppisen. Jag var på väg att skriva en hänvisning till mitt loppistips om Vännplatsen i Torslanda här på bloggen, men så insåg jag att jag inte skrivit något sådant inlägg! Så det kommer snart.

Här är grejen, min hund är, pga sin bakgrund, en ganska osäker sak. Hon är inte förtjust i främmande människor, särskilt inte män, och kan lätt skälla och morra lite. Eller mycket. Senast idag skällde hon ut en lokalvårdare som tog en paus på Vårväderstorget. Ibland spelar det ingen roll om det är hundmänniskor eller inte, vissa bara frammanar mycket skall från hennes sida. Men hon är ju också en hund. Hon kan även få tokspel på vissa andra hundar vi passerar på gatan. Vissa är hon superglad över att få hälsa på. Hon är rätt lynnig. Däremot sköter hon sig helt exemplariskt så fort vi är inne i en second hand. Det är helt otroligt! Om det är en annan hund där inne kan hon morra ytterst lite, men på loppisar har hon inte skällt ut folk på evigheter. På gatan däremot!

Min ytterst ovetenskapliga teori är att hon älskar att få följa med och hon har så fullt upp med att utforska och lukta att hon inte riktigt hinner engagera sig i andra människor. På loppisar lär det ju finnas extra mycket intressanta lukter att koncentrera sig på. Men lite konstigt är det! Hon har viss tendens att bli rastlös om man uppehåller sig för länge någonstans och det inte händer något, men på en loppis kan han snällt stå bredvid samtidigt som man plöjer igenom DVD-hyllan efter fåniga svenska komedier, som är vår nya grej för övrigt. Det är ändå så att vi varje gång blir lite förvånade över hur himla duktig hon är!

Igår var vi faktiskt inne i stan. Bortsett från ett tandläkarbesök och två visiter till passcentralen har jag inte varit i stan på över ett år. Vi åkte in för att besöka Stadsmissionens nya pop-upbutik i Arkaden som jag kommer få anledning att återkomma till. Den är, liksom den på Vårväderstorget, Mölndals galleria och Kungsmässan en sån där luftig sak med handplockade och utvalda grejer som ska vara lite mer inbjudande än butiker överfulla med grejs. Den var superfin och trevlig och jag gillade den skarpt, även om jag ju faktiskt älskar riktigt junkiga överfulla butiker med!

Och för övrigt, alla råd om hundupfostran, träning och terapi och sådant undanbedes. Det är väldigt lätt att veta bäst och komma med absoluta sanningar om hur man ska hantera sin hund tydligen. Jag tror på att alla hundar är olika jag. Min hund gillar loppis, vad gillar din?