Daggkåpa

Kan ni tänka er, jag har färgat gult igen! Daggkåpan plockades i närheten, och den här gången försökte jag verkligen följa ett recept avseende mängd växtdelar, garn och vatten. Jag förbetade till och med enligt recept så gott det gick utan elektrisk våg! Och jag motstod frestelsen att slänga i extra alun direkt i färgbadet som jag annars brukar göra. Men inte blev det gulgrönt eller grågult, utan mesgult. Inte riktigt lika mesgult som på bilden, men ändock gult. Men jag är nöjd ändå med daggkåpefärgningen, som enligt uppgift ska vara helt p/purjo/hk/historiskt korrekt. Jag kan i absolut tänka mig att göra det igen!

Och nu kan man även följa mina växtfärgningsäventyr på bloggen Nornornas Garn som man hittar på nornornasgarn.blogspot.com.

Hängslekjol

Bilden blev inge vidare och passformen blev inge vidare heller men nu är en ny hängslekjol klar i alla fall! Jag skulle sy en ny hängslekjol eftersom jag har lagt ut lite och min gamla blåa sitter som ett ålaskinn, men något gick fel. Hur jag än mätte och donade, och det borde ju inte vara svårt att klippa rätt när tyget är rutigt, men på något sätt blev den nya hängslekjolen exakt samma storlek som den förra. Hur det gick till vet jag inte men jag ser det som en pik. Tyget ska vara helylle och har inhandlats på Holmens marknad för 30 kr. Brickbandet är vävt i lin och köpt av Karro för en spottstyver och är gult passande nog eftersom jag bara färgar gult garn. Typ. Jag tyckte den blev bra i alla fall och den här kommer jag förhoppningsvis ha på mig nästa sommar.

Mer vikingashopping

Jag kom iväg till Hornbore Ting också! Jättemysig dagsutflykt! Och självklart var jag tvungen att shoppa också. Den lilla nakna bronsfiguren är köpt i ett speciellt syfte som jag inte avslöjar här;) Örhängena är till min mor eftersom hon köpt liknande i Ale tidigare men tappat den ena. Knappen skall vara till ett växkprojekt och saxen har jag varit ute efter länge. Egentligen vill jag ha en lite mindre och skarpare variant, men den här var helt ok. Jag köpte den av Dennis eftersom han vunnit en ny i en bågskyttetävling och han har gjort fodralet själv så det handlar ju om hantverk med. Och 25 kr tyckte jag var nästan gratis! Tyget förstår jag inte vad jag skulle ha till egentligen, men det var så fint och jag skulle vilja ha en klänning i det kände jag. Eller ett par byxor kanske... Men pösbyxor vill jag inte ha och känner att det kanske inte riktigt passar som tightare modell. Och hängslekjol har jag redan en rutig och det här tyget kanske inte riktigt passar till det... Det kostade i vart fall 120 kr metern eftersom de inte var säkra på om det var helylle eller en blandning och efter att ha eldat lite kan jag avslöja att inslaget inte är syntet i alla fall, men inte heller ylle. Troligtvis bomull. Men jag har bestämt mig för att låtsas att det är linne. Om någon har något bra förslag på vad för vikingaplagg jag skall göra av detta kan ni gärna berätta det :)

Gult

Jag har såklart växtfärgat lite till. Jag var tvungen att göra ett till bad med tomtskräppa som jag blev så kär i! Och det blev både bättre och sämre den här gången. En härva Dale Fasan som jag hade från ärmen jag repade upp blev så knallgul så man kan inte fatta att det är växtfärgat! Däremot blev andrabadet riktigt mesigt den här gången. Men jag använde nog mindre växtdelar den här gången, hade mer garn och så var kanske skräppan lite mindre färsk den här gången. Jag är i vart fall toknöjd med det knallgula garnet!

Sen har jag provat rölleka med. Det blev lite mesgult tyckte jag. Inte alls fult, men efter tomtskräppan var den lite mjäkigt. Men det var spännande och testa! Och för en gångs skull luktade det väldigt gott att koka ur växtdelarna! Men jag tror nog att jag hade lite mycket garn i förhållande till växter här med. Man blir ju lätt lite ivrig och jag skulle ju egentligen mest testa. Jag har tänkt prova daggkåpa med. Det ska tydligen bli grågult. Men jag misstänker att det kommer bli gult som allt annat. Tur att det är min favoritfärg:)

Och ja, jag har köpt mer garn så klart. Man måste ju köpa garn minst en gång i månaden. Hisingens Hemslöjd, aka Mabel, hade öppnat efter semestern igen och hade en finfin reakorg med nystan för 20 kr styck. Jag och Linda var där i onsdags och vi hittade massa fint, trots att Caroline redan hade varit där och "länsat". Här är en kik på det jag köpte. Frejas nya neongula är ännu snyggare än Bravos så jag kunde helt enkelt inte låta bli. Jag är en junkie och garn är mitt knark.

Jag stickar på svenska.

Stickning är inne nu. Forumen blir fler och fler för denna konstart. I tidningarna kan man läsa att stickning är bra för hälsan och stickade sjalar och annat blir mer och mer modernt känns det som. Men någonting som jag kan störa mig lite på är hur det finns någon slags exklusivitet i stickningen. Det finns ett helt vokabulär som inte vem som helst kan bara sådär. Men det är väl som med sotarmoj kanske, och behöver kanske inte vara något negativt? Men något som jag funderar över är man inte verkar stickar på svenska längre. Allting har engelska ord och förkortningar som det ibland är svårt att hänga med i. Till exempel kan man gå med i en KAL, dvs en Knit A Long. Eller så kan man närvara på en KIP som betyder Knit In Public. Det finns UFO's och FO's som då betyder ofärdiga och färdiga objekt. Folk över hela landet stickar "cowls" som verkar vara någon sorts halskrage eller sjal. Eller halsduk kanske... Det är lite snårigt det där. Så kan man sticka i-cords som är ett fiffigt sätt att sticka påtade snoddar med bara tre maskor på två stickor. Nja, inte riktigt min grej. Man kan väl kalla det för vad det är annars, som halskrage eller sticka på allmän plats eller nåt liknande. Och min absoluta favoritförkortning att störa mig på är LYS som betyder Local Yarn Store. Varför, varför, varför säger man eller skriver så när man kan benämna det som min lokala garnaffär, min närmaste garnaffär, Tummelisa eller Daisy Design eller vad det kan heta, eller varför inte garntanten? Det låter faktiskt ganska löjligt att säga LYS. Uttalas det på engelska också funderar jag över? Och det stannar inte där. Givetvis existerar detta inom virkning, krokning och annat med. Ett namn som jag absolut vägrar att använda är kvastskaftvirkning. Detta är något så spännande som en svensk översättning av ett engelskt namn, dvs broomstick lace. Det finns ett alldeles utmärkt namn för denna teknik redan innan som har använts i Sverige sedan åtminstone 70-talet och det är langettvirkning. Jag stickar och virkar på svenska och använder då svenska ord om det finns och jag pratar med en svenskspråkig person. Och gör det med gott humör! :)

Borre baby!

Jag har till slut fått åka på vikingamarknad igen! Efter ca två års torketid var jag tillbaka i Borre där jag var för två år sedan och det var fantastiskt! Jag gick lite bananas med plånboken som ni ser men det var jag faktiskt värd! Jag köpte en till fingerborg till min samling som numera består av två stycken! Lite stavkyrkekitsch är alltid uppskattat! Och det här med fallosar är ju även det alltid uppskattat! Jag hittade en liten i smyckesform och en stor man skall dricka ur. Den lilla är en kopia av ett lettiskt fynd som man kan se på museet i Riga. Den stora är tydligen 1500-tal och finns alltså på riktigt! Men jag glömde tyvärr fråga vart den är ifrån. Sedan köpte jag en ny slynggaffel och tärning i ben, en vitlöksrivmojäng, en örslev, en fenrisulv med hand i munnen och ett par örhängen inspirerade av Hugin och Munin. Tärningen är efter estnisk förlaga och den, örhängena och den lilla fallosen köpte jag av ett jättetrevligt estniskt par. Det är trevligt att vara viking och det är trevligt att shoppa!

En skatt!

Idag fick jag hem den här skatten med posten! Det är snälla Ing-Marie som låtit mig köpa loss en del av hennes egenhändigt växtfärgade ullgarn. Kanonfint! Det var både lite små nystan och stora härvor färgade med bl.a. björk, nån svamp, rönn och islandslav. Det mörka bruna är färgat med rönn och kromsyrat kali. Jag är ju som sagt lite rädd för att använda läskiga kemikalier när jag växtfärgar. Lavar är jag också lite rädd för eftersom jag inte vill bidraga till någon utrotning. Men det är inspirerande att se vilka fantastiska färger det kan bli, och är det second hand är det ok. Garnet kändes inte stixigt och luktar sådär växtfärgningsgott! Det ska bli massa fina nålbundna grejer av det här tänkte jag. 250 kr inklusive frakt för nära ett kilo garn är inte fy skam tycker jag!