Jag gillar dem, men de blev lite slappa. Förhoppningsvis tightar de till sig lite efter en tvätt. Garnet är Tant Koftas handfärgade som jag köpte på Syfestivalen i Borås i höstas. Ett trevligt garn! Lite kliigt i början kanske, men det löser sig nog också efter någon tvätt. Mönstret var enkelt och trevligt, men jag gjorde i vanligt ordning om det så som jag vill ha det med vriden resår, förstärkt häl och den tåminskningen jag gillar.
När Socks of kindness var klara fick jag ett extremt sug att sticka fler strumpor. Jag rotade i min strumpgarnslåda och rotade fram garn till fyra nya strumpprojekt. Det första jag kom igång med är följande: en egen komposition som jag döpt till Timothy. Det kan hända att det här blir mitt första egna mönster. Om jag inte fegar ur.
Det blir i alla fall ett par strumpor med alla de där momenten jag gillar: vriden resår, förstärkt häl och den där tåminskningen jag gillar. De må se simpla ut men det finns en liten detalj på dem som jag hoppas blir effektfull. Om de nu blir bra, vilket jag just nu känner mig lite tveksam till, kan det bli ett mönster som sagt. Men just nu är jag lite sur för de är inte så snygga på mig. Jag har så hög vrist så just den biten på strumpan blir så utdragen och spretig. Och så blir det stora hål i övre hörnen där man plockar upp maskor på hällappen. Större än vanligt. Det går ju så klart att fixa till i efterhand och det kanske blir bättre på nästa strumpa, men just nu är jag som sagt lite missnöjd. Så vi får se om det blir ett mönster. Vad namnet Timothy kommer ifrån får jag i så fall avslöja senare. Garnet är Drops Fabel (det svarta) och Opal Surprise (det knalliga).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar