Syfestivalen i Borås

Idag har jag och Linda besökt Syfestivalen på Åhaga i Borås. Jag gick väl lite bananas en stund där bland de billiga garnerna. Det kanske inte ser så crazy ut på bilden men med tanke på vilka sjuka mängder garner jag har sedan innan så shoppade jag definitivt mer än tillräckligt! Jag behöver inte mer garn nu. Men jag handlade ändå. Och med tanke på att jag redan handlat garn den här veckan (strumpgarn på Lidl) så får jag verkligen säga att jag har köpstopp nu. Men jag vet ju hur det brukar gå. Och köpstopp är så himla tråkigt! Men jag ska försöka att inte utsätta mg för frestelser genom att inte besöka ställen där det finns garn det närmaste i alla fall!

Vad som införskaffades var i alla fall bara nödvändigheter. Sådär grisbilligt alpackagarn som bara skriker efter att få bli smygmaskvirkade handledsvärmare mår man ju inte dåligt av. Opalgarn och Famegarn för 50 resp. 40 kr är ju inte heller att förakta! Eller lite Gjestal Frost (som inte tillverkas längre) för 49 kr inkl. beskrivning är ju också trevligt. Och jag måste ju ändå tänka på min krokade filt med! Dubbel nytta/nöje dvs. Dessutom hade jag planerat att köpa handfärgat strumpgarn från Tant kofta och Supersoft från Magasin Duett så då fick jag ju göra det. Och i flera år har jag suktat efter banangarn så när jag nu hittade gult och grönt sådant, för det fantastiska priset två för 100 fick jag slå till på det med. Nu när jag fått min första hela lön ska jag ju passa på! Men det får inte bli en vana som sagt. Fram till Symässan i Kviberg ska jag väl i alla fall kunna hålla mig?

Jag fick även en liten leverans av turkiska garner idag. Nej, det är inte helt etiskt, men det är fint och jag tänker inte skämmas. Det gråa garnet är av merino, kashmir och silke och skall bli en Flow som jag har suktat efter ett tag. Det gula är ett mycket trevligt garn som heter Folk tweed, ett tweedgarn innehållande 90% ull och 10% nylon som jag haft innan och bara var tvungen att ha mer av. Det var det jag krokade sjalen Pax i. Vad denna påse skall bli får bli en överraskning.

I övrigt var mässan trevlig och inspirerande som innehöll mycket fina grejer (som den här dominostickade tingesten t.ex.) trevliga möten och det bästa (och värsta eftersom vi är junkies) sällskapet i form av Linda, som för övrigt skaffat en blogg nu! Någon bokmässa blev det däremot inte i år, vilket kanske var lika bra, för böcker har jag ännu fler av än vad jag har garn, och med tanke på att jag bor sambo i en etta så behöver jag knappast utöka den samlingen också.