Jul och nytt år och sånt

Jag är inte direkt någon julälskare. Jag har inte varit helt förtjust i den sedan barndomen. På senare år har julens bästa egenskaper bestått av ledighet, god mat och att få ge bort handgjorda saker. Det blev dock inte mycket med det i år. Jag har tyvärr inte haft tid helt enkelt. Skolan tar upp all min tid i stort sett. Så de handgjorda julklapparna som blev till i år var ett par strumpor till sambon i egenfärgat garn:


En brosch till hans mormor:


... och så blev det virkade örhängen till mamma och svägerskorna och ett stickat vristband i uv-floricerande garn till svågern. Sedan gav jag bort två skärbrädor jag gjort slöjden med till mina svärföräldrar x2. De har inte fått dem ännu eftersom de skall vara med i vår utställning i januari så överlämnandet kommer senare. Här är de in progress. Den högra är klar bortsett från ytbehandling:


Förhoppningsvis blir de nöjda!
Jag har också fått fina julklappar med, på temat hantverk.


Här ser vi mina julklappsböcker som jag fått av mamma, pappa och svärfar med familj. Restgarnsboken är superfin och inspirerande, Bonniers stora bok och stickning är ju ett standardverk och det visade sig att Amigurumihundar var riktigt pedagogisk! Jättesöta mönster är det i den också! Jag kommer nog ha mycket glädje och nytta av alla mina julklappsböcker!
Sedan fick jag även stickrelaterade Livets aviga och räta av Kate Jacobs av min kära sambo. Den ska bli mysig att "sätta tänderna i", efter terminsslut när allt lugnat ner sig lite.

Ja, och som sagt, utställning närmar sig. 13-15 januari har vi utställning i Valands lokaler, och nu börjar ångesten och stressen sätta in ordentligt. Det här med att vara ledig i mellandagarna existerar inte alls i år. Just nu håller jag på med min stol, massa småprojekt i trä, metall och knyppling, samt min hallförvaring som jag broderar på just nu. Det blir skitsnyggt rent ut sagt! Jag håller nog lite på den så får alla se den när den är klar istället. Däremot kan jag bjuda på en täljd knyppelpinne jag gjort klart idag:


Den kommer vara i par på utställningen.
Och 2012 hoppas jag blir ett underbart år med mindre stress, ångest och terror!

Lite knyppling och sånt

Jag har nio hp denna termin som skall läggas på egna projekt i hårda och mjuka material. Jag har valt att lägga några poäng på knyppling. Jag lärde mig själv att knyppla i slöjden i högstadiet och gillade det, men sedan dess har jag knypplat minimalt lite. Därför ville jag arbeta lite kring knyppling och "ungdomifiera" den lite. Knyppling förknippas främst med långa vita spetsar som får pryda små dukar och lakan. Knyppling är väldigt rogivande att ägna sig åt, men så pilligt det är! Det krävs mycket övning innan man blir något bra på det. Och det är så lätt att ändå snöa in på vita skira kantspetsar. Än så länge har jag mycket kvar att göra och tar tacksamt emot tips och idéer på knypplingsprojekt som kan passa i grundskolan! Här har jag fått till ett par tovade pulsvärmare i alla fall, men broderier och en knypplad spets på. Jag är riktigt nöjd med dem!



Annars har jag gjort några hemmagjorda julklappar i år, men dem får ni se efter jul. Och jag knypplar inte bara i skolan, utan jobbar även med trä, metall och broderar. Fullt upp och frågan är om jag verkligen kommer bli klar... Jag måste knyppla mera känner jag nu!

Metallknappar

Dessa knappar har jag gjort själv. För dem med bra syn kan man se att de inte är helt perfekta i emaljeringen, men jag ville faktiskt ha det just så. Jag ville att det skulle synas lite kopparfärg också. Jag tänkte att det skulle bli snyggt med att kopparn syns, plus att jag vill att det ska synas att de är handgjorda. Jag ville ha ett litet ruffigt intryck. Lite shabby-chic, även fast jag både ogillar uttrycket och i regel även fenomenet. Men här ville jag ha det så här. Jag har klippt kopparbitar kvadratiska, sedan slipat kanterna och slipat ned hörnen lite. Därefter borrade jag hålen i knapparna (och bröt av hela två borr!), filade bort graderna och sedan emaljerade jag dem med plastemalj på en vanlig spisplatta. Så här såg det ut:


Jag har nu tänkt att sy upp dem på ett papper så det blir en knappkarta och sedan skall de få transformeras till högskolepoäng. Det var roligt att emaljera. Jag tyckte att plastemaljen var smidig och trevlig, men jag vill ju prova på att emaljera "på riktigt sätt" också. Man kan ju emaljera massa fint, och inte bara de där små hängsmyckena som mina syskon fick göra i slöjden (återigen något som de fick göra med min gamla träslöjdslärare, men som inte jag fick). Emaljera kommer jag säkert göra igen!

Alla som har gjort en smörkniv i slöjden räcker upp en hand!

Jag räcker inte upp handen, alltså har jag inte gjort en smörkniv i slöjden. Men mina syskon gjorde det, det vet jag. Jag undrar vad det var som gjorde att min träslöjdslärare från tredje till sjätte klass, slutade att göra smörknivar med eleverna... Eller var det bara vår klass som inte gjorde det tro? I vilket fall tycker jag att det är lite synd, då jag tycker att smörkniven är en utmärkt slöjduppgift! Dock har smörkniven fått något av en töntstämpel. När man skall prata om träslöjd i negativa ordalag, pratar man ofta om smörknivar. "I slöjden gör man bara smörknivar och syr tråkiga korsstygn" kan det låta. Men en smörkniv i sig är väl inget negativt eller? Finns det något finare att bre mackan med än en handgjord smörkniv i en som någon lagt ner tid och kärlek på? En är dessutom ett väldigt trevligt träslag då det luktar gott att arbeta med!
Nä, jag tänker inte mobba smörkniven och gör själv gärna smörknivar i skolan med eleverna. Jag har även själv börjat göra en smörkniv på mina egna poäng i skolan.
Så hur många minns att ni gjorde smörknivar i slöjden i skolan? Visst är det mysigt med smörknivar? :)

Önskar att jag vore lite bättre

Jag önskar att jag vore lite bättre. På allt egentligen. Jag är bara lite bra. Jag kan bara lite grand. Jag kan sy lite grand. Jag kan fuska i trä. Jag kan sticka och virka enklare grejer. Det har visat sig att jag kan väva och knyppla lite grand. Jag vet hur man broderar men det blir inte särskilt snyggt. Men varför kan jag inte vara bra på någonting då? Varför är jag bara lite bra på en massa grejer, men inte riktigt bra på nåt? Jag kanske inte är tillräckligt nördig och snöar in på vissa grejer och helt enkelt ser till att bli riktigt bra på något. Suck ja... Men man kan väl kanske säga att det är de här kvaliteterna jag behöver för att bli en kompetent slöjdlärare. Då kanske det räcker att man kan lite om mycket?

Jag är ingen konstnär

Jag var aldrig särskilt road av bildlektionerna i skolan. Jag tyckte de var helt ok för man kunde ta det lite lugnt, sitta och tjöta, och det som blev till på pappret fick ske i sin takt. Men jag kände mig aldrig särskilt inspirerad eller kreativ.

Mitt hantverksintresse dök upp sent. Jag började så smått att brodera korsstygn, virka, kroka och till slut var mitt textila hantverksintresse uppblommat. Men jag vill inte göra konst. Jag gillar att det ska bli något med en funktion. Konst är för abstrakt för mig.

Jag gick en folkhögskoleutbildning för ett par år sedan som redan var påbörjad när jag insåg att den hette: Konst och konsthantverk - Textil. Där talades det med oss som att vi skulle bli konstnärer. Men jag skulle ju inte bli konstnär, jag ville ju bara lära mig sticka, tova och sy lappteknik för eget behov (eller som förberedelse för en eventuell slöjdlärarutbildning). Jag hade nog hamnat lite fel där. Jag tycker ju inte ens om att titta på konst. Jovisst, fina tavlor från renässansen kanske, som något av Pieter Bruegel, men en tavla får mig inte direkt att känna något extra, den kan vara lite fin att titta på bara.

Så därför känns det inte alls lustfyllt och kreativt att "bli tvingad" att skapa konst. Jag är ingen konstnär! Min inspiration låser sig så fort jag hör ordet konst. Jag gillar att göra bruksföremål som en mössa, en skål eller en disktrasa. Föremålet kan även ha sitt skönhetssyfte. En skål kan stå på bordet och vara fin, men man kan också lägga nötter i den. En installation fyller sällan en praktiskt funktion.
Så nä, jag är ingen konstnär. Konst är inte min grej. Hantverk är det däremot. Och jag tänker inte skämmas för att säga det, även om jag anses vara tråkig och omodern. Att vara konstnär ligger i tiden, men det struntar jag i. Jag gillar inte konst. Och det tenderar att bli ganska misslyckat när jag skapar konst. Det är jag som har virkat den nakna mannen i buren.

Karvsnitt

Det har varit lite dåligt med bloggandet på senaste tiden, men det är väldigt mycket i skolan nu, och inte direkt några färdiga grejer så det har inte varit mycket att skriva om. Och just idag är det faktiskt lite svårt att skriva eftersom jag har stora plåster på två fingrar på vänsterhanden eftersom jag har råkat slipa mig med en slipmaskin på dem. Mitt långfinger kanske blir lite kortare efter detta...


Men i alla fall har jag kommit igång lite med karvsnitt nu. Och det är svårt! Mitt första försök ser ut som ovan. Det blev ganska bra i alla fall. Jag tog en liten bit lind och provade, och lind är ju det mjukaste träslaget man kan arbeta i av våra svenska träslag, så det var trivsamt att karva i det. Jag tyckte nog till och med att det var lite för lätt att jobba i faktiskt. Snitten på kanten kallas för tvåstick och de var ganska enkla att göra,m och jag tyckte det blev väldigt piffigt! Det ska tydligen räcka med att göra tre snitt för varje "tvåstickshål", men så duktig är inte jag ännu. I lind går det väl nästan men det är lite bökigt i andra träslag.

Jag hade en bit björk och min lärare rekommenderade det. Det är lite hårdare, men jag har hört från flera håll att det är trevligt att tälja i, så det kan inte vara så svårt tänkte jag. Det var det. Jag testade tvåsticket och det andra sicksack-mönstret jag gjort i linden först och det blev helt ok. Men sedan skulle jag prova på ett mer avancerat mönster och nu gick det inte alls bra! Det ser rent ut sagt förjävligt ut! Det är lite svårt att veta exakt hur man ska göra och vilka verktyg som är bäst och använda så jag testade lite olika förfaranden och knivar och getfötter och sånt, men inget blev särskilt bra... Jaja, jag får väl öva lite.


Jag har en bok om karvsnitt som är väldigt fin och bra, "Karvsnitt" av Björn Nässén, men den innehåller inte så mycket "så här gör man" men instruktioner och bilder, vilket ju givetvis är svårt att visa på bild. Dessutom tycker jag att det är svårt att hitta lämpliga mönster att rita av och använda. Jag är inte så bra på att rita på frihand så jag vill gärna ha något att kalkera av. Jag hittade en bok på engelska, "Chip carving - design and patterns" av Wayne Barton, och i den finns det jättefina mönster man kan rita av och använda, men de kändes väldigt avancerade och svåra så jag vågar mig nog inte på dem just nu. Dessutom var de flesta i rundade mönster och bevisligen är ju inte jag så bra på det. Jag får hitta filmer på youtube för att bli bättre tror jag... Men om någon har något tips på nån bra litteratur eller så så får ni gärna hojta till!

Estland!

Estland är underbart! Det visste jag egentligen redan, men eftersom det var 11 år sedan jag var där sist så fick jag åka dit igen för att bli påmind om hur underbart landet och folket är! Båda gångerna jag har varit där har det varit någon form av skolresa, och inte någon nöjesresa, men att besöka landet är nöje nog!

Denna gång hann vi bara besöka Tallinn, men jag har ju sett Tartu innan, och vill gärna åka dit igen, men Tallinn är värt en hel vecka kan jag säga! Denna gång fick jag se mycket mer av den gamla stan och det var en fröjd! Tallinn är en medeltidsstad vilket även dagens Tallinn kan vittna om. Visst är gamla Tallinn bra turistigt, men det är inget jag lider av. Det är bra turistigt! Och det är rent överallt. Inget skräp på gatorna och massa fina gamla hus och mysig stämning.

Nu åkte vi dit för att besöka skolor och slöjdundervisning, men vi fick en lagom stor dos av både det och den estniska kulturen. Vi besökte två mycket trevliga skolor och universitetet där man kan läsa till slöjdlärare. Både slöjdundervisningen i skolorna och den på universitetet var väldigt inspirerande! I Estland är inte hantverk nördigt, och man är stolt över sina hantverkstraditioner. Det är ok att gå i en "folkdräktskjol" när man går på hantverksmässa till exempel. Och man är väldigt stolt över sitt ursprung och sin kultur i Estland. Detta är väldigt intressant att få ta del av!
Och detta hantverk! Vad vi har shoppat! Det var faktiskt lite överväldigande med allt hantverk som fanns! Jag började att shoppa garn och vantar redan första dagen på turistgatorna. Vår vän Jaana på universitetet rådde oss att inte göra det då det var mycket dyrare där. Men det gick inte att låta bli. Det fanns så mycket fint och för oss i Sverige är det faktiskt billigt med 140 kr för ett par handstickade vantar! Jag kan nu visa ett urval av allt jag shoppade i Estland. Skulle jag visa allt skulle detta bli icke hanterbart stort inlägg på min blogg ;)


Men några av pärlorna är t.ex. keramiken jag köpte på Old hansa-butiken vid torget. Där fanns en fantastiskt mysig medeltidsrestaurang med jättegod mat och tidsenlig inredning och mycket bra service, som även hade en butik där de sålde keramik, glas, läderhantverk mm. Jag shoppade loss och köpte en kanna och två vinmuggar. De är inte i exakt lika storlek, men de är handgjorda så det är lite av charmen :)


Vår vän Jaana från universitetet tog också med oss till en fantastisk butik som låg inne i ett hus bakom en massa dörrar som man trodde skulle leda in till en lägenhet eller ett kontor eller nåt, men där inne fanns en fantastisk butik med allt man kan tänka sig inom textilt hantverk. Och det blev faktiskt lite för mycket. Jag blev lite stressad över att det fanns så mycket att jag inte kunde fokusera på vad jag ville ha. Så det blev lite maskinbroderitråd, pärlgarn till virkade örhängen, trikåspets, en virknål, strumpstickor och en frivolitetsskyttel som jag letat efter. Detta gick på lite mer än 130 kr och det tyckte jag var helt ok!


Vi var även på en stor och helt fantastisk hantverksmässa som bara är en gång om året och vi lyckades pricka den! Där var fullt av stickat, broderat, en del trä och lite smide och massa med kulturtanter. Kulturtanter som vi också är (åtminstone jag och Anna) så trivdes vi!


Mycket fick följa med därifrån och jag shoppade på mig ett par urfina böcker med estniska spetssjalar och en med klassiska broderier. Sedan fick jag även lov att köpa en färdig sjal med. Jag ska ju lära mig att sticka spetssjalar nu med hjälp av denna bok, men en fin och stor trekantssjal för 24 euro, vilket blir ca 228 SEK, är dumt att lämna kvar tyckte jag. En HBT-sjal som sambon uttryckte det när jag kom hem. Mycket nöjd.


Här har vi det enda, och mycket vackra, garnet jag köpte första dagen, med ett par av vantarna jag köpte och ett litet mobilfodral med klassiska estniska broderier på. Båda de två sistnämnda är från mässan. Mobilfodralet kommer jag nog inte använda, men det kosta 2 euro och jag ville ha en souvenir med just denna form av broderi, som är en annan form än det man kan se i boken. De kom från en annan region i Estland om jag förstod det rätt.

Så detta var som sagt ett urval. Jag har shoppat vantar, strumpor, träknappar, honung, knyppelpinnar, smörknivar, örhängen och allt möjligt! Denna resebudget kommer aldrig komma igen och jag tackar för den! Estland är underbart, inte bara för prisvärt hantverk utan för människorna, kulturen och stämningen. Jag vill även delge er en mysbild från ett ställe som heter Boheem, som hade mysig inredning, då det var inrett i en lägenhet, god mat och trevlig personal. det var Kristiin från Gustav Adolf Gymnasium (en av skolorna vi besökte) som tog med oss dit, och utan henne och Jaana hade inte denna resa varit densamma!

Färgning

Jag har färgat garn! Och inte med växtfärger den här gången, utan med syrafärger. Vi hade en workshop i skolan. Det var skoj! Jag började med att färga de lila härvorna genom att blanda en röd och en blå färg och sen kladdade jag bara ihop dem så det blev olika lila. Sedan fixerade jag färgen genom att lägga härvorna i en stekpåse i ugnen i ca 60 min och resultatet blev bra. Det är vit fabel jag har färgat och det kan hända att det blir ett par strumpor, men vi får se. Sedan samsades jag och Anna om ett grönt bad, hon hade grått i och jag hade vitt. Hennes blev en fin lite mossig limegrön, och mitt blev knallimegrönt som ni ser. Jag blev förtjust. Men sedan så tyckte jag att det fanns en del färg kvar i badet så jag ville gärna utnyttja det så jag slängde i en lite gråare härva i det, men det blev till en början kissgult. Tråkigt tyckte jag så jag slängde i det blåa jag hade kvar och så blev det den mörkare gröna på bilden.
Det jag kan märka i skillnad jämfört med att växtfärga är att jag tycker att vid växtfärgning drar garnet åt sig färg relativt snabbt, och står det mest och göttar till sig sen. Vid syrafärgning blir det en färg först och så tycker man att det är lite trist och vill göra nånting åt det, men man ska ha lite is i magen för det ändrar sig avsevärt under tiden. Jag ska testa kool aid och kanske nån kallvattensfärg med i framtiden tänkte jag. Om jag nu kan släppa växtfärgningen dvs...


I övrigt stickar jag den här mössan i grönt. Jag kände att jag ville sticka något till mig nu, bara för att det är roligt och för att, förhoppningsvis, få nåt fint på huvudet. Drops Nepal i en finfin grön färg blir det iaf.

Nålbundna benvärmare

Så här blev de, mina nålbundna benvärmare. Jag är faktiskt både nöjd och stolt! De tog inte så lång tid man kan tro. Det är mysigt att nålbinda i tunt ullgarn. Garnet är växtfärgat med allt från rödlöksskal till cochenielle. Varma och mysiga är de också.

Kjolen

Jag tänkte jag skulle visa en bild på kjolen hur den blev när den var färdig också. jag tycker den sitter ganska bra. Som jag sa på redovisningen så har jag tillräckligt tjocka lår för att kunna ha en kjol i den modellen ;)

Fel!

Det har jag tydligen gjort. Jag har tydligen gjort fel i konstruerandet av mitt egensydda plagg. Jag använde en förlaga och gjorde som på det, och plagget sitter som en smäck enligt mig själv. Men ändock har jag gjort fel. Detta gör mig frustrerad. Jag vet att det finns praxis och tumregler för hur man syr och konstruerar kläder för att det ska bli så välsittande, hållbart och funktionellt som möjligt. Dessa regler är givetvis också till för att på ett smart sätt få det att bli så bra som möjligt, istället för att höfta fram det. Det finns alltså ändamålsenliga tillvägagångssätt. Men jag hade faktiskt ingen aning om att det var en absolut vetenskap. Och att få höra att man gjort fel kan verkligen ta död på kreativiteten. Jag läser till slöjdlärare och vi har pratat mycket om att man skall akta sig att säga till en elev att denne har gjort fel. Finns det verkligen rätt och fel vad gäller slöjd och kreativt skapande? När jag insåg att jag i över ett års tid stickat aviga maskor vridna skrev jag i frustration på ett publikt forum att jag gjort fel, varpå jag fick massor med svar om att jag inte alls gjort fel. Man kan inte säga att man gör fel i stickning, utan att det finns olika sätt att göra det på. Det kändes väldigt bra att höra, och nu vet jag ju hur man gör vridna aviga maskor med. När man då har en elev som "gjort fel" i skolan, tycker inte jag att man ska påstå att eleven gjort fel, utan man kan istället ställa frågor som: "hur tänkte du när du gjorde så?", "är du nöjd med det så här?" och "vad tror du om att göra så här istället?". Svarar då eleven nej på sista frågan får man väl godta det. Hantverk och slöjd är ett kreativt skapande, och har man ingen instruktion, mall eller mönster tycker jag att det ä fritt fram för egen konstruktion. Finns det en förlaga att gå efter tycker då inte jag att det blir fel, om det blir som förlagan. Det är dessutom inte heller en dödssynd att inte göra som instruktionen säger, om man hellre vill ha det på ett annat sätt. Och det måste väl ändå vara ok att frångå vedertagna tillvägagångssätt? Människokroppen ser ju ändå olika ut på olika individer, och något som sitter perfekt på mig, passar då inte lika bra på min sambo, min mamma eller min pappa. Alla har inte helt proportionerliga kroppar som stämmer med "sömnadsreglerna". Dagens mode följer inte direkt regelboken heller. Och hur kan något man själv är nöjd med vara "fel" egentligen?

Nej "fel" är ett ord som inte kommer ingå i vokabuläret i min slöjdsal. Jag har aldrig gillat elitistisk och fisförnäm slöjd där det bara finns en väg till slutresultatet, där man måste planera allt in i minsta detalj och göra provbitar och provlappar. Fram för mer fritt skapande, och mindre fisförnämhet! Och bannlys ordet "fel"!

Klädsömnaden klar och lite annat

Klädsömnaden är klar och redovisad och här är min stolthet - min kjol. Jag hade en annan kjol hemma som jag använde för mått och modell. Jag i stort sett återskapade den och den blev precis som jag ville ha den. Dock vet jag inte alls hur den kommer bli bedömd. Det kommer nog ske vid mer än ett tillfälle att det kommer elever med plagg som de vill återskapa, och då är det ju bra att öva på det.


Här har vi även baksidan på kjolen vid besparingen, och krysset är ju ett sånt där klassiskt jeanskryss som ser ut som det ska tycker jag. Och jag är riktigt imponerad av mig själv! Jag är ju i stort sett nybörjare vad gäller sömnad så det är inte så illa pinkat tänker jag.


Här har vi även förklädesklänningen jag sytt. Synar man dem i sömmarna finns det betydligt mer att klaga på. Mina stickningar är inte alls raka och fickorna ser ut lite som hej kom och hjälp mig. Men den är väldigt bekväm! Fast jag ser ut som en flygande tunna i den. Mer cylindrisk form får man leta efter. En cylinder som buktar ut på mitten då...

Så nu är det alltså dags att komma igång med att snickra ihop en stol eller pall. Jag har en idé på en stol jag skulle vilja göra, men jag hade gärna gjort en pall eller liten solstol med. Så vi får se på vilken nivå jag lägger mig.
Metallen har bidragit till fyra drivna skålar i olika storlek som jag också känner mig ganska nöjd med. Och idag kom jag igång med knypplandet, som jag har som eget projekt. Det var kul. Kändes lite ringrostigt till en början, men sen när jag kom igång satt det i ryggraden. Jag gjorde en Udd och stad mellanspets för att bli lite varm i kläderna.


Så har jag ju givetvis shoppat lite med. Det har blivit en del handarbetsböcker på tradera, loppis och bokmässan det senaste. Den röda längst upp på bilder är "Stora handarbetsboken" som jag fick tag på för 30 spänn hos ett antikvariat på bokmässan. Karins Broderier har jag velat ha ett tag, och nu hittade jag den till mässpris. Jämtlandssöm är till ett skolprojekt. Jag ska brodera min vikingakappa jag håller på och syr, och då ska jag göra min egen version av Jämtlandssöm a la viking tänkte jag.


Jag har råkat få med lite garn hem också så klart... Igår råkade jag hitta 4 nystan strumpgarn i Fabel och Frost som jag gillade, för 25 kr styck, och så håller jag just nu på med ett par strumpor i ett garn jag hittade på danska Coop för 15 DKK nystanet. Jag vet, jag är en shopoholic. Men jag är ju medveten om det i alla fall ;)

Tyg

Jag har köpt en hel del tyg denna sidan nyåret. Detta beror givetvis på klädsömnaden vi har i skolan och jag har insett att jag faktiskt kan sy, även om jag fortfarande är kass på det och behöver mycket övning, och har fått en lust att göra det. Innan detta året har jag främst köpt ylle- och linnetyger som jag sytt vikingakläder av. Jag har sytt en del för hand så jag har ju inte alls mycket maskinsömnadsvana. Men nu håller jag på och kommer igång, och idag har jag sytt större delen av en kjol som jag tror kommer bli riktigt bra faktiskt. Men åter till tyget. Jag har besökt en hel del tygaffärer sedan januari och jag har köpt stuvbitar och metervaror till mer eller mindre aktuella projekt. Och en sak har slagit mig; det finns en hel del sura tanter i tygaffärerna! Vad är egentligen tanken med att vara bitter när man jobbar inom handels? Varför ogillar man kunder? Som igår till exempel när vi var på Stoff & Stil och min kursare blev snäst åt inte mindre än två gånger, bl.a. för att hon lyfte på tyger i stuvhörnan. Hallå! Det är en stuvhörna! Det är meningen att man ska rota runt! Och den stuvhörnan är man försiktig med eftersom hela hörnan luktar pedanterier och man vågar knappt andas där! Vid tidigare tillfällen har jag fått mycket himlanden med ögonen över att jag frågat saker vad gäller tygkvantitet och sömnadstips, för tygaffärstanter ogillar tydligen kunder som inte är proffs. Ska man inte istället vara glad över att någon fått upp ögonen för att sy och är i början av sin sömnadsbana?

Men jag har dock i år haft en del angenäma tygupplevelser med. Till exempel var det ju helt fantastiskt när min kompis fick med sig ett tyg från Medeltidsmode på en vikingamarknad med bara ett muntligt löfte över telefon med mig att jag skulle betala via webbshoppen, bara för att hon vill försäkra sig om att jag verkligen ska få det tyget jag vill ha. Är inte det helt fantastiskt? Sedan har vi ju alltid lika fantastiska Tygaffären där de alltid klipper lite för mycket hellre än för lite, och de prutar med sig själva utan att man ber om det i tid och otid. Man känner sig aldrig dum över att fråga någonting och får alltid bra tips och råd. Så tycker jag att tygaffärer och tygtanter ska vara. Så borde alla vara i detaljhandeln faktiskt. Stoff & stil är en trevlig butik med mycket bra och fina grejer, men man vill ju gärna vara lika glad när man går därifrån som när man kom också :)

Klädsömnad igen

Jag har tidigare berättat att jag inte är så bra på klädsömnad. Förklädesklänningen jag håller på och syr blir så sjukt sned att det inte är klokt! Men det får bli så. Jag behöver övning på att sy. Och mycket av det! Men här är något jag fått till i alla fall! Ett par haremsbyxor i något tyg av oklar kvalitet från Tygaffären. Och jag är galet nöjd. De är stora nog för profeten att födas i och de är jättesköna. Jag har orange mudd i midjan och muddar i benen. Men benmuddarna är uppdragna till knävecken på bilden här eftersom jag gillar byxor av den modellen. Och de var fruktansvärt enkla att sy. Bara tre klipp, muddar i rätt storlek och en overlock så var de klara. Tack Stoff & och Stil för receptet! :)

Vikingabling

Jag måste bara visa det fina bältet jag införskaffat mig! Det är fina Hampus gjort det och ett kanonpris var det på det med! Jag har sedan tidigare ett bälte som jag och en annan väldigt fin vän gjorde ihop (jag sydde, han dremlade) men det är inte särskilt historiskt korrekt och definitivt inte så här najs heller, men jag gillar det, och man behöver ju så klart två bälten :)

Skitdålig

Jag är verkligen skitdålig på att sy kläder. Framför allt på att göra stickningar i avvikande färg. Vet inte varför jag gav mig in på det. Och så ska jag gör en kjol med det med! Nä, antingen får jag öva, vara mer noggrann (yeah right!) eller helt enkelt låta bli sånt! Inte för att jag bryr mig så mycket egentligen om det blir snett och vint, men det finns ju andra som gör det. Och det här med att klippa två motsatta stycken, vad ska det vara bra för egentligen? Nä, isch för att sy kläder just nu...

Metallslöjd

Lite suddig bild från min mobilkamera men det här är vad jag håller på med i skolan nu. Jag har börjat med metallslöjd. Det är riktigt roligt! I grundskolan minns jag inte mycket av metallslöjd. Jag vet att jag inte gjorde något emaljerat smycke i koppar som många gjort, och fortfarande gör i skolslöjden, men däremot minns jag att jag gjorde en ljusstake eller värmeljushållare i nån klippt och bockad plåt. Kan ha varit en popnit i den med... Och jag vet att jag mjuklödde, men jag minns inte vad... I vart fall så var inte metallslöjd en dominerande del i min träslöjd i tredje till sjätte klass. Men nu har jag börjat med drivning på slöjdutbildningen och det är kul. Man tar en rund bit plåt aluminium, koppar eller mässing och så har man en kulhammare och en sorts form och så bankar man på från insidan. Jag är inte helt klar med den här och den ser inte mycket ut för världen nu, men den ska nog bli fin! Koppar är materialet och det var ett trevligt material. Mässing var inte min grej.

Sedan så har vi ju då klädsömnad med. Det ska förhoppningsvis bli ett par haremsbyxor, en förklädesklänning, en kjol och en vikingakappa. Haremsbyxornas beskrivning kommer från Stoff & Stil, förklädesklänningens mönster är från Almedahls och kjolen och kappan har jag konstruerat själv. Bara jag får till en gylf på kjolen kommer jag nog bli toknöjd förhoppningsvis! Jag ger er en liten förtitt på tyget som skall användas till förklädesklänningen. Fortsättning följer...

Medeltidsmarknad

I helgen var jag på en urmysig medeltidsmarknad i lilla Hjärtlanda utanför Sävsjö i Småland. Och det var verkligen urmysigt! Jag blev inbjuden att komma med min nålbindning till denna marknaden i vintras och jag har försökt vara riktigt ambitiös och nålbinda massa sedan dess men det har gått sådär om jag ska vara ärlig. Jag har ju aldrig tid... Men att komma iväg på något sånt här är verkligen inspirerande så jag ska nog nålbinda mer nu efter detta. Jag behöver ju få till ett litet lager. Men jag sålde en del ändå. Jag sålde ett nyckelband (mest kitsch för mer modernare medeltidsmänniskor;) ), ett par handledsvärmare, en nålbindningsnål och två härvor växtfärgat garn. Den ena härvan var en liten jag färgade nu i somras, den andra var en av min vän Lindas garner som jag fått med mig. Handledsvärmarna var dessa jag gjorde tidigt i våras och hon som köpte dem var en trevlig kvinna som sålde riktigt fina tovade saker, och hon var och klämde på dem 3 ggr innan hon till slut köpte dem. Och de satt verkligen som en smäck på henne! Kul att mina saker kan hitta sin maka så! Lena sålde lite med, och även om resan inte gick ihop sig för fem öre så var det en supermysig marknad och det var kul att komma iväg lite! Helt klart värt det! Här är lite av vad marknaden och Hjärtlanda hade att bjuda på för oss:




Hjärtlanda bjöd både på riddare, en medeltidskyrka och en slottsruin. Mys!

Annars har skolan börjat nu och jag känner att det blir mycket den här terminen. Vi börjar med klädsömnad och det är inget jag ägnat mig så mycket åt hittills i mitt liv. Men det är ju något jag gärna vill vara bra på så det är bara till att sätta igång och öva! Jag ska nog presentera mina framtida sömnadsprojekt i veckan,

Ja jag har shoppat garn...

Jag vet, jag är beroende. Garnhörnan håller på att sväva över i min lägenhet... Men det är en investering faktiskt! Idag har jag varit ute med Kajsa, Lena och Anna på Reningsborg i Angered och Saronkyrkans second hand och fyndat! På Reningsborg köpte jag ett par böcker, en om knyppling och en om virkade barnkläder (nej jag har inte bäbis på gång, men virkade bäbiskläder är väl alltid bra presenter) och ett par nystan med tunt pärlgarn till mina virkade örhängen. Totalt gick det på 40 kr vilket jag tycker är helt OK. De andra hittade finfina tyger och en liten vävstol bl.a. Det var första gången jag var på den second hand-affären, och den var mycket bra tycker jag.

Sedan var vi på Saronkyrkans second hand som är lite av en favorit. Ibland kan man hitta hur mycket som helst där, ibland hittar man nästan ingenting. Men man hittar alltid något! Och idag hittade jag 12 härvor ullgarn, varav 11 av dem till växtfärgning, en bit tyg till mitt lapptäcke och lila knappar. Jag räknade ut att härvorna med ullgarn gick på ungefär 17 kr på 100 grams härva vilket jag också tycker är helt OK! De andra hittade lite böcker, garn och mer tyg.

Ledsen över den trista bilden förresten. Insåg att jag tar alldeles för tråkiga bilder till min blogg och att nästan alla består av garnnystan, böcker och annat kraffs i en hög på mitt parkettgolv. Men jag ska bättra mig!


Därför fotade jag min senaste nålbundna mössa tredimensionellt på min soffa istället. Inte heller en kanonbild men åtminstone nånting annat:) Men jag ska försöka ta lite finare bilder i framtiden. Det är växtfärgat garn som jag köpt på Tradera i den. Kanske inte den mest lyckade mössan jag nålbundit, men förhoppningsvis finns det någon som vill ta med sig den hem på någon kommande marknad. Nu brinner det i knutarna och jag borde verkligen nålbinda mer till marknaden nästa helg! Stress stress. Och på torsdag börjar skolan.

Och en liten tävling till

Jag tyckte att det här garnet var faktastiskt fint så jag blev tvungen att delta i den tävlingen med. Du hittar tävlingen hos En liten låda full av ull. Delta du också!

Varför stickar jag strumpor...

...när jag borde nålbinda istället! I vart fall så har jag stickat ett par tunnare strumpor i Drops Fabel nu, och så här blev de! De är väldigt korta, och numera stickar jag strumpa nummer två så den blir mindre än nummer ett som omväxling. Förut var det tvärt om. Kanske för att jag anstränger mig så att den inte ska bli större och stickar hårdare... Men jag är i alla fall väldigt nöjd och de känns sköna! Jag kommer garanterat sticka fler strumpor i liknande garn. Kanske lite högre nästa gång bara.

Tävling!

En tävling är ju aldrig fel! Och jag är riktigt sugen på att vinna den här zauberbollen! Jag har länge tänkt att jag borde införskaffa mig en sån. Kan inte fatta att jag börjar bli en garnsnobb som vill ha dyra lyxiga garner! Men jag gillar ju loppisgarner med... Gå in till fina Mary-Ann och var med och tävla! Man kan vinna urmysigt grönt ullgarn med. Garn är knark!

Två inlägg samma dag

Det är lite kors i taket för min del det! Men jag måste bara visa vad jag fick av min snälla klasskompis Kajsa idag! Jag fick handspunnet garn i olika modeller och massa kool aid! Jag har varit sugen på att testa att färga det länge nu. Hon hade massor som hon inte använde så jag fick en del, och garnet har hon spunnit själv men insåg att det var lite hårt för stickning så jag fick det med! Det passar bra till nålbindning så det ska nog komma till användning! Nu får jag ju inte det här helt gratis utan jag får byta det mot lite ull eller så men det är ett bra byte! Jag gillar garn. Märks det? :)
Sedan vill jag bara tillägga att jag köpt 4 tvillingnålar för 40 kr idag. Prisvärt.

Härva garn

I morse härvade jag upp ett nystan garn. innan jag gick till jobbet. Jag plockade ihop lite garmla naturfärgade skräpgarner jag ärvt efter mormor och härvade upp dem igårkväll för att fylla på mitt växtfärgningsgarnstash. Så i morse upptäckte jag att ett nystan hade rullat ned på golvet och jag missat det. Alltså härvade jag upp det under tiden jag kokade bulgur till lunch. Kan tillägga att jag snoozade 40 minuter idag så jag hade inte tid i överflöd direkt. Men garn ska prioriteras!

Garn och strumpor

Under sommaren har jag jobbat mest och inte hunnit så mycket pyssel alls som jag velat. Men jag har hittat glädjen att göra främst två saker vid de tillfällena jag har varit kreativ. Och det är att växtfärga garn och att sticka strumpor. Eftersom jag växtfärgat en del i sommar har det gått hårt åt mitt växtfärgningsgarnsstash. Alltså var jag tvungen att gå på loppis (eller second hand som man tydligen bör kalla det) i torsdags och fylla på lite. Jag var på Saronkyrkan och kom dit 1.5 h efter att de öppnat så det var lite utplockat. Jag jag hittade ändå lite vanligt yllegarn jag kunde använda. Detta, samt ett nystan mjukt och mysigt vitt bomullsgarn, fick jag för 10 kr vilket jag tycker är helt ok. Men jag behöver nog mer... ;)


Jag hittade även dessa två mönster för två kronor styck. Nån gång ska jag lära mig att sticka sådana tröjor. jag menar hur svårt kan det vara? Att jag är ganska kass på att konstruera plagg och sticka färgmönster är petitesser. Jag får väl öva.


Och så har jag ju kommit på att det är roligt att sticka strumpor. När mina raggsockor i galna färger blev så bra ville jag sticka mer. Så nu har jag börjat på ett par raggsockor i lila raggsocksgarn från Svarta Fåret som ska bli en present till en person som är mig väldigt kär. Jag vet inte om de blir lite stora kanske, men det får väl bli mysstrumpor då.

Stickorna är Marks & Kattens ekologiska som Kajsa tipsade mig om i veckan. Hennes hade gått sönder och hon behövde nya, så jag förslog att vi skulle gå till Broderi & Garn och shoppa lite. Jag gillar den garnaffären så mycket för att de har ett så bra sortiment och humana priser. Så jag köpte mig ett par av dessa strumpstickor i bok (som både jag och Kajsa kände oss nöjda med att identifiera) i storlek 3. Jag kom på att jag ju inte hade några finstickor i den storleken så då var jag ju tvungen att införskaffa det. Är stickning en materialsport så är det! Och jag gillar dem! Till en början kändes det lite ovant då de inte är så glidiga. Men det finns ju fördelar med det med. Så som sagt, jag gillar dem!


Och när jag ändå var i garnaffär fick jag ju köpa lite garn med. Jag har ju som sagt kommit på att jag gillar att sticka strumpor och jag tänkte att det vore najs med ett par lite tunnare strumpor med finare maskor. Jag var egentligen ute efter garnet Regia flusi, men jag hittade inget jag gillade där så det fick bli Drops Fabel istället. Det ska bli spännande att se hur mönstret blir! Jag borde egentligen ägna mig åt nålbindning men jag har ledsnat lite på vantarna jag håller på med, kanske för att de inte blir så bra. Så jag får nog börja på nåt nytt. Frågan är om jag kommer vilja använda upp något av mitt växtfärgade garn... Men jag borde. Det kan ju inte bara ligga och ta plats hemma!

Projekt renfana

Så här blev då mitt garn växtfärgat med renfana. Jag är sjukt nöjd faktiskt. Jag experimenterade faktiskt och körde tre bad. Det första badet (de tre till vänster) blev knallgula. En skitsnygg färg enligt mig. Sedan slängde jag i två härvor till och lät ligga under natten i ett andrabad. Där blev det en lite mer blekgul färg som inte är fy skam den heller. Men sedan tyckte jag att det fortfarande var mycket färg kvar så jag härvade upp ett par härvor till som jag slängde i och som fick ligga i några dagar. Det lite grönare längst till höger är lite restgarn i grå alpakka som jag testade att färga, och så hittade jag lite vitt ullgarn också som jag säkert fått efter mormor som jag slängde ner också, och det blev nästan lite gulare än andrabadet. Detta var något återvunnet garn så det kan säkert ha med garnet att göra att det blev så. Jag brukar vara så lat att jag nästan aldrig orkar förbeta garnet utan slänger ner lite alun i badet i stället, tvätta garnet gör jag i stort sett aldrig och att blöta garnet innan glömmer jag. Men det blir ju bra ändå! Så nu börjar jag få slut på garn att färga så jag måste loppisleta efter nytt! jag gjorde ett försök idag men misslyckades. Jag är jättesugen på att färga mer garn med växter, och svampfärgningsboken var fantastisk så svampfärgning måste jag också testa. Och jag är även sugen på att färga med kool aid, så då behöver jag fylla på lite i förrådet!


Sedan så är jag även klar med mina raggsockor! Sjukt nöjd är jag! Jag älskar garnet, och jag använde bara mönstret som en anvisning för proportioner och maskantal, i övrigt freestylade jag med hjälp av tidigare erfarenheter, och det blev kanonbra! Ok, minskningarna för tån är inte perfekta, och de elitistiska stickarna skulle säkert ha massor att säga om dem, men de är sköna och fyller sin funktion. Och så blev raggsocka nummer två lite större än den första som sig bör med ett par egenstickade raggsockor. Det hör till!

Och så var jag och shoppade lite garn på favoritgarnaffären igår med och jag var först in efter semestern! Jag skulle jobba så jag hade inget val:) Jag köpte mer Freedom spirit i samma färg som handledsvärmarna till skolan jag stickade i våras och überfint lila raggsocksgarn. Raggsockor är roligt! :)

Svampfärgning

Jag måste bara visa vad som kom hem till mig på posten idag. Denna bok Färgsvampar och svampfärgning fick jag tips om på Elins trevliga blogg för ett par veckor sedan, men då fick jag vänta lite tills min lön kommit. Jättesnabb frakt och trevligt bemötande på svamping.se så jag kan rekommendera fler att köpa den om man gillar garnfärgning. Har inte riktigt hunnit förkovra mig i den ordentligt ännu, men jag ska sätta mig och mysa lite med den sen:)

Växtfärgningen går i övrigt bra. Redfanan gav en jättefin gul färg, jag har även haft ett par härvor i andrabad men det känns som att det finns mer färg i grytan så jag tänkte nog slänga i lite garntotar i tredjebadet också och experimentera lite. Ska bli skoj!

Efter semestern

Jag fick faktiskt lite semester ändå! Jag har både varit hemma i Gnosjö och hos svärmor på Skaftö. Det var kanon! Men så var jag hemma och tillbaka på sommarjobbet och då måste man verkligen göra något kreativt på fritiden för att överleva. Så idag satte jag igång att växtfärga igen! Jag hade läst någonstans att man kan växtfärga med renfana så det testar jag på just nu. Jag plockade vid en byggarbetsplats precis där jag bor och det var visst inte populärt för någon knackade på mig. Men skit samma, det var ju ändå bara ogräs på platsen! Och nu luktar det nästan lite mintigt i hela lägenheten när det står och puttrar. Det ska bli intressant att se hur det blir. Och appropå växtfärgning så berättade min svärmor att hon och hennes syskon fick hjälpa en dam som var skollärare att plocka växter till växtfärgning i sin barndom. Rävrumpa skulle tydligen vara bra. Åkerfräken kan det även kallas. Det vore skoj att testa på någon gång!


Annars så har jag börjat sticka ett par raggsockor till mig. Garnet köpte jag på Kinnagarn för 1.5 år sedan tror jag att det var, och det har bara legat här och väntat på att få bli raggsockor. Gillar färgerna skarpt! Och när jag kom till hälen funkade inte beskrivningen (Stora boken om handarbete) särskilt bra så jag fick ta fram mönstret jag använde till bäbisstrumporna jag stickade i skolan och testa och arbeta om så det blev anpassat till ett par raggsockor i min storlek. Det kändes bra att fixa och trixa lite och få det att funka!

På bilden syns också de nålbundna vantarna jag jobbar på nu med under lugna stunder. Jag visade sambons moster och mormor nålbindning i förra veckan och det visade sig att mostern lärt sig det i sin ungdom! Coolt.


Och när jag ändå håller på kan jag visa lite loot jag fick med mig hem från Gnosjö. Jag passade på att låna med mig boken "Gamla textila tekniker i ull" som jag suktat efter länge. Den innehåller bra beskrivningar på nålbindning och smygmaskvirkning bl.a. Så fick jag med mig lite cochenillefärgat garn och tre gamla 70-talsmönster med som jag får försöka sy efter. Ska bli sköj! Så även fast det inte bloggats så mycket så händer det ändå en del på den kreativa fronten.