söndag 5 juli 2020
Vintageloppis och en teori om varför jag inte har några vintageplagg i min garderob
Så här kan man gå på loppis en regnig sommardag under en pandemi. Idag besökte jag dag två av en vintageloppis anordnad av Melisa (som tidigare hade Kvillehyllan) med vänner. En patentes: kolla in Melisa på instagram på: melisamilak, en.visare, och mellys_vintage. Finfina konton! Det var tydligen andra året och den anordnades och man hittade den utanför Tapetseriet i Frölunda. Jag köpte ingenting dock. Men det gör ingenting! Det är kul att bara titta.
Vintagekläder alltså. I love it! Så mycket fina färger och mönster! Tyvärr också en del läskiga syntetiska material. Det är inget jag uppskattar som bekant. Jag orerade ju nämligen om hur läskigt polyester är häromdagen. Tyvärr är mycket vintagekläder av syntet. Dock kan man lita på att hittar man ett plagg från typ sjuttiotalet och tidigare är det bättre kvalitet i plagget än det mesta vi har idag. Man gjorde helt enkelt bättre kläder förr. Kläder som höll för användning över tid.
Jag hittade en fin tröja annars som skulle passa finfint in i min garderob. Jag älskar sådana här tröjor från slutet på 80- och början på 90-talet och denna var ju av det riktigt färggranna slaget! Den var dock för liten för mig så det blev inget med det. Sedan har jag en och annan snygg stickad tröja sedan innan. Jag får återkomma till dem.
Och apropå vintage, jag gillar vintage. Förr tyckte jag det var jättekul med vintagekläder och köpte en del och använde gärna. Nu blir det inte mycket av det tyvärr. Vintageplaggen i min garderob är lätträknade och dessutom förhållandevis nya. Det är lätt att hitta fina vintagekläder second hand men inte i större storlekar tyvärr. Jag har en teori varför. Skulle man se på det i ett större perspektiv är det kanske så att vi är tjockare i allmänhet idag, jag vet inte, men tjockisar har alltid funnits, det är ingen skillnad där. Svårigheter att hitta tjockiskläder har alltid funnits men kanske var det ändå lättare förr? Jag anar att man sydde mer själv förr i tiden, eller lät någon annan sy upp åt en, och då är det ju lättare att anpassa och skräddasy plaggen så de sitter helt rätt på alla typer av kroppar. Däremot tror jag att en anledning till att vi inte hittar de där tjockiskläderma på second hand idag så ofta är för att tjockisar använde sina kläder mer och längre. De användes upp helt enkelt, just pga att det ändå var skillnad i tillgång, precis som idag. Sedan masstillverkning av kläder började har större delen kläder ändå gjorts för normkroppen. Det är ju dessutom en lätt uträkning att större människors kläder kostar mer eftersom det går mer tyg till dem. Det måste ha varit tydligt och kännbart om man sydde kläderna själv t.ex.. Därför blev kläderna i större storlekar mer värdefulla helt enkelt. Ja, det är min teori. Kan det ligga något i den tro?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sveriges second handprofil och loppistips #28: Erikshjälpen Rosenlund och dagens hållbara outfit #29
I torsdags var jag faktiskt ute på baluns! Ja, jag vet att vi har restriktioner igen och jag är ändå rätt restriktiv med vad jag gör men här...
-
I höstas skrev jag ett lån, kanske lite för långt till och med, inlägg om hur jag tycker det är att handla och sälja på Sellpy. Jag är i de...
-
Jag har ett par favoriter bland mina skor som jag gillar väldigt mycket. Ett par begagnade Clarks i läder. Man kan ha många favoriter och...
-
I mitt förra inlägg konstaterade jag att jag i stort sett kan köpa allt i klädväg second hand. Jag är inte så lättäcklad och det går ju ändå...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar