När man lever på överflöd

Har ni tänkt på en grej? När man som jag, som har avlagt ett löfte i Circular fashion challenge, enbart handlar kläder på second hand är man ju beroende av att andra överkonsumerar. Om inte andra människor runt omkring hade haft ohållbara shoppingvanor och lämnat massor till second hand hade ju jag inte fått tag på det jag vill ha i andrahand. Är det egentligen så himla hållbart?

Exakt hur mycket textilier alla second handbutiken får in landet över vet vi inte, men jag har tidigare nämnt att bara Stockholms Stadsmission får in ungefär 30 ton textilier i veckan, vilket är långt mer än vad de kan ta emot. Och det är bara Stockholms Stadsmission. Vad som händer med överflödet av alla insamlade textilier har jag skrivit om här tidigare. De säljs alltså i regel utomlands för kilopris. Det som blir kvar är det man anser att man kan sälja här i butikerna. Det som rensas ut är inte bara sådant som är smutsigt och trasigt utan det kan vara sådant som är helt och rent men som har dålig kvalitet och alltså har en kort livslängd. Det är troligtvis inte ens second handbutiker intresserade av.

För att jag ska kunna ha ett urval när jag väl går på loppis, och för att jag ska kunna hitta något alls, bygger det på att andra människor köper alldeles för mycket, eller fel, kläder. Kläder som används aldrig eller väldigt lite. I år har jag köpt inte mindre än nio plagg/skodon som var splitter nya på olika sätt på second handmarknaden. Och då räknar jag ändå inte de tre paren nya strumpor jag köpt på loppis. Flera plagg/skodon har varit använda en eller ett par gånger bara. Är inte det galet?

Alltså, hur gött den än är att bara köpa second hand kan det ju inte fortsätta så här. Vad spelar det för roll om vi är några som bara eller delvis handlar second hand om andra konsumerar nytt så det räcker till oss andra med? Det måste bli ett stopp på våra konsumtionsmönster och vi måste börja låna och hyra kläder istället. Man kanske inte behöver köpa nya skidkläder om man åker skidor en vecka om året? Man kanske kan låna istället? Behöver man verkligen en egen smoking till studentbalen eller kan man låna kusinens som ändå har samma storlek och som tog studenten för två år sedan? Troligtvis va?

Second hand i all ära men överflöd och överkonsumtion är inge bra. Om vi shoppar mindre kanske Stockholms Stadsmission faktiskt kan ta hand om alla kläder de får in? Vore inte det härligt?