Opinion live

Hållbart mode och slowfashion fårinte mycket utrymme under prime time på tv direkt. Stacey Dooley som gick härom månaden var lite undantaget. Men i torsdags fick vi ändå en liten liten glimt i Opinion live kl 22 på ettan. Då var nämligen Johanna Nilsson, aka Slow fashion i blogg-, podd- och bokform, med.

Avsnittet handlade väl egentligen om Greta Thunbergs tal i FN att göra och hela klimatdebatten runt omkring. Med var bl.a. Göran Greider och Bosse Bildoktorn. Johanna Nilsson var där i egenskap av någon som jobbar konkret och aktivt för klimatet i och med Slow fashion. Hon gjorde ypperligt ifrån sig och påpekade att vi behöver jobba på alla fronter, även individnivå. Slagfärdiga och vettiga svar gav hon. Bra jobbat!

Klicka här för att se programmet och Johanna dyker upp ungefär 21 minuter in i programmet. Klippet ligger kvar till 7 juli 2020 så du har gott om tid på dig att se det. En bonus i programmet är även Bosse Bildoktorn. Jag visste inte att han var så vettig!

Hur intresset för kläder kom tillbaka

Nu tänkte jag berätta om något som hände förra året, och i och med det ge er ett litet tips. Är det så att du är en av dem som tittar in i garderoben varje dag och suckar över att du inte har något att ha på dig? Är du en av dem som känner dig opepp och inte så jäkla piffig när du går till jobbet eftersom du har samma gamla kläder dag ut och dag in som dessutom är tråkiga? Då är det här ett inlägg för dig.

Redan som liten älskade jag kläder och något av det bästa som fanns var när jag fick rota igenom påsar med mina kusiners urvuxna kläder. Jag har en bl.a. kusin som är tre år äldre än mig och en som är 13 år äldre än mig och vem brydde sig om mode och trender när man var barn på 80- och 90-talet? Redan då gillade jag second hand alltså.

När jag var tonåring använde jag allra helst min mammas 70-talskläder och jag och min kompis Magda gjorde en grej av att ha på oss lustiga hattar och färgglada blusar i skolan. En klasskompis sa till och med till oss en gång: "Alltså, lär er att klä er va!". Det tyckte åtminstone jag var ganska lustigt. Sedan flyttade jag till Göteborg och hittade gärna annorlunda och roliga kläder på Emmaus och Myrorna.T.ex. den gröna jackan/tröjan på bilden ovan som det står Landvetter Airport på ryggen på. På bilden försöker jag blåsa såpbubblor med rök i. Jag rökte egentligen inte på riktigt. Men sedan träffade jag partnern, slutade dansa, började plugga och blev tjock. Då blev det lite trist på klädfronten.

Alltså, i flera år, framför allt sedan jag började jobba heltid, har jag känt mig ganska oinspirerad och oinspirerande. Jag har tyckt det har varit svårt att hitta kläder som passar mig på kedjorna och jag sliter ändå en hel del på mina kläder på jobbet så jag har inte investerat i så mycket nytt, trots regelbundna klädbytardagar. Min shopping har bestått av någon räd på Indiska ibland när jag ändå behövt köpa nya leggings (stapelvara hos mig typ). På Indiska kan jag oftast ha XL och i regel har de mycket kläder som faller mig i smaken. Men det har inte varit ofta jag shoppat. Shopoholicdagarna var över alltså.

Tills en dag. Jag har en kollega som handlar alla sina kläder second hand. Jag nämnde nån gång att jag också gillar second handkläder men att efter jag blev tjock så hittar typ inget där. "Det förstår inte jag." sade hon då. En eftermiddag i skiftet maj/juni förra året tog jag mig till Emmaus på Ångpannegatan (numera BjörkåFrihet) på Hisingen och prövade min lycka. Och jo, jag fick napp!

Denna gång tog mig verkligen tid att leta och kom därifrån med denna outfit i en påse. En kofta (med egentligen lite för mycket akryl i) för 100 k, en välanvänd tunika från Indiska för 30 kr (prutade ner den en tia pga hål) och ett par haremsbyxor för 70 kr tror jag att det var. Men priset är egentligen sekundärt. Jag hittade något på loppis igen! Och det var kläder jag verkligen gillade. Tunikan har jag använt massor. Koftan har jag för övrigt bytt knappar på eftersom de som satt på var skitfula.

Och i och med detta öppnade sig en nygammal värld. Jag tyckte att det var kul och spännande med kläder igen som jag inte tyckt på flera år! Jag gick runt och tittade på folk och reflekterade över deras stil och plagg och funderade över vad det var som gjorde att de köpt och gillade just dem. Jag undrade vart de fått tag på dem och hur gamla och välanvända de var t.ex. Och det var faktiskt kul! I flera år hade jag knappt ens reagerat på andra människors kläder.

Och det här min vän, det är mitt tips till dig som är lite kläduttråkad. Köp kläder second hand helt enkelt. Det är faktiskt dökul. Och det funkar på riktigt. Deltagarna i F/ACT Movement har flera gånger sagt att de fått tillbaka kreativitet i kläder och stil i och med utmaningen med att köpa second hand. Man får en mer personlig stil med second handkläder och jag skulle vilja påstå att det är lättare att hitta något man verkligen gillar i en second handbutik. För vem bryr sig om trender och vad som är modernt egentligen? Och om du nu vill protestera och säga att second hand är sunkigt rekommenderar jag återigen att du lyssnar på första avsnittet av Återbrukspodden. Och om du har några dåliga ursäkter om att det inte går att hitta något begagnat för att du är för tjock, smal, lång, kort eller vad det nu kan vara så rekommenderar jag att du läser mitt inlägg om hur man shoppar second hand som tjockis. Jag tänker att mina tips lär funka mer eller mindre även för smalisar, långisar och kortisar. Och om du älskar att shoppa mycket kläder bör du definitivt handla second hand eftersom miljöpåverkan är påtagligt mindre än om du shoppar nytt. Jag tror att second handshopping är för alla. Betänkligheter och ursäkter är bara dåliga undanflykter.

Ullstrumpor ftw!

Nu när hösten ändå är på g så blir det ju lätt att man drar fram ullstrumporna som jag gjorde i förra veckan. Jag kan förvisso gå i ullstrumpor mitt i sommaren med men nu är det ändå mer högsäsong. Och stickade strumpor är verkligen något jag gillar! Har man varit inne på denna bloggen version 1.0, dvs innan jag hade paus och ändrade inriktning, vet man att jag har haft, och fortfarande till viss del har, en fäbless för att sticka strumpor. Det är najs. Att ha på sig. Och sticka.

Här är några favoriter. Det märks att jag särskilt gillar att kombinerar stickade strumpor och mina Duckfeet, dvs mina bästa läderskor. Och det är ju ändå så, att det finns många fördelar med handstickade strumpor. Dels är det ju verkligen slow fashion, och har man lite koll på garnet och vart det kommer ifrån kan det ju bli etiskt som sjutton med. Och förutom att det är varmt och skönt är det snyggt. Jag tycker att ett par stickade strumpor liksom kan lyfta hela outfiten! Det blir en riktigt snygg accessoar, nästan som ett smycke! Eller två. På fötterna.

Jag brukar ha strumpor i 75% ull och 25% polyamid för att de ska tåla att nötas på. Och eftersom ull är smutsavvisande och inte alls suger åt sig fukt på samma sätt kan även mina snuskiga svettfötter ha samma ullstrumpor på sig mer än en dag innan tvätt och det är ju en fördel. Ska man dock hitta lite nackdelar så är det ju det här med synteten då givetvis samt att garnet oftast är superwashbehandlat. Superwash är en porcess där man tar bort ullens fjäll med klorin för att sedan lägga på en hinna av plast på varje strå. Det tar ju liksom bort ullens naturliga goda egenskaper.  Och jag hatar ju dessutom plast i kläder. Men ska man kunna tvätta strumporna i maskin, vilket mina svettfötter kräver, får det bli så. Så allt är så klart inte frid och fröjd.

Men jag tänker ändå att mina handstickade strumpor är bättre än fast fashionskit i besprutad bomull. Stickade strumpor är dessutom värda att laga vilket kanske inte de där nötta bomullsstrumporna är och är de beyond repair kan man alltid göra dem till benvärmare eller repa upp skaften och ta tillvara på garnet. Mitt tips är ju givetvis att lära sig att sticka själv då det är superkul och finns massa fina mönster på t.ex. Ravelry. Eller så får man fjäska rejält för en trevlig stickare.

Hawaiiskjortorna

Idag tänkte jag ägna ett helt inlägg åt min partners hawaiiskjortor. Jag tyckte de förtjänade det. Han har numera några stycken. Och de är mer eller mindre begagnade allihop. De presenteras från vänster till höger, som sig bör.

1. Den rosa. Den är väl egentligen ingen "riktig" hawaiiskjorta utan mer en vanlig kortärmad skjorta. Fast rosa. Och med stiliserade palmer på. Den är i 100% bomull och kostade 60 kr på Emmaus, när det fortfarande hette Emmaus.

2. Den blåa, lite mer "riktiga" hawaiiskjortan näst längst till vänster är också i 100% bomull, inköpt i Tallinn i somras och kostade 1.5 euro på Humana Vintage. Den är välanvänd men fortfarande görsnygg!

3. Den med ananasarna. Kan vara partnerns favorit. Syns lite dåligt på den här bilden men kan beskådas i detta inlägg. Också inköpt i Tallinn i somras, fast för 1 euro. 100% polyester men partnern verkar gilla det.

4. Den ljusa. Den har partnern fått av en vän som inte längre passade i den och som hade fler. Partnern hade ingen så detta blev hans första. 100% bomull.

5. Den orangerödrosa. Syns också lite dåligt men kan också beskådas i inlägget ovan eftersom den ju också är inköpt i Tallinn i somras. Också för 1.5 euro och också från Humana Vintage. Också 100% polyester. Men också jättesnygg.

6. Den röda är i 52% lin och 48% bomull. Inköptes vid samma tillfälle som den rosa på Emmaus i våras. Den kostade också 60 kr, fast denna var ny och hade lapparna kvar. Partnern blev även imponerad när jag bara av att känna på den kunde avgöra vilka material den var gjord i. Dock fick jag inte procentsatsen rätt men ingen är väl perfekt.

7. En mörkblå, nästan svart, historia som partnern fick av en annan vän i våras när han fick nys om att partnern gillar hawaiiskjortor. Känner jag den vännen rätt har även han köpt den second hand. Denna har ingen innehållsförteckning men mina expertfingrar säger bomull.

Det var alla. Och inte en enda är inköpt för 279 kr på Beyond Retro. Alla är second hand och har kostat oss totalt 160 kr, cirkus. Hawaiiskjortesamlingar ftw, tänker jag. Särskilt om de inte har belastat miljön ytterligare. Någon mer som har en liten samling?

Loppistips #6: Erikshjälpen Kortedala

Här kommer ännu ett tips på en bra second hand. Vi har många i Göteborg. I Kortedala finns sedan mars 2016 en Erikshjälpen som inte är så dum. Den ligger precis bredvid spårvagnsspåret på Förstamajgatan 4. Kliv av på Kortedala torg och om du inte ser butiken ska du ta sikte på Friskis & Svettis eftersom butiken ligger i samma byggnad.

Det är en ganska klassisk second handbutik med allt från möbler till böcker och köksgrejer. Priserna är lite upp och ner men det är lätt att hitta något man vill ha tycker jag. De har även en bra textilavdelning vilket är något jag uppskattar med en second hand. Och de har liksom lagom mycket kläder. Finns det för mycket kan jag lätt få ångest. Det är lite som med svamp. Man vill bara titta lite till för att inte missa något och i en butik med för mycket kläder hinner jag inte det eftersom jag också gillar att riva igenom butiken ganska snabbt. Men här hinner jag med utan ångest.

Nyare kläder från kedjorna blandas med en del vintage. Min kollega har t.ex. köpt en kjol sydd av slipsar här. Bara en sån sak! Själv hittade jag en helt ny kjol här i våras med lapparna kvar. Gummibandet i midjan var kasst men det var en enkel match att byta ut. Dessutom kommer mina fina sneakers härifrån som jag fick fina och vita igen med tandkräm i våras. Man kan även se dem här och här.

Samma gång som jag hittade kjolen och sneakersen hittade jag även de här kulturtantiga byxorna! Jag var lite tveksam till om de skulle passa och om jag verkligen skulle ha dem men när jag provade dem insåg jag att de behövde ett trevligt hem! De var lite för långa men det löste jag enkelt genom att sätta gummiband i bensluten. Enkel omsömnad när den är som bäst! De är i nån sorts velour (materialet är inte utmärkt i dem tyvärr) i gulorange vilket är min favoritfärg (ihop med alla andra varianter av gul) och de har dessutom grottmålningar eller liknande på sig! Som gammal arkeolog pirrar det ju lite extra i magen av dem! De kommer från Lykke Dress vilket är en numera nedlagd dansk butik i Aalborg. Och de är även made in Aalborg! Det är första gången jag hittar ett plagg där orten, och inte bara landet, plagget är tillverkat i är utmärkt. Häftigt tycker jag! Och ja, byrackan är med igen. Jag är inte ens säker på att jag såg det när jag tog bilden, men det var ju sjukt gulligt tyckte jag nu.

När man så har shoppat klart kan jag rekommenderar att man äter lunch eller fikar i Farbror Eriks café i butiken. Farbror Erik var han som grundade Erikshjälpen 1946. Cafét satsar mycket på klimatsmart och veganskt och hittills har allt jag ätit där varit gott. Jag kan särskilt rekommendera toscakakan om man gillar det.

Poddtips: Återbrukspodden

Jag har upptäckt en ny podd, nämligen Återbrukspodden! Och nu snackar vi inte bara återbruk som i att göra ett bord av en kabeltrumma, utan att helt enkelt återanvända grejer. Alltså köpa second hand typ. Och den är riktigt bra! Sofia Thelfer, Malin Jensen och Maria Celin snackar ganska fritt om återbruk (utan pekpinnar) utifrån teman såsom affektionsvärde, jakt efter fynd, konsumtion osv. I varje avsnitt förklarar de även ett ord (typ vintage eller kuriosa) och presenterar en spaning. Och shit vad roliga de är! Det är lätt att skratta högt när man lyssnar! Det mesta pratas om med humor men ibland kommer de även in på lite mindre skrattretande ämnen, vilket också är bra. De har också intervjuat flera olika intressanta gäster och organisationer och företag såsom Kretsa och Vintagefabriken. Mycket spännande!

Och är det nu så att du mot förmodan, för annars undrar jag lite varför du läser min blogg, tycker att second hand och loppis är skitäckligt och aldrig någonsin skulle kunna tänka dig att handla något där, då tycker jag att du ska omedelbums lyssna på avsnitt 1 av Återbrukspodden. Det handlar nämligen om huruvida second hand är äckligt. De kommer givetvis fram till att det inte är så, och de har ju en podd om ämnet så de måste ju ha rätt! De berör för övrigt ämnet second handkläder flera gånger så kopplingen till hållbart mode är tydlig. Så, in och lyssna!

Garderobsshopping

Ibland kan man ha sån tur att man gör ett garderobsfynd. Eller tur och tur egentligen, det handlar väl mest om att man har för mycket kläder och inte kommer ihåg vad man har. Men i vart fall, den allra bästa shoppingen gör man hos sig själv. Om man behöver ett plagg eller ett par skor t.ex., blir det ju den minsta belastningen på miljön om man hittar det man behöver hemma i sin egen garderob. Så det är ju lite dubbelt.

Något jag har insett i år när jag aktiverat och blivit mer medveten om vad jag har i min garderob är att jag lider brist på t-shirts. Det beror på flera olika anledningar. En av dem är att jag gillar linnen mer egentligen. En anledning är att det är svårt att hitta t-shirts jag riktigt trivs i eftersom jag inte gillar figursytt och inte heller kan med syntet. Att jag har stora bröst är inte heller till en fördel vad gäller t-shirts. Ibland behöver man dem dock när man inte vill visa axlarna eller har en tjockare stickad tröja över och man inte vill ha naken armhåla mot stickad kvalitet t.ex. Gött när jag då hittade denna t-shirt i 100% linne bland kläder sambon rensat ut ur sin garderob. Hur den har hamnat där vet jag dock inte då den måste ha varit min från början. Den var dock vad jag letade efter så den fick behållas. Den är från H&M från början så det är ju fast fashion men lin är ju ett relativt hållbart material.  Både hållbart som i att det håller bra och att det odlas och bereds (i bästa fall) med mindre miljöbeslastning. Och yep, det är min stortå man ser där nere i vänstra hörnet.

Och gött när jag hittade de här snajsiga skorna i en låda i källaren. För ett par år sedan hade vi renovering i vår lägenhet då vi fick tömma hela klädkammaren och magasinera hela vårt källarförråd. Mycket kördes i väg och i våras när jag skulle rensa bland mina kläder och skor inför en klädbytardag hittade jag dessa. Varför har jag inte använt dem på flera år? De är ju skitsnygga! För att de klämmer lite på tårna på mina ankfötter antar jag. Men jag använder dem numera regelbundet så förhoppningsvis kommer de sluta klämma en dag. De är från Freeport av alla ställen. Jag har varit på Freeport en enda gång och då inhandlades de här skorna. Dörrmattan har jag för övrigt virkat själv av egenhändigt växtfärgat ullgarn.

Och det här med garderobsshopping. Ibland behöver man ju ändå något nytt pga att man saknar något, har slitit ut befintligt plagg eller för att man helt enkelt bytt form. Det bästa för miljön just då är ju givetvis som jag nämnde innan att plocka fram något som redan finns i hemmet men det är också värdelöst att sitta på massa undanplockade kläder som inte används. Eftersom jag deltar i klädbytardagar regelbundet rensar jag garderoben ofta, så för små eller för stora kläder blir oftast inte så långvariga hos mig.

Så, hur ska man göra då? Tja, det bästa är väl att bara behålla de kläder det är stor chans man kommer använda igen. Fast inte för länge. Och varför inte låna ut dem under tiden tills man kommer behöva dem igen? Så blir det liksom ett eget lite kretslopp. Hur brukar du göra? Brukar du lagra kläder som inte passar längre i väntan på bättre dagar? Eller rensar du direkt?