Snabbmodekarma

Förra året upptäckte jag Monkis kaftaner ett lite efter alla andra. Ni vet de där kaftanerna i viscose med bälte som är så oversize att även en tjockis kan ha dem. Eftersom jag 2019 var med i utmaningen Circular fashion challenge var det bara att ge sig på att leta efter dem på andrahandsmarknaden. Jag hittade tre stycken men en sålde jag vidare eftersom jag tyckte M/L var lite väl stort på mig (Monki är beviset på att storleken är sekundär) men de andra två är uppskattade inslag i min garderob. Jag är ständigt lite i span på att hitta fler. Och nu kommer bekännelsen. Min kollega F kommer bli väldigt besviken på mig nu. Men allvarligt, våren har varit för jävla tråkig med all corona och skit och mina loppisrundor har uteblivit. Jag bestämde mig således för att shoppa nyproducerat. Har ni hört va? Bortsett från finplagg från små producenter och några stapelleggings har jag inte gjort det på evigheter. Så jag kände att nu ska jag ändå unna mig för att slippa leta på köp- och säljsidor på facebook. Det kändes både lite lyxigt och lite skamligt. Men jag tänkte att det är plagg jag kommer kunna använda i flera år.

Och jag unnade mig kan erkännas. Jag unnade mig fyra klänningar. Jag köpte en sån lång kaftan som jag ville ha i grönt, två kortare kaftaner och en skjortklänning. Egentligen ville jag ha den korta eller den långa i det svartvita mönstret men den var hopplöst slut. Förra onsdagen hämtade jag mitt paket och det kändes verkligen najs att packa upp. Den gröna långa var fin, de korta kaftanerna, en pastellmönstrad och en svart, kände jag lite tvek inför men skjortklänningen var verkligen klockren. Jag upptäckte dock en liten defekt på bakstycket på den och ena hanken hade lossnat på den långa kaftanen. Den var ju bara att sy på igen och eftersom jag fått för mig att även skjortklänningen i det svartvita mönstret var hopplöst slut bestämde jag mig för att leva med det och inte reklamera. Jag ville ju ha min klänning.

Så, för en vecka sedan provade jag den korta pastellkaftanen igen. Den var inte så oversize som Monki kan vara men jag kände dock att med lite smalare passform blir det lite mer dressat och tycker ändå det är rätt trevligt att inte alltid ha massa böljor runt sig. Men vad paff jag blev när jag såg att den spruckit i sömmen! För lite sömsmån helt enkelt och det var ett rejält hål. Som om inte det vore nog såg jag att det var en tråddragning i den svarta med. Alltså var alla fyra klänningar defekta! Vilken besvikelse. Men inte heller så konstigt när de kostar 250 och 300 kr styck och sömmerskan inte fått vettigt betalt. Jag vet ju detta.

Och även om Monki ägs av H&M, som ju är svenskt, finns det ingen svensk kundservice. Det är dessutom rätt hopplöst att hitta mailadressen på deras hemsida. Jag hade slängt alla papper och påsar och skit eftersom jag skulle behålla allt, och vi vet ju dessutom att retur är kasst. Det har jag gått igenom tidigare i detta inlägg. Jag ville inte skicka plaggen genom halva Europa och eftersom Sellpy har så bra reklamationspolicy tänkte jag att Monki kunde vara lite schyssta med och skicka mig en ny klänning. De andra tre defekterna tänkte jag leva med. Men icke, det enda de kunde erbjuda mig var att skicka tillbaka klänningarna, vänta ca två veckor på att få tillbaka pengarna och sedan beställa igen. Really? Jag talade om för dem vad jag tyckte om det. Det finns ju väldigt stor risk att de plaggen jag vill ha tar slut under tiden och att ligga ute med massa pengar i två veckor var jag inte heller sugen på. Kass service tycker jag!

Så går det alltså när jag man för en gångs skull ska lyxa till det med nya plagg. Karma tog mig helt enkelt. Jag borde ha lyssna på avsnitt 25 av Secondhand(b)lusarna innan jag beställde för där pratar Filippa just om varför man inte ska ge sig in i att shoppa nyproducerat igen. Man kan ju konstatera att jag lärde mig min läxa och att jag inte tänker shoppa på Monki igen. Inte något annat snabbmode heller! Jag fick dock 20% rabatt på alla plaggen. Inte mycket till tröst egentligen men det fick duga. Och jag har lagat det som lagas kan. Det blev inte en supersnygg söm då just den sömmen som spruckit var vändsydd och så vidare men den sitter på axeln så det syns inte så mycket. Förhoppningsvis håller det.

Defekten på skjortklänningen gjorde jag ett tappert försök att brodera över. Inte så snyggt heller men det lär ju inte synas. Och i fortsättningen håller jag mig till andrahandsmarknaden. Plaggen brukar faktiskt vara hela eller prisanpassade till eventuella defekter. Eller så kan man få pengarna tillbaka och få behålla plagget som på Sellpy. Nyproducerat snabbmode är helt enkelt inte för mig. Monkis kassa kvalitet lärde mig det. De 210 kr jag fick tillbaka kan jag avslöja har hamnat på mitt nystartade konto som ska gå till livskvalitet på hög nivå. Men jag håller på den lite.