Det är alltid värt att laga!

När vi har klädbytardag i vårt bytesgäng, som vi hade i helgen, blir det alltid massa kläder över. Vi kör inte nåt biljettsystem eller att alla får ta med sig samma antal som de hade med sig dit, utan minst ett plagg tar man med dit men man får ta med så många plagg man vill hem. Det viktigaste är ju att plagg som blivit hyllvärmare kommer till användning. Garderobsrensningen är en bra bonus dessutom. Plaggen som blir över brukar skänkas till lämplig second handkedja. Det finns alltid en box på ok avstånd som man kan lämna några påsar i. Den här gången, när klädbytardagen var hos mig, blev det två påsar till Myrorna, en till BjörkåFrihet och två till Human Bridge när vi ändå gick ut på hundpromenaderna. Jag plockade dessutom ut en del plagg att ta med till klädbytardag på jobbet om en månad. Så på något sätt går de vidare ändå.

Tvärt emot de flesta rekommendationerna, tycker jag faktiskt att det är het ok att ta med sådant som inte är helt tiptop. Vi har kört så pass länge nu och uppskattar konceptet så allt behöver inte vara finplagg direkt. Det kan vara helt ok att hitta något man kan tänka sig att laga, sy om eller kanske färga om. Och alla har vi olika toleransnivå när det gäller solkighet och lagningar. Däremot skulle jag aldrig ta med ett trasigt eller kraftigt lagat plagg till en offentlig klädbytardag. Det känns liksom mer ok när man är med vänner. Dock tänker inte alla som jag har jag märkt tidigare...

Men, i vart fall så är det så att våra second handkedjor får in mer kläder än vad de någonsin kan sälja. Mycket rensas ut och ratas och då vill jag hjälpa kläderna på traven att bli godkända och sålda vidare. Jag tycker det är väldigt värt att själv laga plagg innan de tas med på klädbytardagar eller läggs i en box. Ovan kan man se en kofta jag haft i flera år och använt mycket men som ändå kan användas ett bra tag till. Ett hål i fickan, som ju egentligen inte är någon katastrof, lagades med min favoritteknik langettstopp. Jag kan dock meddela att pärlgarn inte var det bästa materialet till detta. Det blev lite knas med tvinningen och bristen på elasticitet. Jag får hålla mig till ullgarn i framtiden. Men hålet är i alla fall ifyllt! Jackan på bilden fick jag med från tjockisloppisen förra månaden. En kund valde att gå hem med en loppad jacka istället och bad oss skänka den gamla. Hanken syddes fast igen och resultatet blev rätt bra ändå. Jag är lite sugen på den själv men den är marinblå, en färg jag verkligen ogillar.

Mina älskade camouflagebyxor jag köpt på Beyond Retro för massa år sedan var numera för små och fick gå vidare i lördags. Jag köpte dem trasiga i knappgylfen och det saknades även en knapp. Jag har använt dem så under alla år men nu fick de repareras. Det syns inte det minsta när de sitter på. Väldigt värt. Det bästa med att ge bort till vänner på klädbytardag är dessutom att om de någon gång kommer passa på mig igen kan det hända att jag kan få tillbaka dem.

Så där blir det liksom cirkulärt på riktigt. Och om jag gillar att få mina egna kläder lagade så kan jag avslöja att det nästan känns ännu mer tillfredsställande att laga kläder som ska ges vidare. Då känner jag att jag liksom gör skillnad på riktigt! Det är alltid värt att göra en lagning om det riskerar att förlänga plaggets omlopp. I värsta fall har jag bara slösat lite tid och sytråd typ. Men förhoppningsvis har jag vunnit något i min lagningskunskap och då blir det värt ändå. Laga mera helt enkelt!