Först tänkte jag, med en sån där inte så smickrande hallspegelbild, bara presentera det där köpet som fick mig att bryta Circular fashion challenge, som fick mig att falla precis på målsnöret. Faktum är att jag föll bara några dagar innan året var slut. I och för sig, hela tio dagar. Det kunde varit värre. 21 december 2019 beställde jag faktiskt ett nyproducerat plagg. jag köpte nämligen detta, sjoket. Sjoket, eller kaftanen, kommer från Lille-Lo och är faktiskt ett provplagg. Efter att denna, och några till, hade sytts upp förändrades designen en liten aning och dessa såldes således ut lite billigare. Den kostade 1000 kr istället för 1299 som den annars kostar. Jag erkänner, jag impulsköpte något jag "egentligen" inte behövde. Eller? Jag älskar den i vart fall! Funkar både hemma och på fest känner jag. Ett väldigt värt köp.
För här kommer storheten med hela grejen. Lille-Lo, eller Cecilia som hon egentligen heter, startade med att själv sy barnkläder i vintagetyger från 70-talet, lite vid sidan av. Med tiden har det blivit mer och mer vuxenkläder samt mer och mer nya tyger. Sedan en tid tillbaka satsar hon på heltid med detta och driver även, tillsammans med en annan trevlig företagare, butiken Färgstark, som jag återkommer till senare. Tanken har varit att det bara ska handla om ekologiska tyger, men utbudet på detta är väldigt litet så det verkar i stort sett vara en omöjlighet. Däremot är alla tyger ökotexmärkta. Plaggen är uppsydda på ett litet skrädderi i Litauen som Lille-Lo har en nära och direkt kontakt med där sömmerskorna själva meddelar hur mycket de vill ha för att sy upp ett plagg. Som et ska vara helt enkelt. Tanken är att plaggen ska vara lättburna, bekväma, tidlösa och trivsamma så att de kan användas om och om igen i åratal. Är ändå inte det så lång ifrån fast fashion man kan komma?
Och jag erkänner, efter att jag öppnade den dörren till att köpa nyproducerade plagg har jag inte stängt den. Mitt mål med detta året är dock att fortsätta med begagnat som förra året, men att jag tillåter mig att köpa några väl genomtänkta plagg som är småskaligt och schysst tillverkade. Så här kommer ett till från Lille-Lo. Den här fantastiska skapelsen kallas för ett spektakel och jag var faktiskt i butik och provade ut den, så jag köpte inte grisen i säcken där. Den är dock för lång för en sån liten kortis som jag är. Men sykunnig som jag är kommer jag sy upp den. Och jag fnular på att använda den på en speciell tillställning som förhoppningsvis blir av i år.
Här har vi butiken då. Färgstark butik ligger ligger på Svandammsvägen 9 vid Midsommarkransen i Stockholm. Och vilken butik sedan! Jag kom lite grand in i himmelriket när jag var där i februari. Jag älskar färgglatt och mönster och ville ha i stort sett allting som hängde där. Sambon som var med var ett ypperligt smakråd och ett stort plus för att vår byracka var välkommen med in. Det var Lille-Lo herself som stod i butiken den dagen och servicen var grym.
Jag menar, titta vilket trivsamt ställe! Jag gillar dessutom att plagg i nya tyger hänger blandat med kläder i vintagetyger. I butiken kan man även hitta lite andra plagg som koftor, skor och accessoarer från mindre svenska och europeiska märken. Jag var väldigt sugen på en städrock i gult 70-talstyg från Lille-Lo med men det blev ingen sådan. Den var lite trång i ärmarna, men det är ju också något man kan lösa känner jag så det kommer säkerligen bli en sådan i framtiden.
Jag kan avslöja att jag köpte två plagg, spektaklet och kimonon jag bloggat om innan från Rino.se som är den andra som huserar i butiken. Två plagg som gjorde att konton var i stort sett tomt när jag skulle handla folköl på Folk&Friends senare på kvällen. Värt kan jag säga! Jag hade på min lista att jag ville ha en kimono och/eller ett spektakel och/eller en städrock. Två av tre alltså. Jag var väldigt sugen på att köpa kimonon från Rino med tuttar på men kände att den gröna feministkimonon var mer användbar och lite bekvämare faktiskt. När jag stod och skulle betala sneglade jag dock åt skjortklänningarna från Rino som är så himla snygga och ångrade i efterhand att jag inte provade en...
Ok, lite om Rino.se då. Rino, som heter Carina egentligen, skriver på sin sin hemsida att tanken med Rino är lekfull slow fashion och glada kläder med lång hållbarhet. Check. Det är Carina själv som designar kläderna och många av tygerna som många av dem även kan köpas som metervara. Precis som för Lille-Lo började det med med kläder sydda av återbrukade vintagetyger men har senare gått över till att mer handla om nyproducerade tyger, alla tryckta i Europa och ökotex-certifierade. Rinos kläder är, precis som Lille-Los, också sydda i Litauen. Europeiskt betyder, om inte något gått väldigt fel, alltid schysstare än Asien då man har strängare regler och lagar här.
Jag ångrade som sagt att jag inte provade skjortklänningen. Sen blev det ju så här att corona och social distancing kom och våra svenska företag går på knäna. Både Lille-Lo och Rino slog då till på fri frakt och jag slog då till på en illrosa skjortklännning i leopardmönster. Det gäller ju att supporta sina favoriter och jag kände verkligen att jag ville hjälpa till. Och så ville jag ha detta fantastiska plagg i min garderob. Och här kan vi snacka om kärlek vd första provningen! Jag kände mig så fab i den! Så himla fin! Och så kan det hända att det är vårrea just nu och att jag har beställt en till. En helgul i linneblandning den här gången. Jag är liksom bara så kär i den här klänningen. Och jag tycker att är det några kläder man ska köpa är det sådana här småskaligt och schysst producerade som svider det lite mer i plånboken av. De här plaggen kommer jag bära, älska och vårda och om jag inte använder dem fortfarande om tio år kan du skälla på mig. Och härmed invigs damen jag fick tidigare i veckan. Bilderna blir dock inte roligare för det när hemmet är en tråkig bakgrund. Men jag gillar tråk också.
Men. Nu ska jag faktiskt komma med lite blygsam kritik mot kläderna hos Färgstärk, Lille-Lo och Rino. Spektaklet och sjoket är lite storleksutmanande men annars är det lite så att storlekarna är lite små. De flesta plaggen finns upp till storlek XXL men då är det en XXL i min storlek. Större personer kommer inte kunna ha skjortklänningen eller kimonon. I butiken provade jag dessutom en kjol i XXL som inte gick att knäppa runt min midja. Och jag är bara lagom tjock. Jag kan tänka mig att det finns större personer som gärna hade haft kläder från Lille-Lo och Rino. Så det är något att utveckla i framtiden tänker jag.
Så, med detta inlägg vill jag bara säga, vill du ha superfina och färgglada kläder som du kommer kunna älska länge ska du köpa kläder av Lille-Lo och Rino. Tyvärr har butiken fått stänga tillfälligt under coronaskiten men webbshopparna är öppna och det är snabb service! Jag brukar inte uppmana till konsumtion men; köp köp! Och så redovisar du för mig vad du köpt sen. För jag vill veta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar