torsdag 6 januari 2011

Nålbindning!

Jag sa ju att jag skulle blogga mer i år. Och eftersom ingen verkade nappa på frågan jag serverade sist så inser jag att jag måste nå ut med bloggen mer: fler läsare vore ju inte fel, även om jag inte har någon ambition att bli nån blondinbella. Sen är det väl skillnad på handarbetsbloggar och modebloggar. En kombination kanske? Sedan så sysslar jag med avancerade former av tentaflykt nu med!

Så, idag ägnar jag mig åt nålbindning! Jag älskar nålbidning! Jag lärde mig för två år sedan av en livs levande person efter att ha försökt med ett antal böcker. Det finns många bra saker med nålbindning, men en nackdel är att det är så rackarns svårt att lära sig från bok! Jag har iofs svårt att lära mig tekniker från beskrivningar över huvud taget, men jag vet många som inte lyckats med nålbindning. En annan lite negativ sak är att det tar väldig tid jämfört med t.ex. stickning och virkning. Jag misstänker att det är därför jag nålbinder så lite nu för tiden. Mössan till mamma i julklapp var det första jag gjort sen i somras. Det är liksom roligare när det går lite snabbare, så jag smygmaskvirkar hellre... Men annars är nålbindning bra på så många sätt! Det är mysigt att göra, blir jättesnyggt, blir tätt och varmt, och så är det ett historiskt hantverk med traditioner och sånt gillar jag!
Jag tänkte visa upp några av mina kreationer.

Till en början såg det ut så här. Några oformliga korvar med massor av fel i. Men man måste ju börja någonstans.


Det första plagget jag gjorde blev en halsduk. Jag gjorde inte i spiral som man i regel gör utan gjorde istället fram och tillbaka hela tiden. Jag tog diverse grått restgarn från mormors gömmor och massa fel blev det! Men det var bara att köra på för att nöta in det, och det blev ganska bra till slut. Jag gör dessutom lite annorlunda. Jag drar åt varje stygn när det är klart så det inte blir så glest, och här drog jag åt som skjutton! Fick höra av en vän att det är som pansar!


Främst har jag gjort mössor i nålbindning och det här är en av de första jag gjorde. Den absolut första mössan jag gjorde gjorde jag i Drops Eskimo och den skulle blivit till mig själv, men den blev lite liten. Ytterligare ett aber med nålbindning är att det drar ihop sig så förbaskat så det är svårt att beräkna och få det i den storleken man vill ha. Men den här lyckades jag med! Den är gjord i växtfärgat tvåtrådigt ullgarn som jag hittat på loppis. En favorit faktiskt. Och den är till salu för 300 kr.


Strumpor har jag gjort några par också. Jag fick en beställning våren 2009 och fick helt enkelt lära mig snitsen med strumpor. Och jag tycker de blev ganska bra. När jag gjorde de här började jag först på dem i Drops Eskimo, men det garnet kändes alldeles för tjockt och var i en lite mesig färg så jag började om i Järbo Gästrike istället. Och då hade jag redan börjat med de andra så jag tänkte att jag kunde ju göra klartdem till mig själv. Och nåt halvår senare blev de klara och jösses vad stora de blev. Så jag fick valka dem och då blev de perfekta! Jättevarma och sköna! Men för stora att få plats i ett par skor eller stövlar med. Så innetofflor blev det.


Sedan har vi andra paret jag nålband till kusinbarnet Pixie, och de är så jäkla söta!


Så mycket mer avancerade grejer har jag inte gjort. Men jag kan ju tipsa om lite böcker med. Min favorit är Söma, nåla, binda av Linnéa Rothquist Ericsson m.fl. Det finns jättemånga fina bilder på både nyproducerade och gamla grejer i den, och mönstrena verkar bra. Har än så länge inte testat något av dem. Strumporna jag gjort är däremot efter mönster av Berit Westman från boken Nålbindning 12 varianter. Den är inte lika fin och rolig, men väl värd sina 125 kr (ungefär vad man brukar få ge) då den innehåller både bra mönster och tekniker. En annan klassiker är ju givetvis Märta Brodéns Nålbindning som finns i två upplagor där den senare från 1978 är den bästa. Sedan får jag ju också nämna Nusse Mellgrens NÅLBINDNING - STEG FÖR STEG The easiest, clearest ever guide! eftersom jag har flera vänner som faktiskt lyckats lära sig från den och sedan så är jag ju även bekant med författaren. Det verkar som att det här är den enda boken som faktiskt går att lära sig från. Även om min mormor gjorde det från Märta Brodéns bok på 80-talet. Men hon hade i och för sig varit på en kurs och inte lyckats lära sig där eftersom hon tyckte att kursledaren var så dålig och gav sig därför fan på att lära sig själv.

Jag har även haft en liten nålbindningskurs på folkhögskolan och jag tyckte i alla fall att det var en bedrift att lära en japanska som inte kunde svenska att nålbinda!
Och om ni gillar nålbindning och nålbundna plagg kan jag rekommendera er att gå in på www.digitaltmuseum.se och söka på ordet nålbindning och få se mängder med vackra broderade vantar! Nålbind mera!

3 kommentarer:

  1. Ja, du är ju jätteduktig på nålbindning! Kram Fagermyrskan

    SvaraRadera
  2. Jag gick igenom hela gänget innan jag hittade boken "Gamla textila tekniker i ull" Där blev det plötsligt dechiffrerbart även för mej. Då hade jag ändå varit på en kurs med någon som hävdade att hon kunde nålbinda men som bara kunde langett-nålbindning. Inte vad jag var ute efter.
    Jag har fortfarande inte gjort något mer än handledsvärmare och en väska dock. Ska bli strumpor så småningom.

    SvaraRadera
  3. Tack Maria!
    Ewa: ja den boken är toppen! Tyvärr har jag inte lyckats lägga vantarna på den ännu, men min mamma har den, så nån gång ska den väl bli min:)

    SvaraRadera