måndag 17 januari 2011

Krokning!


Eftersom jag dragit fram mitt gamla UFO, den krokade halsduken igen, så kanske man skulle blogga lite om krokning då!

Krokning lärde jag mig för lite mer än två år sedan när det var lite dötid på före detta jobbet. Jag hade med mig en vanlig virknål och lite acrylgarn (en stor orange boll, jag har haft flera, typ fem, och gett bort typ tre, och efter att ha smygmaskvirkat en massa av det har jag fortfarande två stora bollar kvar! Det tar aldrig slut!) och surfade in på Slöjdmagasinet där jag hittade den här superbra beskrivningen! Jag lärde mig snabbt och smittade genast av mig till en kollega! Kroknål lyckades jag hitta på Hisingens hemslöjd och sedan har jag kompletterat med fler storlekar från mormors samling bl.a. Det första jag krokade var ett par grytlappar i Schachenmayr Punto som jag lärde mig gilla, men nu hittar jag inte det någonstans att köpa. Typiskt. Sedan började jag på med den här halsduken. Jag började med den hemma i Gnosjö och plockade i mammas garnkorg och hittade massa restgarner i jordnära färger. Jag tar varannan maska från andra hållet så blir det ett annat mönster. Mosskrokning kan det kallas ibland. Och jag har givetvis lyckats öka massa maskor från det att jag började, men så får det vara! Och den ska bli jättelång! Men det går lite långsamt beroende på huruvida jag hittar bra restgarner då.


Innan jul 2009 bestämde jag mig för att jag skulle testa att kroka runt. Jag köpte en kroknål med krok i båda ändarna på Stäkets hantverk och design och satte igång och det gick som på räls! Det resulterade i dessa handledsvärmare till mamma i julklapp förra året. Garnet är Trysil sportsgarn som förhoppningsvis svärfar ska fixa åt mig i Norge.

Krokning går ganska snabbt, är roligt och blir snyggt! Det går dock åt mer garn än om man virkar eller stickar. Det blir också tjockt och tätt och funkar därför bra till grytlappar. Man har även krokat dambindor förr har jag läst mig till. Det är dock inte jättelätt att hitta kroknålar i butik, och det finns inte heller jättemycket litteratur om det. Krokning kallas också tunisisk virkning och söker man på tunisian crochet på nätet kan man hitta en del dock. Det verkar ganska stort i USA. Den litteratur jag hittat på svenska som är bra är större verk som har kapitel om krokning. Min favorit är Schachenmayrs Stora stick- och virkboken som är görsvår att få tag på. Jag hittade den i mormors bokhylla. I den finns det bra och tydliga bilder och förklaringar på mängder med krokningstekniker. Det finns även ett litet kapitel i Bonniers stora bok om handarbete där några olika tekniker visas och det finns även vissa mönster. Det är lättare att hitta mönster och kapitel om krokning i lite äldre böcker, då det var ganska hett på 1800-talet och levde kvar in på 1900-talet. ICA-kurirens Stickning, virkning, krokning från 1965 är inte så dum t.ex. Och jag brukar kolla efter mönsterblad på tradera och har hittat en hel del faktiskt. Och i väldigt många nya virkböcker finns det något enstaka mönster på någon krokad mössa eller vantar eller så. Så jag brukar samla på mig vad jag kan hitta.

Jag träffar på fler och fler som kan det, så det verkar vara på uppgång igen hoppas jag. För det är som sagt både roligt och snyggt! Jag gillar lite bortglömda tekniker som inte så många kan, och nålbindning och krokning är två av dem.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar