Färgning

Jag har färgat garn! Och inte med växtfärger den här gången, utan med syrafärger. Vi hade en workshop i skolan. Det var skoj! Jag började med att färga de lila härvorna genom att blanda en röd och en blå färg och sen kladdade jag bara ihop dem så det blev olika lila. Sedan fixerade jag färgen genom att lägga härvorna i en stekpåse i ugnen i ca 60 min och resultatet blev bra. Det är vit fabel jag har färgat och det kan hända att det blir ett par strumpor, men vi får se. Sedan samsades jag och Anna om ett grönt bad, hon hade grått i och jag hade vitt. Hennes blev en fin lite mossig limegrön, och mitt blev knallimegrönt som ni ser. Jag blev förtjust. Men sedan så tyckte jag att det fanns en del färg kvar i badet så jag ville gärna utnyttja det så jag slängde i en lite gråare härva i det, men det blev till en början kissgult. Tråkigt tyckte jag så jag slängde i det blåa jag hade kvar och så blev det den mörkare gröna på bilden.
Det jag kan märka i skillnad jämfört med att växtfärga är att jag tycker att vid växtfärgning drar garnet åt sig färg relativt snabbt, och står det mest och göttar till sig sen. Vid syrafärgning blir det en färg först och så tycker man att det är lite trist och vill göra nånting åt det, men man ska ha lite is i magen för det ändrar sig avsevärt under tiden. Jag ska testa kool aid och kanske nån kallvattensfärg med i framtiden tänkte jag. Om jag nu kan släppa växtfärgningen dvs...


I övrigt stickar jag den här mössan i grönt. Jag kände att jag ville sticka något till mig nu, bara för att det är roligt och för att, förhoppningsvis, få nåt fint på huvudet. Drops Nepal i en finfin grön färg blir det iaf.

Nålbundna benvärmare

Så här blev de, mina nålbundna benvärmare. Jag är faktiskt både nöjd och stolt! De tog inte så lång tid man kan tro. Det är mysigt att nålbinda i tunt ullgarn. Garnet är växtfärgat med allt från rödlöksskal till cochenielle. Varma och mysiga är de också.

Kjolen

Jag tänkte jag skulle visa en bild på kjolen hur den blev när den var färdig också. jag tycker den sitter ganska bra. Som jag sa på redovisningen så har jag tillräckligt tjocka lår för att kunna ha en kjol i den modellen ;)

Fel!

Det har jag tydligen gjort. Jag har tydligen gjort fel i konstruerandet av mitt egensydda plagg. Jag använde en förlaga och gjorde som på det, och plagget sitter som en smäck enligt mig själv. Men ändock har jag gjort fel. Detta gör mig frustrerad. Jag vet att det finns praxis och tumregler för hur man syr och konstruerar kläder för att det ska bli så välsittande, hållbart och funktionellt som möjligt. Dessa regler är givetvis också till för att på ett smart sätt få det att bli så bra som möjligt, istället för att höfta fram det. Det finns alltså ändamålsenliga tillvägagångssätt. Men jag hade faktiskt ingen aning om att det var en absolut vetenskap. Och att få höra att man gjort fel kan verkligen ta död på kreativiteten. Jag läser till slöjdlärare och vi har pratat mycket om att man skall akta sig att säga till en elev att denne har gjort fel. Finns det verkligen rätt och fel vad gäller slöjd och kreativt skapande? När jag insåg att jag i över ett års tid stickat aviga maskor vridna skrev jag i frustration på ett publikt forum att jag gjort fel, varpå jag fick massor med svar om att jag inte alls gjort fel. Man kan inte säga att man gör fel i stickning, utan att det finns olika sätt att göra det på. Det kändes väldigt bra att höra, och nu vet jag ju hur man gör vridna aviga maskor med. När man då har en elev som "gjort fel" i skolan, tycker inte jag att man ska påstå att eleven gjort fel, utan man kan istället ställa frågor som: "hur tänkte du när du gjorde så?", "är du nöjd med det så här?" och "vad tror du om att göra så här istället?". Svarar då eleven nej på sista frågan får man väl godta det. Hantverk och slöjd är ett kreativt skapande, och har man ingen instruktion, mall eller mönster tycker jag att det ä fritt fram för egen konstruktion. Finns det en förlaga att gå efter tycker då inte jag att det blir fel, om det blir som förlagan. Det är dessutom inte heller en dödssynd att inte göra som instruktionen säger, om man hellre vill ha det på ett annat sätt. Och det måste väl ändå vara ok att frångå vedertagna tillvägagångssätt? Människokroppen ser ju ändå olika ut på olika individer, och något som sitter perfekt på mig, passar då inte lika bra på min sambo, min mamma eller min pappa. Alla har inte helt proportionerliga kroppar som stämmer med "sömnadsreglerna". Dagens mode följer inte direkt regelboken heller. Och hur kan något man själv är nöjd med vara "fel" egentligen?

Nej "fel" är ett ord som inte kommer ingå i vokabuläret i min slöjdsal. Jag har aldrig gillat elitistisk och fisförnäm slöjd där det bara finns en väg till slutresultatet, där man måste planera allt in i minsta detalj och göra provbitar och provlappar. Fram för mer fritt skapande, och mindre fisförnämhet! Och bannlys ordet "fel"!

Klädsömnaden klar och lite annat

Klädsömnaden är klar och redovisad och här är min stolthet - min kjol. Jag hade en annan kjol hemma som jag använde för mått och modell. Jag i stort sett återskapade den och den blev precis som jag ville ha den. Dock vet jag inte alls hur den kommer bli bedömd. Det kommer nog ske vid mer än ett tillfälle att det kommer elever med plagg som de vill återskapa, och då är det ju bra att öva på det.


Här har vi även baksidan på kjolen vid besparingen, och krysset är ju ett sånt där klassiskt jeanskryss som ser ut som det ska tycker jag. Och jag är riktigt imponerad av mig själv! Jag är ju i stort sett nybörjare vad gäller sömnad så det är inte så illa pinkat tänker jag.


Här har vi även förklädesklänningen jag sytt. Synar man dem i sömmarna finns det betydligt mer att klaga på. Mina stickningar är inte alls raka och fickorna ser ut lite som hej kom och hjälp mig. Men den är väldigt bekväm! Fast jag ser ut som en flygande tunna i den. Mer cylindrisk form får man leta efter. En cylinder som buktar ut på mitten då...

Så nu är det alltså dags att komma igång med att snickra ihop en stol eller pall. Jag har en idé på en stol jag skulle vilja göra, men jag hade gärna gjort en pall eller liten solstol med. Så vi får se på vilken nivå jag lägger mig.
Metallen har bidragit till fyra drivna skålar i olika storlek som jag också känner mig ganska nöjd med. Och idag kom jag igång med knypplandet, som jag har som eget projekt. Det var kul. Kändes lite ringrostigt till en början, men sen när jag kom igång satt det i ryggraden. Jag gjorde en Udd och stad mellanspets för att bli lite varm i kläderna.


Så har jag ju givetvis shoppat lite med. Det har blivit en del handarbetsböcker på tradera, loppis och bokmässan det senaste. Den röda längst upp på bilder är "Stora handarbetsboken" som jag fick tag på för 30 spänn hos ett antikvariat på bokmässan. Karins Broderier har jag velat ha ett tag, och nu hittade jag den till mässpris. Jämtlandssöm är till ett skolprojekt. Jag ska brodera min vikingakappa jag håller på och syr, och då ska jag göra min egen version av Jämtlandssöm a la viking tänkte jag.


Jag har råkat få med lite garn hem också så klart... Igår råkade jag hitta 4 nystan strumpgarn i Fabel och Frost som jag gillade, för 25 kr styck, och så håller jag just nu på med ett par strumpor i ett garn jag hittade på danska Coop för 15 DKK nystanet. Jag vet, jag är en shopoholic. Men jag är ju medveten om det i alla fall ;)

Tyg

Jag har köpt en hel del tyg denna sidan nyåret. Detta beror givetvis på klädsömnaden vi har i skolan och jag har insett att jag faktiskt kan sy, även om jag fortfarande är kass på det och behöver mycket övning, och har fått en lust att göra det. Innan detta året har jag främst köpt ylle- och linnetyger som jag sytt vikingakläder av. Jag har sytt en del för hand så jag har ju inte alls mycket maskinsömnadsvana. Men nu håller jag på och kommer igång, och idag har jag sytt större delen av en kjol som jag tror kommer bli riktigt bra faktiskt. Men åter till tyget. Jag har besökt en hel del tygaffärer sedan januari och jag har köpt stuvbitar och metervaror till mer eller mindre aktuella projekt. Och en sak har slagit mig; det finns en hel del sura tanter i tygaffärerna! Vad är egentligen tanken med att vara bitter när man jobbar inom handels? Varför ogillar man kunder? Som igår till exempel när vi var på Stoff & Stil och min kursare blev snäst åt inte mindre än två gånger, bl.a. för att hon lyfte på tyger i stuvhörnan. Hallå! Det är en stuvhörna! Det är meningen att man ska rota runt! Och den stuvhörnan är man försiktig med eftersom hela hörnan luktar pedanterier och man vågar knappt andas där! Vid tidigare tillfällen har jag fått mycket himlanden med ögonen över att jag frågat saker vad gäller tygkvantitet och sömnadstips, för tygaffärstanter ogillar tydligen kunder som inte är proffs. Ska man inte istället vara glad över att någon fått upp ögonen för att sy och är i början av sin sömnadsbana?

Men jag har dock i år haft en del angenäma tygupplevelser med. Till exempel var det ju helt fantastiskt när min kompis fick med sig ett tyg från Medeltidsmode på en vikingamarknad med bara ett muntligt löfte över telefon med mig att jag skulle betala via webbshoppen, bara för att hon vill försäkra sig om att jag verkligen ska få det tyget jag vill ha. Är inte det helt fantastiskt? Sedan har vi ju alltid lika fantastiska Tygaffären där de alltid klipper lite för mycket hellre än för lite, och de prutar med sig själva utan att man ber om det i tid och otid. Man känner sig aldrig dum över att fråga någonting och får alltid bra tips och råd. Så tycker jag att tygaffärer och tygtanter ska vara. Så borde alla vara i detaljhandeln faktiskt. Stoff & stil är en trevlig butik med mycket bra och fina grejer, men man vill ju gärna vara lika glad när man går därifrån som när man kom också :)

Klädsömnad igen

Jag har tidigare berättat att jag inte är så bra på klädsömnad. Förklädesklänningen jag håller på och syr blir så sjukt sned att det inte är klokt! Men det får bli så. Jag behöver övning på att sy. Och mycket av det! Men här är något jag fått till i alla fall! Ett par haremsbyxor i något tyg av oklar kvalitet från Tygaffären. Och jag är galet nöjd. De är stora nog för profeten att födas i och de är jättesköna. Jag har orange mudd i midjan och muddar i benen. Men benmuddarna är uppdragna till knävecken på bilden här eftersom jag gillar byxor av den modellen. Och de var fruktansvärt enkla att sy. Bara tre klipp, muddar i rätt storlek och en overlock så var de klara. Tack Stoff & och Stil för receptet! :)