fredag 18 april 2014

Så har jag visst blivit utmanad igen...

Det räckte liksom inte med strumputmaningen, jag var tvungen att hoppa på en till utmaning. Men den fyller definitivt sin funktion. Jag behöver verkligen sticka en kofta! Jag är egentligen alldeles för rädd för att sticka en kofta eftersom jag är tjock och ovan. Tjock gör att det går åt så rackarns mycket garn och eftersom jag aldrig stickat en kofta förr finns det risk för att jag köper asmycket asdyrt garn till en kofta som sedan blir alldeles misslyckad och inte passar. Och det känns läskigt. Men jag vill verkligen sticka en kofta! Så när Sigrid i Stickklubben utmanade mig att sticka en kofta fanns det liksom inget alternativ. Historien bakom koftutmaningen kan ni läsa här på Sigrids blogg


Faktum är att jag faktiskt redan har en påbörjad kofta. Min förra kurskamrat Helene hade stickat en så himla snygg kofta av det här Dropsmönstret och när jag såg den kände jag direkt att jag var tvungen att sticka den. Jag satte igång med detta vintern 2012 och den är fortfarande extremt ofärdig, men jag hade tänkt att sticka klar den någon gång. Nu när jag tittar på den ser jag hur extremt ugly den blir. Inte alls som jag tänkt mig. Så det blir nog inget av den. Rip it!


Nä, jag tänker mig nog något bättre som min första kofta. Jag har funderat på att sticka en Nanook t.ex. När jag såg den först tilltalades jag inte alls av den. Men så såg jag den Moa i Stickklubben stickat och blev lite kär. En sådan skulle jag gärna sticka. Jag har även hittat ett perfekt garn till den! Perfekt i färg och lyster dvs, men inte perfekt i masktäthet. Enligt mönstret skall det vara 18 maskor och garnet jag har hittat har 22 maskor. Suck. Det som var så jäkla fint. Så vi får se hur det går med den...


Däremot var Vitamin D kärlek vid första ögonkastet. Jag gillar sådana där hängande saker utan knappar. Jag är säkert inte så snygg i det, men det är bekvämt och mysigt. Denna tänkte jag mig att man kan sticka i Magasin Duetts Supersoft eller något så tråkigt som Drops Alpaca. Men den gröna färgen är så jäkla snygg! Skulle jag sticka den i Supersoft skulle jag nog vilja ha den i favoritfärgen Sunrise. Både Nanook och Vitamin D är för övrigt designade av Heidi Kirrmaier.

Så när jag funderade över om jag skulle sticka Vitamin D eller Nanook kom jag på att jag ju redan har garn till en kofta.Och det är den så kallade Offekoftan av Visalisa. Men så såg jag Lisas korta variant i gradient garn och kände att en sån där behöver jag! Så jag hade tänkt mig en sådan i regnbågsfärgat garn som jag köpte i Tallinn i somras och så har jag även köpt på mig Visjögarn till de svarta ränderna. Så där har jag ju allt! Förutom mönstret då men det är ju en lätt match att fixa! Så frågan är hur det blir nu? Ska jag sticka en Offe, en Nanook eller en Vitamin D i koftutmaningen? Vad tycker du? Och frågan är: är jag rädd för att sticka knappkant eller varför har jag valt tre koftor utan knappar?


Men jag får erkänna att jag mjukstartade utmaningen med att sticka en bäbiskofta till en kompis bäbis som skulle kommit ut häromdagen men som fortfarande göttar sig i magen. Detta blir en Lilla koftan av PetraO. Garnet är Gepard CottonWool och jag använder stickor nr 3.5 vilket blir i glesaste och slappaste laget. Men jag känner inte för att repa upp och den blivande bäbisens mamma har sagt att det är helt ok med en gles och slapp kofta. Sommaren kommer ju nu. Och titta, jag stickar knappkant! Är det för övrigt någon mer än mina jönköpingskusiner som ser ET i den här koftan?

Nu ska jag repa upp den fula koftan så blir jag ett UFO mindre iaf!

2 kommentarer:

  1. Heja på!
    Jag röstar på Nanook, för den har jag stickat. Roligt och smart mönster. Jag tycker det är smart att välja en kofta utan knappar :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag är ju också sugen på den, i det där perfekta garnet som inte är perfekt... Hmm...

      Radera