torsdag 11 november 2010

Till min käraste


Så här blev vantarna! Den ena blev faktiskt bra. Men den vana stickaren kan se att den vänstra här på bilden inte är lika bra. Dels blev den inte lika tätstickad som den bra, och så gjorde jag fel vid tumkilen. Jag fick för få maskor, dvs ett varv för lite så jag fick lägga till några extra i tumgreppet. Så den tummen ser ut som en klump. Men det var första gången jag stickade vantar! Och mina mysstrumpor när jag är hemma hos föräldrarna stickade min mamma till min storasyster nån gång på 80-talet, de är inte heller perfekta. De är jättefina och röda med mönster i form av renar i blått och vitt på hälen. Och den ena sitter perfekt, men den andra är som en påse på foten. Och nu har den gått sönder med så jag vet inte hur jag ska rädda den stackaren... Men som vi kan se så brås jag på min mor och kan göra en bra, och en inte fullt så bra. Dessutom frös han när han hade dem på sig när vi var ute och promenerade i söndags... Men de är hemmagjorda!

Dessutom var det spelning med min kärastes band i fredags! I våras krokade jag en slips till honom med hans monster som är "bandmaskot" kan man säga. Jag hade ju hoppats att han skulle ha den på sig på nästa spelning och det hade han:)


Så här såg han ut! Visst är han snygg! Och slipsen blev väl inte så illa heller?

I övrigt nålbinder jag en mössa till mamma i julklapp. Den blir nog ganska fin skulle jag tro. Jag använder Marks & Kattens ecoull som är jättemysigt att nålbinda i. Jag har lite andra projekt på g men jag kan ju inte avslöja för mycket här. Annars är det mycket i skolan, men jag ska försöka hinna komma igång och sticka strumpor till kärestan med. Kanske att jag hinner göra nåt till mig nån gång med;)

2 kommentarer:

  1. Du gör så fina saker och är så duktig.

    SvaraRadera
  2. Tack Martina:) Men så duktig är jag inte. Du är också duktig!

    SvaraRadera